Jump to content
Saturday 19 June 2021

Mellgard

Medlemmar
  • Content Count

    330
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Mellgard

  1. Inte justitieombudsmannen. Men hur några fåkunniga på transportstyrelsen rullade ut röda mattan för affärsintressena bakom firma Happy Boat kanske skulle kunna intressera justitiekanslersämbetet. Räknar med att min båt blir sjösatt kring 10 augusti, helt enligt plan. Efter att Södertörns tingsrätt avkunnat sin dom. Fastställelsedom vid förenklat tvistemål. Fråga inte mer. 😉
  2. "Grifters" uppskattar att få sig ärenden tillsända. För då kan de känna sig betydelsefulla. Man kan fundera över om de anställda på regeringskansliet tillhör samhällsklassen "grifters". "Regeringskansliet kostar ungefär 8 miljarder kronor årligen och har 4600 anställda." Malcom Kyeyune skriver här om "grifters" klassintresse. https://americanaffairsjournal.org/2021/05/planet-of-the-grifters/ Förresten fann jag det överraskande att regeringen inte upphävde. Då på den bekväma formella grunden att transportstyrelsen inte gav mig alternativet att använda en spärrfärg som var specificerad som spärrfärg. Nu stödde man i stället ett upphävande av AFS-förordningens alternativ att använda spärrfärg. Men ett upphävande som uppenbarligen inte omfattar sjöfarten. För fartyg räcker det att kunna uppvisa certifikat att spärrfärg använts.
  3. Har nu fått regeringsbeslut. Texten i beslutet återges nedan. Varken transportstyrelsen eller regeringen har behandlat frågan om rimlighet enligt miljöbalken. Eftersom ärendet dessutom kan bilda prejudikat kan det förmodligen tas upp till behandling av högsta förvaltningsdomstolen. En annan intressant möjlighet är att söka tillstånd (gratis) från mark- och miljödomstol för miljöfarlig verksamhet. Regeringsbeslut - Ref. 12021/00814 2021-06-10 Överklagande av Transportstyrelsens beslut om föreläggande att avhjälpa brist avseende båten "Marlina" Regeringen avslår ditt överklagande. Ärendet Transportstyrelsen beslutade den 5 februari 2021 i ärende TSS 2020-4039 att med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg förelägga dig att låta sanera skrovet och de yttre delarna på båten "Marlina" från färglager innehållande tennorganiska föreningar. Beslutet finns i bilagan. Du överklagar beslutet och yrkar att regeringen upphäver föreläggandet. Du anför i huvudsak följande. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (AFS-förordningen) gäller inte för fritidsbåtar eftersom de redan omfattas av rådets direktiv 76/769/ EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar), vilket från 1989 förbjöd användning av tennorganiska föreningar i preparat avsedda att användas på båtskrov med en total längd på mindre än 25 meter. AFS-förordningen anger övermålning med spärrfärg som ett godtagbart alternativ till borttagning och detta rekommenderas också av Saltsjön-Mälarens Båtförbund. Bottnen på din båt är i nuläget inte övermålad med särskild spärrfärg. Flera skikt av konventionell bottenfärg ger tillräcklig spärr mot utläckning av rester av tennorganiska föreningar. Föreläggandet är inte förenligt med miljöbalkens skälighetsregel som innebär att nyttan av skyddsåtgärder ska jämföras med kostnaderna. Transportstyrelsen har yttrat sig över överklagandet och därvid anfört i huvudsak följande. Även mindre fartyg, inklusive fritidsbåtar, omfattas av AFS-förordningens tillämpningsområde, vilket framgår av artikel 3 i förordningen. Vad det gäller spärrfärger så krävs det att läckage av tennorganiska föreningar hindras. Det är den enskilde båtägaren som har att visa att den förbjudna färgen verkligen är inkapslad och att läckage därigenom hindras. Transportstyrelsen anser att du inte har visat att färgen innehållandes tennorganiska föreningar på din båt år inkapslad med en beläggning på ett sätt som hindrar läckage. Du har därefter sänt in ytterligare skrivelser där du utvecklar skälen för ditt överklagande. Skälen för regeringens beslut Det har inte framkommit några omständigheter i ärendet som föranleder regeringen att göra någon annan bedömning än den som Transportstyrelsen gjort i det överklagade beslutet. Ditt överklagande bör därför avslås. På regeringens vägnar Tomas Eneroth Maria Gelin
  4. @kblomster hänvisade till textavsnittet "The sale and application of anti-fouling coatings containing tributyltin are prohibited in Australia and New Zealand. However, Australian and New Zealand maintenance facilities may still carry out maintenance on vessels and movable structures that have tributyltin-based antifouling coatings beneath barrier coats and compliant anti-fouling coatings, provided the facilities are able to contain waste produced during maintenance and minimise release of contaminants." https://www.agriculture.gov.au/sites/default/files/sitecollectiondocuments/animal-plant/pests-diseases/marine-pests/antifouling-consultation/antifouling-guidelines.pdf (sid åtta) Det avsnittet kan svårligen tolkas som att med "TBT i bottenfärg så får du inte underhålla bottenmålningen om du inte har godkänt spärrskikt ovanpå först." För det som står är att man får utföra underhållsarbeten (exempelvis skrapning eller annan borttagning: mitt tillägg) på beläggningar av TBT-bottenfärg om man tar hand om resterna av TBT så att utsläpp minimeras. Man förutsätter att TBT-beläggningar numera blivit övermålade med eventuellt spärrande skikt som kan bestå av tillåtna ("compliant") bottenfärger eller spärrfärger, vilket ju är ett rimligt antagande. Det citerade textavsnittet gäller för fartyg och båtar allmänt och inte enbart för fritidsbåtar. Även för fritidsbåtar är man angelägen att förhindra spridning av invasiva arter. Det står på sid 9 i samma länk att man rekommenderar underhåll av biocid-bottenfärg var 12:e månad. "For recreational vessels, the maintenance schedule is not usually determined by operational forecasts and logistical constraints, and anti-fouling coatings are chosen according to other factors. Based on recommended service lives of currently available anti-fouling coatings, the following in-service periods are recommended: 12 months for biocidal anti-fouling coatings and 24 months for biocide-free coating." https://www.agriculture.gov.au/sites/default/files/sitecollectiondocuments/animal-plant/pests-diseases/marine-pests/antifouling-consultation/antifouling-guidelines.pdf (sid 9) I Tasmanien hade man tydligen riktlinjen "If a tributyltin-based antifouling coating is still present on the hull, it is recommended that the coating be completely removed with due regard to appropriate methods of removal and waste disposal and replaced with a TBT-free antifouling system." En sådan rekommendation ser jag inget problem med. För det stannar vid en rekommendation och alltså inget krav på någon kostsam sanering. https://epa.tas.gov.au/Documents/Environmental Guidelines for Boat Repair and Maintenance.pdf (sid 13) Din misstanke är ogrundad. Den rapport jag länkade till avser undersökningar utförda 2019 (se nedan) och inte som i din länkade rapport 2005 och tidigare. I de varma vattnen kring Australien är 14 år en lång tid för nedbrytning av TBT till oskadliga nivåer. Så därför ingen överraskning att populationer av snäckor i Australien helt återhämtat sig efter TBT-förbuden. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0025326X20305269
  5. "AMSA is responsible for ensuring the safety of vessels and the seafarers onboard, operating in the Australian domestic commercial industry". https://maritimemanagement.transport.nsw.gov.au/partners/amsa/index.html Australian Maritime Safety Authority (AMSA) reglerar inte TBT på fritidsbåtar. Konventionella bottenfärger i Australien har nog spärrat utläckning av TBT och därmed inaktiverat det lika effektivt som här.
  6. Angående TBT i Australien "In some cases, older vessels which have been out of use, or those arriving from overseas, may still have TBT antifouling paint applied. In these cases, if boat maintenance or scraping is necessary, refer to the EPA’s Chemical control order on organotin wastes for requirements on handling, storage and disposal. If you need to deal with organotin wastes containing TBT, you must have an environmentally hazardous chemicals licence, issued by the EPA." https://www.epa.nsw.gov.au/-/media/epa/corporate-site/resources/pesticides/17p0370-apply-antifoul-paint-marinas.pdf?la=en&hash=A7DC2BA065178027483DA173B52F351599F1CFE2 (sid 3) Underförstått inget krav på borttagning ens av aktiv TBT-bottenfärg. I Australien ligger fritidsbåtarna i sjön hela året. De landsätts endast för bottenmålning eller andra underhållsarbeten. Lagstiftningen är anpassad till att underhåll och bottenmålning utförs yrkesmässigt.
  7. I Australien prioriterar man att minska spridningen av skadliga organismer som fastnar på fritidsbåtar. Man rekommenderar effektiva bottenfärger (ej TBT) samt regelbundet underhåll och ny påmålning. https://www.marinepests.gov.au/sites/default/files/Documents/recreational-vessel-biofouling-guidelines.pdf
  8. "Ändå kan Sundström kännas lös och fumlig. Stockholmaren sjunger ibland lite som om han har blivit långsamt, generationellt förgiftad; som om han brukade bada i någon liten sjö full av tribyltenn som liten". (Göteborgs-Posten 2021-05-06: betalvägg) https://www.gp.se/kultur/musik/recension-stefan-sundström-östan-västan-om-stress-och-press-1.46254215 Att kulturskribenter nu sprider myter om tributyltenns giftighet för människor förvånar inte. Marinbiologer som exempelvis dem bakom Happy Boat är bevisligen skickliga på marknadsföring och att framhäva sin betydelse. Att snäckor i Australien helt återhämtat sig efter TBT-förbuden, och detta utan någon sanering av fritidsbåtar, kommer vi inte bli informerade om. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0025326X20305269
  9. Ursäkta senkommet svar. Syftet var bl.a. att få motsidan att visa sina kort. 🙂
  10. Kan ju finnas tennorganiska föreningar (mjukgörare) i skrovduken. 😉
  11. Min första tur (transportsegling) för året startar från Bullandö, med en båt utanför bild. Foto från 3 juni. Därefter ska min segelkajak av märket Klepper Aerius 20 tas i bruk. Tror inte att AFS-förordningen för TBT omfattar kajaker.
  12. Naturligtvis inte, men deras institution kanske fått stöd av EU? 3.9 miljoner EUR åt ett tillfälligt bildat konsortium i vilket man tror att koppar, zink och TBT är toxiner känns som bortkastat. Se i slutet av sammandraget. https://www.bonusportal.org/projects/viable_ecosystem_2014-2018/change På sista sidan av slutrapporten står som första rekommendation "Phasing-out of biocidal antifouling products in the Baltic Sea on leisure boats including adjacent freshwater areas until 2030". https://www.bonusportal.org/files/6240/BONUS_CHANGE_final_report.pdf Så då kanske TBT-resterna på min båt får sitta kvar till 2030? Det kan jag nog leva med. 😄
  13. Färgen ska sitta kvar. Huruvida de ansvariga ska .... 😉
  14. Färgen ska sitta kvar. Men kanske bli övermålad med en spärrfärg som är specificerad som sådan. Helt enligt tidigare rekommendation från Saltsjön-Mälarens Båtförbund (SMBF). (tillägg) Finns lite nyare info från SMBF i dessa länkar. https://www.kabk.org/MinnesanteckningarSMBF.pdf http://smbf.org/wp-content/uploads/2021/01/Fragor-och-svar-1.pdf Det står sist i första länken att det finns en EU-förordning som säger att om båten har TBT ska den saneras. Men det är en oriktig uppgift.
  15. Blev en gång i början av 90-talet erbjuden att låna båtgrannens högtryckstvätt. Men färgflagor från båtbottnen lossnade så jag slutade genast. Ville inte förlora ännu aktiva färglager och få det skräpigt under båten. Miljöinsats! Först i nutid har jag fått veta att jag därmed undvek att förorena marken under båten med TBT.
  16. Ur skrivelse till Transportstyrelsen den 26 januari 2020 "Om utläckningen av organiska tennföreningar som TBT från båtbottnar i sjön "is presumed to be negligible" frågar man sig varför man skall behöva avlägsna gamla lager bottenfärg som innehåller rester av TBT som påmålats på 1980-talet eller tidigare. Båtbottenfärger innehållande TBT har som sagt inte funnits på svenska marknaden sedan 1989. En annan fråga man kan ställa sig är om de som utarbetat förordningarna kring TBT kunnat föreställa sig att de förordningarna 15-30 år senare skulle komma att användas för att ekonomiskt och på annat sätt skada ägare till fritidsbåtar med båtar som före förbudet 1989 hade bottenmålats med då tillåtna bottenfärger innehållande TBT. Men som sedan av miljöskäl eller andra skäl avstått från att förorena marken under sina båtar genom högtryckstvättning eller annan färgborttagning. Några krav på rengöring av fritidsbåtar från gamla rester av TBT finns inte i andra länder, utan det är endast ägare till fritidsbåtar i Sverige som drabbas. Trots att lagstiftningen på området är densamma i hela Europa."
  17. Självpolerande är ett missvisande namn på så kallade "mjuka" eller "blödande" bottenfärger. Självförnyande vore kanske en bättre namn. För när bindemedlen innehållande de verksamma ämnena (koppartiocyanat och zinkpyrition i Mille NCT 71180) långsamt "smälter" (hydrolyseras) finns dessa verksamma ämnen hela tiden tillgängliga i färglagrets ytterskikt. Medan man med hårda bottenfärger kan få onödigt stor utläckning av verksamma ämnen i början och sedan alltför låg utläckning. Med Coppercoat som undantag. De bindemedel som används i Hempels Mille NCT 71180 är till någon del baserade på kisel. EP2627721 kan vara det relevanta patentet, och det innehåller åtminstone en generell beskrivning av bindemedlen. https://patentimages.storage.googleapis.com/fa/58/97/adca7f7223fb80/EP2627721B1.pdf
  18. Ur remissvar från Kryssarklubben "Utredningen skriver att för tribyltenn (TBT) och irgarol är fritidsbåtar den stora utsläppskällan i kustområden. Detta påstående menar Kryssarklubben är felaktigt. Det är flera decennier sedan dessa ämnen använts i båtbottenfärger (förbjöds 1989, vilket omnämns senare i utredningen). Det är däremot troligt att tidigare användning av ämnena skett i båtbottenfärger. Utredningens presentation ger dock intrycket att utredningen tror att så fortfarande sker, vilket är fel." https://www.regeringen.se/49bad9/contentassets/7c1633b23fe34d45b62752d4acae18cf/svenska-kryssarklubben.pdf Eftersom det var just TBT man under några decennier använde som påväxthindrade medel i båtbottenfärger så är dess användning mer än trolig. Det beskrivande namnet på den kemiska strukturen är tributyltenn (inte tribyltenn).
  19. Tilläggning i naturhamnar går bra att göra ensam utan stress. Med våtdräkt, flytväst och en aning simkunnighet. Man kan lägga båten på svaj från aktern, med kort ankarlina ute. Sedan simma in med en tunn lina i släptåg och fästa tillfälligt. Tillbaka vid båten får man sedan justera de bägge linorna. Så att man når att kliva iland och kan börja med den riktiga förtöjningen. Ingen naturhamn, men en gång missade jag att nå och kroka i akterbojen innerst i Kalmar hamn. Inget problem bortsett från det smutsiga vattnet. 😊
  20. Inte vad jag tror. Men båtens nya motor (Yanmar) är nog värd lite grand, och kanske mer än själva båten. Har inga säljplaner för båten. Men så småningom får jag väl pga ålder trappa ned mina övriga verksamheter inom friluftsliv. Då kan sjöliv med denna bekväma båt bli intressantare.
  21. "Trendbrott – fet och välmående torsk i Ålands hav". https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/nytt-hopp-for-torsken-i-alands-hav
  22. Vanliga priser gäller inte för min Comfort 30. Specialbygge med annorlunda inredning och extra förstärkningar, bl.a. röstjärnsinfästningarna. Bra med förstärkt rigg när man ensamseglar på utsatta ställen. Bilden är från Vestfjorden/Lofoten utanför Svolvær. Var ute och kikade på en tisdagsregatta, med orevat storsegel. Blev inte läge för att sätta försegel.
  23. Kan tänka mig betala 10 000:- kronor för att slippa riskera åverkan på båten genom sådant som blästring, skrapning, slipning.
  24. Fin dag även i går. Perfekt för en kort resa till Södertörns tingsrätt för inlämning av intressanta dokument. Åtminstone intressanta för mig. 😊
  25. Kanske får jag denna månad ett beslut från Regeringen gällande föreläggandet från transportstyrelsen. Det väsentliga textinnehållet i föreläggandet återges nedan. För det kan kanske bli till hjälp för tolkningen av regeringsbeslutet. 🙂 Diarienummer TSS 2020-4039 5 februari 2021 Föreläggande att avhjälpa brist avseende båten "Marlina", Comfort 30 Transportstyrelsens beslut Transportstyrelsen förelägger med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg Ingemar Mellgard att låta sanera skrovet och de yttre delarna på båten "Marlina" , fabrikat/modell Comfort 30, från färglager innehållande tennorganiska föreningar. Föreläggande ska ha efterkommits senast tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. Inom denna tid ska även en redovisning av vilka arbeten som utförts ha kommit in till Transportstyrelsen. Redogörelse för ärendet Ingemar Mellgard inkom den 30 november 2020 med en skrivelse till Transportstyrelsen där han bl.a. angivit följande: Vid en nyligen genomförd XRF-mätning av TBT på hans segelbåt framkom att det fanns tenn, i medeltal 460 mikrogram per kvadratcentimeter. Eftersom detta är högre än gränsvärdet 100 mikrogram per kvadratcentimeter förväntar sig kommunen och hans båtklubb att all bottenfärg tas bort från båten innan han återställer med ny bottenfärg. Båtklubben föreslår att en firma anlitas för blästring och dessutom behöver en ställning snickras för att skydda omgivningen. Den totala kostnaden beräknas bli högre än 20 000 kronor. Han är 77 år och har begränsade möjligheter att själv utföra större arbeten på båten. Miljöbalkens rimlighetsavvägning bör vara tillämplig, och det önskar han att domstol får ta ställning till. Därför vill han att Transportstyrelsen förelägger honom att sanera båtbotten. Han vill helst att saneringen ska föreläggas ske tidigast inför sjösättning 2022, för då kan han sjösätta båten till våren. Båten ifråga är en segelbåt av typ Comfort 30 med båtnamn "Marlina". Han köpte båten sommaren 1990, året efter att bottenfärger innehållande TBT slutade säljas. Båten har sedan den köptes aldrig målats med sådan bottenfärg. Med anledning av denna skrivelse inledde Transportstyrelsen, såsom tillsynsmyndighet över Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (AFS-förordningen), ett tillsynsärende. Transportstyrelsen begärde in ytterligare handlingar i form av dokumentation från XRF-mätningarna och kopia på köpehandlingar. Ingemar Mellgard inkom den 8 december 2020 med registreringsbevis samt köpehandling för fritidsbåten som visar att han förvärvade båten "Marlina", av fabrikat/modell Comfort 30, den 21 juni 1990. Vidare inkom han med rapporten "Bestämning av tenn, koppar, zink och bly på båtbottnar. Grödinge båtklubb", daterad 8 november 2020. Av denna framgår att medelvärdet för tenn vid XRF-mätning, som genomfördes den 7 november 2020, av en båt tillhörande medlem nr 164 uppgick till 460 mikrogram per kvadratcentimeter. I en kompletterande skrivelse har Ingemar Mellgard angivit att han är medlem nr 164 i Grödinge Båtklubb. Ingemar Mellgard har den 21 december 2020 samt den 14 januari 2021 inkommit med ytterligare skrivelser, i vilka han bl.a. har anfört följande: Transportstyrelsen har gjort en felaktig och alltför ingripande tolkning av AFS-förordningen och hans mål är att få till stånd en domstolsprövning av Transportstyrelsens tolkning. Hans ståndpunkt är att konventionell bottenfärg ger tillräckligt hinder för spridning av TBT. Exempel på ett föreläggande som han inte skulle motsätta sig är ett som skulle föreskriva att spärrskiktet av äldre lager konventionell bottenfärg årligen underhålls genom påmålning av ett nytt lager, samt att han inte tillåts nöta på befintliga lager genom sådant som exempelvis blästring, skrapning, slipning, borstning med styv borste, maskinell borstning, högtrycksspolning. Som hittills under föregående 30 år avser han efter båtupptagning endast rengöra bottnen med en blöt tvättsvamp följt av avspolning med vattenslang utan munstycke. Skäl för beslutet Relevanta bestämmelser I 4 kap. 1 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, LÅFF, stadgas att föreskrifter om fartygs konstruktion, utrustning och drift enligt 4 kap. 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, LÅFF, meddelas av Transportstyrelsen. Sådana bestämmelser finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg. Enligt 4 kap. 9 § LÅFF får svenska fartyg inte användas till sjöfart om de inte i fråga om konstruktion, utrustning och drift uppfyller föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 § eller som följer av förordning (EG) nr 782/2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg. I artikel 5.2 AFS-förordningen anges att från och med den I januari 2008 får fartyg antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet. Av 6 kap. 1 § LÅFF framgår bl.a. att tillsyn över efterlevnaden av förordning (EG) nr 782/2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg utövas av Transportstyrelsen. Om ett fartyg har väsentliga brister i fråga om konstruktion, utrustning eller drift i de hänseenden som avses i 4 kap. 1 § LÅFF får Transportstyrelsen enligt 7 kap. 4 § LÅFF meddela I . förbud mot fartygets avgång eller vidare resa, 2. förbud mot att använda viss utrustning, 3. föreläggande att fartyget ska följa en viss färdväg, 4. föreläggande att fartyget ska anlöpa eller avgå från en viss hamn eller annan uppehållsplats, 5. föreläggande i fråga om fartygets framförande eller drift. Om något beslut om sådan åtgärd inte meddelas får myndigheten, när det gäller brister i fråga om konstruktion, utrustning eller drift, i stället meddela föreläggande att bristerna ska avhjälpas. Transportstyrelsens bedömning Inledningsvis kan Transportstyrelsen konstatera att detta ärende prövas i enlighet med bestämmelserna i LÅFF. Således beaktas inte vad Ingemar Mellgard har anfört om rimlighetsavvägning enligt miljöbalken. Av vad som framkommit i ärendet finns det på den båt som ägs av Ingemar Mellgard sådana tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem och som är förbjudna att ha på fartygs skrov, yttre delar eller utsidor. Enligt AFS-förordningen är det ett alternativ att täcka antifoulingsystem som innehåller TBT med en beläggning som utgör en spärr för läckage. Eftersom det inte är klarlagt att de spärrfärger som finns för fritidsbåtar verkligen är effektiva mot läckage av TBT anser Transportstyrelsen att det saknas grund att som tillsynsmyndighet förespråka en sådan användning. Transportstyrelsen anser vidare att påmålning av konventionell bottenfärg, så som Ingemar Mellgard föreslår, inte kan anses utgöra en spärr mot läckage som kan godkännas. Genom att det på den aktuella båten finns TBT på båtbotten, i strid mot förbudet i AFS-förordningen, anser Transportstyrelsen att det är fråga om en brist avseende båtens konstruktion, utrustning eller drift, och att ett föreläggande om att bristen ska avhjälpas därför kan meddelas med stöd av 7 kap.4 § andra stycket LÅFF. Mot denna bakgrund beslutar Transportstyrelsen att Ingemar Mellgard, såsom båtägare, ska föreläggas att senast tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft låta sanera skrovet och de yttre delarna på båten "Marlina", fabrikat/modell Comfort 30, från färglager innehållande tennorganiska föreningar. Inom denna tid ska en redovisning av vilka arbeten som utförts ha kommit in till Transportstyrelsen. Upplysningsvis kan Transportstyrelsen i ett senare skede, om detta föreläggande inte följs, besluta om ett föreläggande förenat med vite, med stöd av 7 kap. 8 § LÅFF. Vidare gäller att i det fall båten används i strid mot förbudet i 4 kap. 9 § LÅFF så är det straffsanktionerat enligt 10 kap. 4 § 2 LÅFF, vilket innebär att Transportstyrelsen som tillsynsmyndighet har en skyldighet att anmäla det till Polismyndighet eller åklagare. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt och ni ska ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring ni vill ha. Överklagandet ska ställas till Regeringen men skickas till Transportstyrelsen, 601 73 Norrköping. Överklagandet ska ha kommit till Transportstyrelsen inom tre (3) veckor från det att ni tog del av detta beslut.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy