Jump to content
Sunday 21 July 2024

Boanjohan

Medlemmar
  • Content Count

    1,006
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

Everything posted by Boanjohan

  1. Håller helt med. Och min är nog något för smal. Min är en modell som uppenbarligen mallats rakt av från någon existerande träeka och sedan serieproducerats i något garage/lada lokalt i trakten, innan CE-märkningens tid på 80 -talet. Blir den då hälften så tung så får det såklart konsekvenser.
  2. Jag (släkten) har en liknande i plast vid en stuga vid en sjö i Dalarna. Gissar den är något smalare, har i alla fall inte lika markerad midja. Den har helt usel stabilitet. En släkting slog runt med barnbarnet, men grunt vatten så ingen fara. Den är extremt känslig för viktförflyttning. Så jag har tvärtom erfarenhet jämfört med Lintott🙂 Men den (vår) är lättrodd och är en lätt båt. Generellt har flatbottnade båtar dålig stabilitet, visserligen initialt styva men går från "hero to zero" hastigt vid tidig krängningsvinkel. Till barn vill man ha en lätt och därmed lättrodd båt. Jag skulle rekommendera typ som finska Suvi (googla) av mindre modell. Själv spenderade jag barnåren typ 4-12 års ålder i en liten aluminiumbåt i en grund vik hos mormor. Den var lätt och därmed lätt att hantera och den var lätt att ro. Det var en båt typ Älmsta: Fick sedan en liknande som 12-åring med 4hk motor, gick som ett spjut ensam, helt ok med en kompis oxå, långsamt med två kompisar ombord. Lätt, underhållsfri (i princip) och en båt jag aldrig kände mig otrygg i trots vilt användande. Den låga vikten var såklart som liten spjuver en stor fördel. Sådan båttyp kan jag verkligen rekommendera 🙂👍
  3. Ej speciellt kunnig i detta med lite mer avancerade elsystem. Så jag slänger fram en fundering jag har. Hur fungerar det med två regulatorer, de har väl någon "intligens" och känner av spänningen på utgående sida om regulatorn. Finns det då inte en risk att de "stör" varandra så (de/den läser av hög spänning och går ner i underhålls läge) så det t.ex. bara i praktiken blir en som laddar och den andra vilar?
  4. Skrapa då av de sista rutorna efter stöttorna, dokumentera det, skicka in till TS och lägg all din energi och tid på att planera för en längre säsong istället. Segla åter igen över till Norge och njut av segling och klättring i en härlig kombination. Lägg energin på det istället. Hoppas du får en fin säsong.
  5. Åh, du missförstår, jag känner mig inte lurad av staten. Faktum är att jag delar deras "tolkning" (som ju faktiskt är mer av en icke tolkning än din tolkning som faktiskt innebär något annat än vad som uttryckligen står i förordningen) av begreppet att TBT inte får förekomma eller att det ska vara inkappslat med därför avsedd spärrfärg. Det är inte så mycket att tolka som du påstår. Men jag tycker samtidigt att gammal färg på fritidsbåtar är ett mer eller mindre icke problem som man från kommuner har förstorat och "skapat". Jag tycker också att myndighet gör fel om de inte vill acceptera testad och "godkänd" spärrfärg ......det hade varit roligare om du hade kört det spåret. Jag tycker XRF- metoden är ypperlig, men tycker det är onödigt att mäta fritidsbåtar eftersom det inte finns en tydlig systematisk tillsynsregim beskriven i förordningen för fritidsbåtar. Här räcker det enligt mig med att ägare försäkrar att de inte har TBT färg på botten. Mina invändningar mot dig är främst bara att du använder tyckande och för fram faktiska fel (fakta) och slänger fram tyckande som obestridbara sanningar när det samtidigt är uppenbart för de av oss som har reell erfarenhet från internatiionellt arbete inom sjöfarten att du saknar djupare kunskap i internationell reglering. som t.ex. när du hänvisar till olika regelverk etc , eller varför den guidelinen är publicerad på Transportstyrelsens hemsida men den där inte är det etc. Så som sagt Lycka till med att slänga bort livet på en strid du inte är spantad för. Ta juridisk hjälp och försök föra en seriös strid istället. Nu framstår du faktiskt med all säkerhet som en clown hos Transportstyrelsen, Regeringen och snart kanske hos IMO också. Over n out
  6. Suck Mellgard, jag ger upp.....(igen). Du förstår verkligen ingenting av det du citerar och länkar till....du förstår uppenbarligen inte ens vad det är för dokument. Men men, det är inte min huvudvärk, mer än att jag tycker det är synd eftersom jag tycker det finns tveksamheter i kommunernas hantering som förtjänar en seriös granskning av någon som kan juridiken i ämnet. Lycka till med fortsättningen (även om utfallet är givet). Glöm inte att många ord, länkar och bilagor är källan till framgång i kommunikation med staten.
  7. Ja du har sagt det förr. Vilka är de svenska nationella reglerna du hela tiden hänvisar till? Och vad är det för tolkning som du menar är fel tolkning? Vad är det direkt felaktiga svar du refererar till? Och hur ska man praktisera ett regelverk om man inte får tolka det som står om det som står är otydligt? EU har såklart tolkningsföreträde, men där EU inte givit ut en formell tolkning av något som behöver tolkas, hur gör då medlemsländerna som har ansvaret att se till att regelverket efterföljs? Ska de bara låta bli att tillämpa regelverket? Slutlig tolkning är det t.ex. högsta domstolen som gör i Sverige, hur gör då de lägre instanserna när de läser författning ar, jag menar det är ju inte allt som HD har givit tolkningar på? Nu gör jag som Mellgard och rycker ut ett avsnitt ur en regel: "inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov". Vad är det som är oklart här? Är det fel "tolkning" att det inte får finnas en antifoulingfärg (biocidbottenfärg) på botten om den inte är inkapslad med en spärrfärg? Är det ens en tolkning, det är ju just det som står där rakt upp och ned!
  8. Absolut, de kommer bli såååååå imponerade. Lägg gärna med några regelhänvisningar om vilka artiklar staten Sverige brutit mot 😂. Och kanske ett tiotal bilagor, mindre än så kommer inte imponera på dem. Japp håller med.
  9. I Artikel 12 i AFS-konventionen står "Administrationen skall utan dröjsmål informera den part som har anmält den påstådda överträdelsen och organisationen om vilka åtgärder som vidtagits." Se bilaga Överträdelse. Det är uppenbarligen inte heller alla förunnat att förstå vad de själva skriver. Ser att du fortsätter din vana att citera utryckta delar ur olika regelverk och insinuerar saker utifrån det och tolkar det enskilt uttaget ur sitt sammanhang. Är det för att försöka framstå som kunnig och påläst? Funkar kanske i i viss grad på ett sånt här forum, men hos de instanser du tillskriver så blir det bara lösryckt rappakalja och din okunnigheten blir uppenbar. Infogar hela Artikel 12 där jag rödmarkerat det du citerade. Artikeln kan såklart, som många andra regler i ett regelverk, inte läsas helt separat, utan måste läsas med övriga regelverket.....gäller även om du tycker en mening i en regel är tillräckligt.
  10. Så slarvigt av mig att minnas fel. Minns att du en gång var så lycklig över att ha fått det av dig beställda föreläggandet av Transportstyrelsen, så jag mindes som att du beställt direkt av dem. Okej, så ett försök på reviderad rekapitulering av bakgrunden. Om jag har förstått det rätt, så började det hela alltså med att du betalade för att låta göra en XRF-mätning på din båt för nu några år sedan. Resultatet av den av dig beställda undersökningen visade på höga tennhalter och och indikerade därmed att det sannolikt fanns TBT i något färglager på din botten (vilket du redan på förhand misstänkte). Därefter meddelar du detta frivilligt till Botkyrka kommun och du bad dem förelägga dig att sanera båten för att du skulle få en sak att driva juridiskt. Botkyrka lämnar över ärendet till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen, som innan dess inte hade något ärende på din båt, startar alltså nu ett ärende, vilket alltså är efter att du själv meddelat dina provsvar från den undersökning du låtit göra. Transportstyrelsen finner att provsvaren indikerar att det finns TBT på ditt skrov och gör som du ber om och förelägger dig att åtgärda botten och nu efter ett antal för dig förlorade juridiska rundor och där din sak inte vann framgång så har du nu sanerat din båt för att slippa betala vite. Och därför är du nu, med facit i hand, sur över att det kanske funnits ett alternativt sätt att testa botten på istället för XRF-mätningen som du betalade för.........fast då hade du inte haft en sak att driva, eller hur. Denna alternativa metod du refererar till är beskriven i en IMO-guideline (vilket inom IMO-världen betyder att det är en rekommendation/riktlinje och inte är ett tvingande dokument att följa, vilket även framgår av artikel 11 som du ofta hänvisar till, men det har jag utifrån vad du skriver förstått att du inte förstått) som riktar sig till stater/länder med anledning av de inspektioner en stat har rätt att göra på fartyg. Den är alltså en intern guideline för hur en stats inspektörer kan testa. Och nu är du sur på Transportstyrelsen för att de inte meddelat dig om dessa "interna riktlinjer" (som myndigheten kan välja att tillämpa i sin tillsyn om den vill) innan du, utan deras vetskap, beställde och lät utföra en XRF-mätning från privat aktör, vars resultat du sedan själv skickade in till myndigheten. Och du är nu ännu surare över att Transportstyrelsen helt enkelt inte bara ignorerar och blundar för det testresultat som du själv givit dem och tycker de istället ska låta dig göra ett nytt test enligt den andra metoden som du då själv hävdar skulle visa att du inte har TBT på skrovet. ....och där är vi nu! Vari lurendrejeriet ligger är för mig fortfarande oklart. Tror jag fick till det korrekt nu🙂
  11. Okej, så ett försök på att rekapitulera hela bakgrunden, om jag har förstått det rätt, så började det hela med att du betalade för att låta göra en XRF-mätning på din båt för nu några år sedan, detta utan att Transporstyrelsen haft med saken att göra. Resultatet av "din egen" undersökning visade på höga tennhalter och och indikerade därmed att det sannolikt fanns TBT i något färglager på din botten (vilket om jag minns rätt du redan misstänkte på förväg och faktiskt hoppades på). Därefter meddelar du detta frivilligt till Transportstyrelsen, utan att de frågat om det eftersom de inte ens vet att din båt existerar, och du bad dem förelägga dig att sanera båten för att du skulle få en sak att driva juridiskt. Transportstyrelsen, som innan dess inte hade något ärende på din båt, startar alltså nu ett ärende, vilket alltså är efter att du själv skickat in dina provsvar från den undersökning du låtit göra. Transportstyrelsen finner att provsvaren indikerar att det finns TBT på ditt skrov och gör som du ber om och förelägger dig att åtgärda botten och nu efter ett antal för dig förlorade juridiska rundor och där din sak inte vann framgång så har du nu sanerat din båt för att slippa betala vite. Och därför är du nu, med facit i hand, sur över att det kanske funnits ett alternativt sätt att testa botten på istället för XRF-mätningen som du betalade för.........fast då hade du inte haft en sak att driva, eller hur. Denna alternativa metod du refererar till är beskriven i en IMO-guideline (vilket inom IMO-världen betyder att det är en rekommendation/riktlinje och inte är ett tvingande dokument att följa, vilket även framgår av artikel 11 som du ofta hänvisar till, men det har jag utifrån vad du skriver förstått att du inte förstått) som riktar sig till stater/länder med anledning av de inspektioner en stat har rätt att göra på fartyg. Den är alltså en intern guideline för hur en stats inspektörer kan testa. Och nu är du sur på Transportstyrelsen för att de inte meddelat dig om dessa "interna riktlinjer" (som myndigheten kan välja att tillämpa i sin tillsyn om den vill) innan du, utan deras vetskap, beställde och lät utföra en XRF-mätning från privat aktör, vars resultat du sedan själv skickade in till myndigheten. Och du är nu ännu surare över att Transportstyrelsen helt enkelt inte bara ignorerar och blundar för det testresultat som du själv givit dem och tycker de istället ska låta dig göra ett nytt test enligt den andra metoden som du då själv hävdar skulle visa att du inte har TBT på skrovet. ....och där är vi nu! Vari lurendrejeriet ligger är för mig oklart. Ja, jag har sagt det förr, ta professionell juridisk hjälp av någon som kan detta istället och vet hur man skriver och vad som är relevant etc. Ta t.ex. ditt mail till högsta förvaltningsdomstolen i inlägget här ovanför, som är en hel A4 fylld med påståenden om provningsmetoder och IMO och EU etc och i tillägg 3 st bilagor, men essensen av mailet är en fråga på som kommer redan på rad 3 och det är i tillägg en Ja eller Nej fråga, allt annat är bara text som inte har något som helst med din fråga att göra, det är bara utfyllnad. Så jag gissar att du kommer få ett Ja eller Nej som svar på hela den A4 sidan och de tre bilagorna. PS. Artikel 11 avser för övrigt ett lands rättighet till inspektion av annat lands fartyg (annan flagga).
  12. Om du är orolig för hävert i motsatt riktning (in via retur och ut via sug) så skulle jag nog säga att det är ett icke problem: 1. Flödespumpen/matarpumpen har en backventil (alla membranpumpar har det) så det går inte att få flöde bakåt (samma princip som blåsbälgen på bränsleslang till utombordare). 2. Om bränslenivån är under retur röret så kan det bara eventuellt själv rinna och inte hävert eftersom det inte finns någon vätska att suga från retur röret i tanken. Men då finns fortfarande backventil i pumpen som oavsett hindrar flöde åt fel håll. 3. Om bränslenivån är över retur röret så är det ett icke problem. 4. Gissar att även insprutningspumpen har någon form av backventil funktion. Så det ska helt enkelt vara ett icke problem. Rätta mig gärna någon om jag tänkt helt tokigt. Såg nu att Hybro redan beskrivit backventilen🙂
  13. Returen måste ligga lägre än sugpunkten för att få en hävert funktion enligt röda pilarna. Det är fysikens lagar!
  14. Kanske en dum fråga, men för att undvika missförstånd...jag utgår från att du menar det ljusbeiga runt vattenlinjen och inte det svart/grå. Jag frågar för du undrar om det är färg eller smuts och på första bilden är det mest fokus på det svart/grå och det ser ut som det är det som försökte ta bort. Det svart/grå är väl bottenfärg och om det inte går bort med färgborttagning så är det säkerligen 2-komponentsfärg. Den brun/beiga beläggningen runt vattenlinjen är missfärgning (smuts) och där behövs nog något polerande. Kanske pröva med Autosol (ganska grovt) eller det mildare medlet Jif som du köper i närmsta matbutik.
  15. Utifrån bilden förefaller det vara luftbubbla som är orsaken till att gelcoaten spruckit, dvs hörnet dåligtfullt med polyester och fiber. Bara spackla igen. ....bedömning utifrån bild alltså🙂
  16. Två polygriper att dra och böja med. Ja, risk finns att det blir lite skador på repet om man slinter etc, men sitter halvslaget som själva f-n så är det inte mycket att välja på, fingerkraft brukar då inte räcka långt.
  17. Inte svar på din fråga, men som du skriver så har Eniro ersatts med Skippo, så varför inte bara fortsätta med ersättaren Skippo? Eller blev den sämre för iOS? För android gjorde de lite inte så fullt lyckade ändringar, men tycker nog de kom till rätta med det under sommaren som va, så jag tycker den är bra alternativ.
  18. Det första uppenbara är väl att kolla stoppreglagets funktion, att reglage kabeln är hel eller att den sitter fast som den ska på motorn (insprutningspumpen?).
  19. Om det är för sömnad och tvätt och impregnering så är det ett normalpris skulle jag gissa. Betalade kanske 1000-1500 mindre själv för den processen, men det var 2019 och sedan dess har ju saker inte blivit billigare. Du kommer bli nöjd med resultatet är jag rätt säker på🙂
  20. Bottenfärger (kemikalier) ingår i ett EU - reglerad område där alla medlemsländer hjälps åt att utföra marknadskontroll (tillsyn/kontroll) av färgerna (kemikaliernak), dvs att ett annat lands myndighet kan göra tillsyn/kontroll och vars resultat kan bli förbjud i hela EU. VC17 har jag förstått (inte 100%säker) är Finland som granskat och kommit fram till att den inte följer regler EU-regler för kemikalier (direktiv? Förordning?) och därmed lagt förbud. Förstod det även som att förbudet inte hade att göra med koppar överhuvudtaget. Färger godkända i EU ska vara godkända för försäljning i Sverige. Sedan är en annan fråga var olika kemikalier får användas. Huruvida det är EU eller Sverige som sedan reglerar vilka kemikalier (färger) som får användas i sjöar, bottenviken, västkust och ostkust vet jag inte. För Östersjön skulle det även kunna vara i HELCOM som man kommit överens om vad som gäller Östersjön och bottenviken. Men vet om sagt inte exakt detta.
  21. Om jag hade försökt så hade jag satt spännband högt mellan främre paret stöttor och högt mellan bakre paret stöttor för att spänna dem in mot skrovet, eller kryss mellan dem. Sannolikt också spännband för att säkra dem i sidled. Sedan hade jag tagit reda på hur mycket kärran får lasta, mest för att veta om däck och axel sannolikt kommer hålla. Några % övervikt finns normalt marginal för i konstruktionen (men inte lagligt). Sedan kultrycket som nämnts tidigare, det är ju rätt viktigt. Om allt det är på plats så är det den legala delen. Om du har bil som lagligt får dra ekipaget, om kärran är godkänd för lasten etc? Där ger jag dig inga råd, var och en beslutar själv. Örebro Ludvika är ju inte super långt och bara landsväg "mitt i skogen" mer eller mindre. Om du kör så kör på natten då det är mindre trafik och på mindre vägar om möjligt för att även slippa tung trafiken som också brukar vara flitiga nattugglor. Och kör lungt och sakta. Men bäst är ju såklart att du hittar någon som hyr ut lämplig vagn, eller så köper du transport tjänsten av en firma som tar den på lastbil, blir ju dyrt men säkert.
  22. Kan lägga till att det såklart blir gynnsammare ju större båt du väljer eftersom de ofta är designade med högre fribord, högre "ståhöjd" etc. Så sikta på en 24 fotare. Mindre än så kan det lätt bli oproportionellt med en ståhytt i aktern där du vill ha en verklig ståhöjd på kanske 190 cm. Många Doghouse har ju bara typ 170-180 cm "ståhöjd.
  23. Många snipor med ruff har ju ofta ett högre däck i sittbrunnen och sedan tar man ett kliv ner i ruffen. Så frågan är hur många som egentligen har ett sittbrunnsdäck som ligger lägre än vattenytan? Om det ligger lägre än vattenytan så är det nog inte många cm. Jag tror inte det kommer bli ett stort problem med avseende på stabilitet. Som du nämner kan du ju barlasta lite om det visar sig behövas, men det är ju såklart bäst att välja modell utifrån dina ombyggnads planer så kanske du hittar en modell där däcket inte kommer behöva höjas. Och som du nämner så innebär din plan lite avgående vikter och lite tillkommande vikter, skillnaden blir nog inte heller så stor i kg. I vertikal tyngdpunkt blir det nog inte heller väsentlig skillnad i och med att det redan kommer finnas en Doghouse och en ruff, där man förenklat kan sägas att ruffen tas bort och Doghouse flyttas akter över. Långskeppstyngdpunkten kommer dock ändras mycket, men det bör räcka med att barlasta i förpiken för att balansera upp till ursprunget. Jag tror inte det finns någon stor fallgrop med din plan🙂
  24. Det kan man också göra, men vissa kommunala återvinningscentraler tar emot t.ex. gasol och brandsläckare, medan vissa inte gör det. Norrköping blev jag nekad för ett antal år sedan att lämna brandsläckare för det är ett tryckkärl som de inte hanterade där. Värmdö tog emot gasolflaska (och senare även brandsläckare) och jag blev anvisad plats var den skulle stå, räknas som farligt avfall. Likaså i Rättvik tar de emot gasolflaskor, inga problem där. Även kylskåp och frysar innehåller ju tryckkärl och tas emot av typ alla återvinningscentraler (i alla fall alla jag haft att göra med)🙂
  25. Ah, sorry läste för snabbt🙂 Då är ju sannolikheten stor att den inte får återfyllas. Man kan ju alltid byta in den mot en ny fylld, med om du aldrig använt den så är du sannolikt inte intresserad av det. Sälja på Blocket går ju att försöka, men det är nog inga pengar att få. Jag tror inte de tar emot på återvinningscentraler (skiljer mycket mellan kommuner) men jag tror du kan lämna kostnadsfritt på alla ställen som har gasolbytesflaskor.
×
×
  • Create New...