Ferusa

Hej, Hör med Bessekrokens Marina (du hittar kontaktuppgifter på nätet) på Björkö, Göteborgs norra skärgård. Fullservicemarin. Ställer båtar med masten på. Täta bussförbindelser till Göteborg-Landvetter. /Per

2004 hamnade den svenska båten S/Y Merengue i sjönöd utanför Sottland på väg till Västindien med "paying crew". Detta ledde till ett rättsfall i Sverige, och vad det innebar att vara "paying crew", och vad det medförde när det gäller certifikat, behörighet etc. Den som vill fördjupa sig i det här kan läsa domen på länken http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD009534.htm Där finns en hel del att beakta innan man annonserar om långsegling och "paying crew", oberoende av vad man tar betalt per dag

Du har ju fått många bra tips om att ha en snygg annons, - inte mycket att tillägga där. Du undrar om att annonsera internationellt? Beror nog på vilken båt du har - jag har under senaste tioårsperioden sålt två båtar som jag annonserat på internationella sajter. Bägge båtarna borde vara intressanta på den marknaden, men inga förfrågningar. Så, jag är tveksam. Blocket är ju den stora annonspelaren idag, och där tittar alla som letar båt. Min erfarenhet är att det gäller att flytta upp annonsen hela tiden. Det är mest visningar av annonsen den första/de första dagarna, sen försvinner intresset ganska snabbt och de flesta som hör av sig gör det omedelbart när annonsen kommer upp på första sidan. Sen är förstås många köpare ute efter en speciell båtmodell och då gäller det väl att ligga lågt i pris om det finns många ute samtidigt. Lågt pris och bra skick ger konkurrensfördelar. Var beredd på att förhandla om priset. Vid visningen, ren och snygg båt som inte luktar skunk. Förvånansvärt många visar båtar som är ostädade, det står massa skit framme etc Var kreativ! Leta själv efter tänkbara lösningar och kom med förslag. Kanske idé med ett inbyte som dellikvid? Mäklare - kan vara idé om det är en bra som redan har ett stort antal kunder i sitt register och som har lite koll på marknaden. Det beror ju lite på i vilken prisklass din båt är - för köparen kan det vara tryggare att handla en dyr båt av en mäklare, och en mäklare kan hjälpa till med finansiering om nödvändigt. Det kan också upplevas som mer seriöst när en annan person pratar för varan, men det beror förstås på vilken mäklare det är ...

Efter tre år lyckades jag sälja min (svenskbyggda) segelbåt, en båt jag köpte ny i den fasta tron att den, om inte gå upp i pris, i alla fall skulle hyfsat hålla värdet. Så var det inte och jag kan bara konstatera att det varit billigare att hyra båt åren vi hade henne ... Problemen med att sälja båten har förstås fått mig att fundera, och även diskutera med folk i branchen, och i branchorganisationer. Jag tror att det finns flera faktorer till krisen, och det tycker jag det är när varv efter varv kursar och begagnatmarknaden är seg. 1. Konjukturen. Självklart påverkar detta genom en slags allmän missmodighet, men när det gäller dyrare objekt är den marknaden inte lika konjukturkänslig. Och, för dom som har arbete så är läget gott med låga räntor och sänkta skatter under senare år. Men, det finns en allmän oro som förstår sprider sig. 2. Lånemöjligheten. Många båtar köptes genom att belåna hus/lägenhet till ett köp med låg ränta, kanske också amorteringsfritt. När takten på prisstegringen avtog har ju denna möjlighet minskat, plus att många redan utnyttjat möjligheten. Dessutom en åtstramning på kreditmarknaden. 3. Marknaden mättad. Det finns en allmän tro i samhället att allt bara kan öka hela tiden, att det alltid skall finnas en tillväxt. Eftersom båtar i princip inte skrotas så måste man till slut komma till en punkt där alla som vill ha en båt, har en båt. Många båtägare vill byta båt (upp eller ner), men det kräver rörlighet på begagnatmarknaden. Det kräver också att det tillkommer nya båtmänniskor, men intresset för båtar varierar över tiden och siffrorna för besökare på mässor pekar ju inte på ett stegrande intresse. Tvärtom. 4. Kusten mättad. Gäller i alla fall västkusten/Bohuslän där jag hör alltfler uttrycka att dom tröttnat på fulla gäst- och naturhamnar, och allmän stress på sjön. 5. Generations-skifte. För mig betyder båt också tid på varvet, putsning, sitta i sittbrunnen i hemmahamnen med en kaffe. Kort sagt - det är en livsstil, värd att lägga pengar på. Enligt många i branschen är det inte så på samma sätt längre utan båt har blivit en av många saker man gör på semestern, och då är familjen inte beredd att lägga den tid, och de pengar det kostar, att ha en båt. Man vill också ha en annan bekvämlighet i båtlivet än vad som traditionellt har varit efterfrågat vilket ställer krav på tillverkare och marinor. 6. Prissättningen. Som andra har påpekat så är priserna på begagnade båtar för höga och kommer att sjunka. Till slut inser säljaren att båten inte är värd mer än vad en köpare är beredda att betala: säljarna är marknadens sista optimister. När man inser att en ny båt kanske tappar 30-40% på några år, så kommer många att dra sig för att köpa en ny båt och ser att det sommarnöjet kostar många tusenlappar i månaden bara i värdeminskning. Jag tror som Vi Båtägares redaktör att botten inte är nådd - för att få snurr på begagnatmarknaden måste priserna ner ytterligare, och det finns inget skäl till att dom skulle gå upp igen. Det kräver ju en ökad efterfrågan, men i en mättad marknad kommer förmodligen utbudet av begagnat vara större än efterfrågan. Kommer man köpa nya båtar? Beror på prisbilden, och en acceptans för att båtar är mer som bilar, direkt du har vridit om startnyckeln har den tappat rejält i värde.

Att en bank inte ger bankgaranti beror ju på att dom bedömer att företaget riskerar att gå i konkurs. Enligt Bohuslänningen så fanns det en skuld på 90 miljoner till Swedbank som det var problem med att amortera (enligt samma källa fanns det även fordringar från underleverantörer på 20 miljoner). Det tycks väl som att banken har klarat av att göra den ekonomiska bedömning, som styrelsens ordförande tycker kommer som en överraskning? Kanske säger mer om styrelsen än banken?

Det är klart att ett företag in i det sista utåt måste agera som att allt OK, och inte ens antyda att man skall kursa nästa vecka. Det kunde ju vara så att man på båtmässan kunde fått några beställningar som kunde rädda situationen (i alla fall på kort sikt). Vem beställer en båt av ett företag som säger att dom kanske kursar när som helst? Klart att man i ledningen vetat om problemen, och att detta inte handlar om några plötsliga skatter eller liknande. Najad hade samma höga svansföring in i det sista, fast man internt var väl medveten om problemen, och inställda betalningar - även nere på verkstadsgolvet.

PerManne, Du ville ju ha ett vetenskapligt svar på frågan, så jag frågade en professor i oceanografi om Malö strömmar. Nedan ser du hans svar (skickat från en dator utan å ä och ö, men jag tror inte det skall vara problem med att läsa det):: Om vadret ar nagotsanar lugnt brukar det vara instrom genom Malo da tidvattnet stiger - fram till en stund efter hogvatten. Sedan vander strommen och gar at andra hallet tills en stund efter lagvatten. Detta for att vattenstandet innanfor Strommarna sprider sig dit fran Marstrandsfjorden som en lang vag - det gar inte sa fort for hastigheten beror av djupet som ju inte ar sa stort. Darfor blir signalen fasforskjuten - forsenad - i Koljofjorden jamfort med Ellosefjorden. Denna forklaring bryter samman om det blaser kraftigt fran SV - da blir vattenstandet hogre langst in i systemet och man kan fa utstrom under en langre period. Per

Tidvattnet på svenska västkusten är maximalt 40 cm, medan de variationer som som orsakas av vindar och förändringar i lufttrycket kan vara upp till 2.5 meter. Så, även om du ser en regelbundenhet i tidvattnet om du mäter detta med en s.k. pegel, så är det väsentligen vindar och lufttryck som orsakar de strömmar du upplever i innerskärgården. Längs västkusten finns det också strömmar som orsakas av vattenutflöde från Österjön, men även denna (mer konstanta) ström påverkas av vind och lufttryck. Så, det är inte helt enkelt att räkna ut om du kommer att få strömmen med eller mot i innerskärgårdens trånga sund. Per

Visst använder moderna lastfartyg anti-fouling - mest i form av giftig färg vad jag kan förstå. Dessutom beror inte den tänkta effekten (mot påväxt) av en elektrisk gradient utmed skrovet - hur skulle den kunna åstadkommas på ett glasfiberskrov? Effekten som anges i produktspecen gäller alltså att driva manicken som skall förmedla ultraljuds-vågor till skrovet. Jag förstår inte hur detta skall fungera, men kan ha fel. Lägg ut lite (oberoende) länkar som vi kan titta på. Jag är nyfiken. Per

Som forskare och marinbiolog blev jag för några år sedan ombedd att titta på detta för ett annat företag som funderade på att bli agent här i Sverige. Jag hittar ingen länk på Viking Yachtings hemsida men jag antar att det är samma system som jag då tittade på. Vad jag fann den gången var att det fanns inga (trovärdiga) belägg för att detta skulle fungera. Dessutom kan jag inte förstå hur det skulle fungera. Larver av t ex havstulpaner har ett fantastiskt klister och sätter sig på det mesta som är lämpligt. Vilka skakningar i skrovet som skulle hindra dom att fästa kan jag inte riktigt förstå. Dessutom, om dessa ultraljudsvågor var av den styrkan att det skakade av larver - hur skulle det inte uppfattas i båten? Den gången frågade jag också forskare som arbetar med påväxt-problematiken, och ingen kunde förstå hur detta skulle fungera. Och - om nu detta är så effektivt, varför används det inte inom handelssjöfarten? Påväxt är ett stort problem för fartyg, och det ligger mycket pengar att tjäna på ett effektivt anti-fouling system. Jag hade inte satsat det här systemet, men kan ha fel - skulle vara intressant att höra om någon har erfarenhet av det. Per

Hej, Jag tycker du skall avstå ifrån att fiska pigghaj. Det är en akut hotad art. Här har du lite mer info: http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/SpeciesFact.aspx?TaxonId=206266

Ja, om du menar på fastlandet (Grefab har stängt sina hamnar för gästbåtar, även om man fortfarande ser en o annan gästande båt ligga där). Långedrag (GKSS) ligger i Långedrag o en bit in till centrum med spårvagn, Lilla Bommen mitt i stan med allt vad det innebär av trafik (land o sjö), liv o rörelse. Det finns ett antal fina gästhamnar på öarna runtom Göteborg. I södra skärgården t ex Vrångö, Donsö - bägge når du med färja (som utgår ifrån Saltholmen) och ingår i samma kommunala transportsystem som spårvagnarna. Alltså, du betalar inte extra för färjan. I norra skärfgården finns många gästhamnar, men lite längre in till centrum. Så, beror lite på vad du tänker med besöket - är Göteborg o stadslivet huvudmålet (o OK med lite mer liv) så skulle jag rekommendera Lilla Bommen, men Långedrag är definitivt trevligare som hamn. Är Göteborg bara ett stop på vägen skulle jag lagt mig på någon av öarna. Per

Jag var erbjuden plats (inomhus) där i höstas. Inte ett ord om någon insats utan bara hyra rakt av.

Tja, är dom så här intresserade av att sälja. Hur intresserade är dom sen när det komer till reklamationer och garantiåtgärder....???

Mitt försök till att få proportioner på dessa utsläpp var att ta exempel från Göteborg (intaget är f ö mindre än en halv procent av vattenflödet i älven) för att ge en bild av hur mycket 2-3 miljoner liter avloppsvatten egentligen handlar om. Och att det kan finnas bakterier även i vatten som är bedömt som tjänligt. Inlägget om bräddvattnet bara från Göteborg ovan ger också lite proportioner på detta. Det finns två tydliga sidor av den här problematiken som alltid dyker upp. Dels övergödningen, dels att det är äckligt med bajs i badvattnet. När det gäller gödningen är det urinet som är boven, men få bryr sig om att någon slår en drill över båtkanten utan det landar ofta i diskussioner om toalettpapper och bajs som flyter omkring. Jag har inte läst just den här undersökningen, men det brukar bygga på att så och så många fritidsbåtar finns det med toalett ombord, så och så många dagar nätter osv. Multiplicerat med hur ofta vi i genomsnitt tömmer blåsan och tarmen. Jag tror att det finns många brister i det här sättet att räkna, bl a är min egen erfarenhet att när folk ligger i hamn med toalett går dom flesta dit när det gäller tvåan. När jag började segla på 70-talet var det dåligt med toaletter i de hamnar som då fanns, och man kunde se både papper och fekalier flyta omkring i t ex Smögens hamn. Men den tiden är sedan länge förbi - vad jag kan se? Jag är ingen motståndare till att man skall tömma sin septiktank på land och inte i havet, men problemet idag är att det är för få tömningsställen och dom är inte alltid så lätta att komma till. Det finns också andra miljöaspekter (bränsleförbrukning, utsläpp av kolväten) som måste beaktas. Lagar som skulle förhindra tömningar i havet måste också kunna övervakas. För att få ytterligare lite proportioner på detta - det finns idag en population av knubbsäl på runt 10 000 djur tmed västkusten som lever hela året i vattnet. Jag menar förstås inte att vi skall skjuta av dessa djur, men vad är båtägarnas del av tilförsel av gödningsmedel. Och hur ser det ut med strandnära betande boskap? Jag har själv upplevt hur en liten fjord i mellersta Bohuslän fick ett uppenbart kraftigt påslag av näringsämnen i samband med kraftiga regn (utmed fjorden ligger ett stort och aktivt lantbruk med mycket djur) och efterföljande lokal blomning av alger inom bara några dagar. r