LonelyBird

Nix, inte blev det någon skillnad. Fattar inte för jag har raderat inlägg. Förlåt mig för oadekvat information...

Nu tror jag att vittnet ljuger. När jag svarade på ditt inlägg fick jag inte den möjligheter. Det enda jag ser är göm. Försöker nu med detta som ett fritt inlägg...

En given tid , efter det du gjort ditt inlägg, kan du hitta en menu i nedre kanten av inlägget. I menu-raden hittar ru radera. Hur länge den möjligheten är öppen vet jag inte, den försinner efter en tid.

Min gammelbil fulladdas på hösten och står därefter ute i kylan (Stockholms trakten) hela vintern med frånslagen huvudbrytare. På våren slår jag till brytaren, drar ut choken och startar. Har funkat i många år. I båtarna brukar jag lossa kabelskorna för att inte ett dåligt batteri skall skada ett annat.I övrigt samma som ovan. Har funkat sedan 1975. Om det bara är tur att det funkat i alla år borde man kanske köpa en lott. /Claes Frågan är ju inte om det där funkar eller inte. Frågan är hur du har längsta nöje av välfunktionerande batterier. I din relativt långa vetenskapliga studie (sedan 1975) saknas all referens och underkänns härmed! Du berättar inte ens om din gammelbil är speciellt lättstartad. Ej heller hur ofta du bytt batteriet. Typiskt sett utnyttjas ett bilbatteri på ett helt annat sätt en de vi har i båten (med undantag av startbatteriet). Djupa urladdningar skapar en helt annan problematik visavi sulfatisering än den snälla gammelbilen som genast när den startat, laddar batteriet igen. Jag gissar att du haft goda batterier och en snäll bil men att du skulle ha klarat dig med betydligt färre återanskaffningar om du skött dem adekvat. Att satsa på lotter kanske skulle vara ett nytt misstag...

Kanske Varta har rätt när de påstår att man skörar batteriet med överlång underhållsladdning?!

...vid +20°C, vilket det sällan är ihållande på vintern i detta land... Stämmer, men det igen, gäller bara ett nytt batteri. Självurladdningen på ett äldre batteri kan vara upp till 1% per dag och är då mera åldersrelaterat än temperaturrelaterat så låt oss inte svamla om det. Avsikten var inte att petnoga uppge självurladdningens relation till temperatur utan att understryka att om vi vill behålla våra batterier i god kondition över en så lång tid som möjligt bör vi söka oss till båten typ en gång i månaden, och ladda dem. Sulfatiseringen är vår största fiende och den kan bara hindras genom att hålla laddningsnivån så hög som möjligt. Detta utan att utsätta batteriet för överlånga utjämningsfaser eller dylika misstag (en annan diskussion för en annan tråd). För mitt vidkommande är det inte ett besvärligt förfarande då jag har en avbrytare på var sin minuspol. En lösning jag värkställde efter en intern kortslutning i ett Biltema-batteri. Visat sig både praktiskt och en bra säkerhetsdetalj också senare (kortslutet Exide-batteri).

Protesterar mot ett antal påståenden i detta led ” Om batterierna är laddade efter upptagning, räcker det att ladda dem någon gång under vintern.” Stämmer inte. Ett vanligt blybatteri självurladdas ca 4% under en vecka. Låt oss ta ett exempel. Ett fulladdat 125 AH:s batteri urladdar sig således med ca 5 AH på en vecka vilket skulle betyda 80 AH på fyra månader. Om inget gjorts under den tiden är batteriet svårt sulfatiserat och kommer inte att kunna återställas till nyskick med några som helst medel då blysulfatet kristalliserats. Sulfatiseringsprosessen är en beroende av hur urladdat batteriet är och hur länge det förvaras i det urladdade tillståndet. Ett urladdat batteri skall återladdas ASAP! ”Efter laddningen, koppla bort minuspolerna på alla batterier och självurladdningen blir noll, och risken för krypströmmar via elsystemet är borta.” Jovisst, denna åtgärd är att rekommendera, närmast för att förhindra sämre parallellkopplade batterier att påverka sina grannar, men det åtgärdar naturligtvis inte det enskilda batteriets interna urladdning dvs. självurladdningen blir definitivt inte noll. ” Koppla bort alla polerna på alla batterierna och mät spänningen efter ca ett dygn. Om batterierna då har en vilospänning på ca 12,7 volt eller lite mer, är de friska och du behöver normalt inte ladda något under vintern, Men kolla efter några månader att batterispänningen överstiger 12,4 volt.” Ett totalt obelastat blybatteris laddningskondition kan inte uppskattas med att mäta dess vilospänning. Då bör man förs belasta batteriet med tex en lampa vars belastning överstiger 1/100 av dess kapasitet i minst 10 minuter. Som exempel: för att kolla det ovanstående batteriet på 125 AH behöver vi en 15 watts 12V lampa. Summan av kardemumman: Ett blybatteri klarar INTE en vinter utan uppladdning utan att skadas. Ett nytt batteri kan synas göra det (bhemac) då skadan är liten men om ni vill optimera era batteriers livscykel är det en nödvändighet att ladda upp dem med 3 – 5 veckors intervaller. Allt annat är struntsnack så länge vi talar om vanliga blybatterier. Sen kommer vi till den ursprungliga frågan: ” Jag undrar om det är OK att ha landströmmen inkopplad under hela vintern.” Där finns det olika åsikter. Logiskt sett skulle man tro att genom att upprätthålla en underhållsladdning skulle man kunna eliminera sulfatiseringen. Så lär inte vara fallet då ionerna under dylikt, nästan passivt tillstånd, enbart kommer åt ytskiktet av lamellerna, men på djupet pågår ett isolerat eget liv. Tex Varta påstår att överlång underhållsladdning gör lamellerna sköra varför de avråder från dylikt. En annan motivation är att för avsulfatisering av lamellerna på djupet behövs större strömmar, vilket förutsätter att batteriet urladdats moderat innan följande laddningsintervall. ”Skall man absolut ta bort batterierna.” Nej du skall inte ta bort batterierna. Dina batterier mår bäst där de är om de är välladdade då låg temperatur resulterar i mindre själurladdning. Lösgör dem bara elektriskt ifrån varandra (minuspolerna).

Hej, Är det någon av er som är guru på solceller? Har förstått att det finns solceller som radikalt droppar outputten om en partiell skugga träffar ytan och andra dylika som inte är lika känsliga för det. Stämmer detta? Vilka tillhör i så fall kategori 1 och vilka kategori 2? Vilka solceller kan betraktas som best by om priset inte är av avgörande betydelse?

Hasse_O:s beskrivning av lagret och dess smörjning samt oljan är adekvat. Luftbubblan kan vi dock glömma. Väsentligt är dock att "bromsvätskebehållaren" placeras så högt som möjligt (min 30 cm över vattenlinjen). Din axeltätning är inte en PSS propelleraxeltätning så som Mackey säger! En PSS består av två separata delar där den ena delen har en kolfiberring som pga den korrugerade slangens fjäderkraft trycks mot ett med propelleraxeln roterande stycke. Denna konstruktion är vattensmörjad. Slangen skall föras och fixeras över vattenlinjen. Dess uppgift är att sekärställa att kolfiberringen får vatten omedelbart efter tex sjösättning. PSS och dess släktingar är utmärkta men har en svaghet. Det fjädrande röret bör pressas ihop så att ett temporärt lekage uppstår, innan akseln sätts i rotation, om ett längre uppbehåll förestått (tex båten uppe för vintern). Gör man inte det kan hela tätningen havera! Tillbaka till din packning. Den består av en mässingshylsa vars innerdiameter är rätt nära ytterdiametern av din propelleraksel. I båda ändorna av denna hylsa finns stefapackningar. Kaviteten mellan dessa skall vara oljefyld och oljans tryck skall överstiga det inträngande vattnets. Därför skall behållaren vara över vattenlinjen.

Antar att det enklaste är att koppla ihop den till din Garmin 720, i enlighet men skemat på sidan 46 i din ST2000 manual. Detta skall korrelera men sid 4 i Garmins installationsinstruktioner. http://www.raymarine.se/manualsearch/index.cfm?Products=Autopilots%5CST1000+%26+ST2000&Documents=&LanguageType=Swedish&Search=Search http://static.garmincdn.com/pumac/GPSMAP720_SVInstallationsinstruktioner.pdf Däremot antar jag att du behöver en NX2 server för att koppla Garmin 720 mot Nexus systemet. http://www.nexusmarine.se/support/nx/faq/?lang=sv http://www.benns.se/pub_docs/files/Anvand_ditt_Nexus_system.pdf

Hej 14msNORD, Ge oss en fullständig beskrivning på vilka instrument du har så skall jag/vi försöka reda ut det där...

Det är sant toaen men, tex när du skall angöra skärgården från öppet hav (gäller min utrustning): - zooma in punkten där du vill angöra. - peka med fingret på det ställe där du vill angöra i 4 sekunder och upp kommer en liten undermenu. - välj go to cursor - bekräfta dit val Navigatorn ritar en linje mellan din position och angöringspunkte. Autopiloten följer nu den linjen med av dig definierad precision och larmar om det av någon orsak inte kan uppnås. - scrolla tillbaka längs med linjen för att försäkra dig om att den löper över fritt vatten med god marginal. Funkar suveränt och jag använder det ofta. En segelbåt under segel seglas bäst med autopilot antingen fixerad till kurs, men då med manskap vid skoten för att korrigera för vindskiften. En underbemannad båt på fritt vatten seglas bäst med autopiloten låst till apparent vind då ständiga omskotningar inte behöver utföras. Då jag ofta seglar solo med en relativt stor båt, är fixering till vind för mig en väsentlig funktion. Jag har aldrig haft problem med systemet (undantaget åsknedslag som slog ut all instrumentering), och anser att det i hög grad ökar på säkerheten då det ger mig tid till att dubbelkolla samt ostört kolla att jag inte blir överkörd.

Rekomenderar Stefan Fors sammanfattning gällande motorn: http://nf.broach.se/motorer/volvo-penta/md5/md5-for-dummies

I en VP MD5A BÖR man använda mineralolja SAE 10W/30 CD. OBS Moderna syntetiska eller halvsyntetiska oljor får absolut inte användas.

Det är klart att om du har andra instrument såsom plotter, GPS eller vindinstrument så är det lönt att koppla upp sin nya st2000 till dem. Moderna instrument ger i allmänhet din st2000 möjlighet att "Go to cursor", följa track eller route samt hålla samma apparent vindvinkel. Du toaen, har tydligen bara följt autopilotens kompassfunktion om vidare uppkoppling inte utförts... För mitt vidkommande änvänder jag samtliga funktioner.

Tack bhemac, laddade ner den och köpte kortet. Gillar nog iSailor framfär den där men låt oss testa den... Hoppas C-Map ter sig bättre på min Raymarine e97:a

Har ingen erfarenhet av C-Map men hört många som varit nöjda. Jag har svårt att begripa att bhemac inte varit med om missarna i navionics. Den första uppenbara missen är förlusten av sjömärken vid olika zoomningslägen. Dessutom försvinner de helt randomiserat och utan någon logik. Den finska skärgården är full med undervattenskablar. När du avlägsnar layern fär dessa blir texten kvar på ca 30% av kablarna dvs sjökortet ar fyllt med texten undervattenskabel?! Seglar du från Degerö mot Högskärs södra udde ( Ålands skärgård) med en rimlig zoomning, har du plötsligt en vit skärm. Sjökortet saknar nämligen samtliga förnuftiga layers på området och kortet kommer tillbaka endast om du zoomar in tillräckligt, dvs nästan max zoom?! Utanför en av våra hemhamnar i Borgå skärgård finns ett grund som i värkligheten är 1.8 meter. Grundets djup har varierat beroende på kortets uppdateringar mellan 1 och 10 meter. Just nu står det på 10 meter?! Grundet befinner sig 25 meter norr om ett välfrekventerat far. Navionics har delvis bekräftat att det finns buggar, men har mage att debitera 120 euro av de kunder som skall uppdatera deras felaktiga kort?! Navionics uppdatering är i själva verket en uppdatering från deras Gold-version till deras Plus. Resultatet är att hela det område du köpt inte ryms på det MicroSD kort du ursprungligen köpt då kortet är endast 2G, vilket bekymrar dem föga?! (Se bifogad bild)

Nu har Raymarine en trävlig nyhet, för oss Raymarine MFD ägare, som lidit med Navionics buggar: http://www.raymarine.com/news/mynews.cfm?story=10869 Vet någon om det finns en iPad navigations-applikation som använder C-Map?

Har nu ingen vetskap om vilken mekanism du har. Om du har Seldens rullmast bör du regelbundet underhålla haspmekanismen. Vaselinet i den blir med tiden en tjock gegga som hindrar hasparna att utföra sin uppgift adekvat. Resultatet kan annars bli ett totalt segelhaveri då seglet spontant blåser ut i hårt väder och fladdrar sönder på nolltid.

Hejsan Jag har konsulterat flera LCD-tillvärkare och fått dett entydga svaret att deras skärmar ej är avsädda för att användas i konditioner där spänningen kan variera som i en båt. Föreslår en DC/DC converter, som jag använder vilken kan beställas från www.cartft.com [LINK]http://www.cartft.com/catalog/il/327[/LINK] . Det finns flera typer, tex en där du får två utgångar av 12 V DC ena för LCD:n och andra för PC:n . En god egenskap är att den förmår upprätthålla spänningen medan startmotorn går (låg spänning) vilket gör att din navigation inte äventyras om du hamnar och starta motorn.