Dan-Erik

Jag tror nog det är många som använder den, men att Navionics (och C-Map) inte tycker det är värt besväret att upprätta alla tillstånd som behövs. Enligt svensk lagstiftning får man ägna sig åt sjömätning i sötvatten hur man vill. I havet däremot får man bara ägna sig åt ringa sjömätning, dvs för eget bruk. Om du vill dela med dig av din sjömätning åt en polare eller sälja informationen så måste du söka tillstånd för sjömätning INNAN du genomför mätningen. För att C-Map och Navionics och andra ska få använda din information publikt måste du alltså sökt tillstånd från Försvarsmakten innan du gav dig ut med båten, och så ska väl helst C-Map/Navionics kontrollera att så skett för att du som kund inte ska hamna i juridiska svårigheter. Tillstånd för sjömätning från Försvarsmakten gäller bara tillstånd att samla in data med syftet att sprida informationen. För att sedan faktiskt sprida informationen måste man även söka spridningstillstånd från Sjöfartsverket, men det gör man EFTER datat samlats in. Ansökan görs per område, och jag antar att det inte bara går att dumpa en hel bottenkartering för Sveriges kustland på Sjöfartsverket, för de ska granska allt och bestämma sig för om det är OK att publicera. Alltså lär det få göras för varje person som kört en rutt i havet och laddat upp. Knappast värt besväret. När svensk lagstiftning lättar (som det gjort i massa andra länder) lär vi väl få se mer data över havet. Men senaste uppdateringen gjordes 2016 så det lär nog dröja nåt decennium eller mer innan Försvaret kommer på att det är busenkelt för vem som helst att samla in data över svenska vatten om man vet vad man gör, och att hemlighetsmakeri bara skadar privatpersoner. Fram till dess får man nöja sig med att C-Map och Navionics och andra bara täcker insjövatten. EDIT: Kollade C-Map Genesis nu och det verkar som att det finns en hel del data där ut i havet och rätt bra runt Stockholm. Så tydligen är de inte alls så brydda om lagstiftningen. Och tydligen är det ingen på Försvarsmakten/Sjöfartsverket som är intresserad av att driva åtal heller.

Digitala sjökort utvecklas ju en del genom åren, men när jag letar efter en bra jämförelse av de alternativ som finns så hittar jag bara sånt som är några år gammalt (t.ex. http://www.dagensbatliv.se/sjokort/jamforelse-mellan-digitala-sjokort). Därför tänkte jag fråga här vad ni har provat och vad ni tycker. Många gånger finns det väl skillnader som bara har betydelse för personlig preferens, men det kan ju vara intressant att höra ändå. Jag är inte alls bra på ämnet och har bara använt Eniro på sjön och Navionics själv, men vill veta mer för att förstå skillnader och för att veta om jag kanske borde "byta upp mig". Min känsla är att det är en djungel och det är bra mycket lättare att bara köpa det första man hittar än att försöka förstå varför det ena eller andra är bättre, men jag gör ett försök. Det jag känner till tar jag upp här, men ta gärna med alternativ jag missat så försöker jag uppdatera det här inlägget. Den här tråden för 1,5 år sedan tar upp lite problem som funnits med Navionics och C-Map, vilket ibland har varit specifikt för vissa plottrar. Det där med att vissa funktioner är unika för vissa plottrar bidrar ju som sagt till att göra ämnet till något av en djungel. Navionics Ägs av Garmin men finns för de flesta (alla?) plottrar. Kostar 2949 kr på Hjertmans för Sverige. Verkar vara mest populärt både i Sverige och utomlands. Bluechart Ägs av Garmin, som av någon anledning har två olika märken av sjökort? Kostar 3590 kr på Hjertmans för Norden. C-MAP Ägs av Navico som även äger Lowrance, SIMRAD yachting, och B&G. MAX-N+ är rasterkort som kostar 2390 kr på Hjertmans för Östersjön. Max W kostar 3183 kr på Hjertmans för Sverige. (vad är skillnaden MAX-N+ och Max W?). MAX-NT+ är vektorkort. MM3D innehåller Hydrographicas sjökort. C-MAP Genesis gör det möjligt för vem som helst att ladda upp information från sonar för att skapa sjökort för insjöar osv som i övrigt saknar sjömätning, och går att tanka hem kostnadsfritt när det finns. OpenSeaMap Öppet sjökort som drivs av OpenStreetMap för land-delen och fyller på med sjöinformation. Går att ladda hem för Garmin, SIMRAD, Lowrance, B&G. Gratis, såklart. Utanför Sundsvall saknas 3 av 4 fyrar, och djupinformationen är ytterst bristfällig. Vette fåglarna när eller varför man vill använda detta i dess nuvarande skick, men borde bli bättre med åren? Bara för Android / iOS Eniro på sjön Eftersom jag är van att använda sjökortet från Eniro på dator och telefon bara genom en webbläsare så känns det välbekant och trevligt. De verkar också vara omtyckta av recensenter. Kostar 139 kr/år, plus 199 kr/år för Hydrographica-sjökort som har bättre noggrannhet. Skulle tro att de flesta använder Eniro på sjön antingen ensamt eller som backup till en riktig plotter? iSailor Slutsats Eniro på sjön för Android/iOS ger mest för pengarna? C-MAP har bäst täckning om man räknar in Genesis?

Jag var in på min lokala båtklubbs hemsida och såg att deras kurs för skärgårdsskepparintyg är fullbokad. De verkar ha gott om ungdomar i sin jolleverksamhet också. Så där verkar det finnas grogrund för tillväxt. Själv har jag ju en 2-åring som kommer följa med ut på sjön. Han älskar vatten så det finns goda anledningar att tro att han ska fastna för segling. Egentligen är det väl lite märkligt om det finns färre barn som fortsätter föräldrarnas intresse? Varför överförs inte intresset till nästa generation?

Jag har ju nyss köpt min första segelbåt, 25 år efter att jag först blev sugen. En av anledningarna till att det tog så lång tid att få till det var att jag aldrig någonsin haft någon bekant som seglat. Jag har bott i flera delar av landet (Malmö, Jönköping, Sundsvall, Umeå, Piteå) och jag har haft många bekanta som ägt en liten motorbåt men aldrig någon som seglat. Sen är det ju kostnaden också, med löpande kostnader som båtplats och vinterförvaring osv som jag dessutom har haft svårt för att lista ut hur det egentligen fungerar. Nu när jag köpte båten fick jag lägga några veckors tid på att kommunicera med olika båtklubbar för att höra om det fanns plats, flera sa att de inte har plats, andra att de inte vet om de har plats, men till slut hittade jag en klubb som kunde säga säkert att de åtminstone gör plats för mig. När det är så knepigt att lösa såna praktiska saker som man tycker borde vara enkla, då är det inte så konstigt att folk i allmänhet inte dras till båtägande i någon större grad. Det borde handla om att jämföra priser och vad man får för pengarna, tycker jag, inte att man ska sitta och vara nervös för att man kanske aldrig får båten i sjön (eller inte får plats på land så den får stå och krossas i isen). När jag berättat för bekanta att jag köpt segelbåt så är reaktionen tydligt knuten till ålder. Äldre tycker att "wow! kan du verkligen ha en så stor båt?!". Medelålders är relativt likgiltiga och styr snabbt över till att säga hur bra deras sommarstuga är. Yngre tror att jag skojar eller frågar "varför då?". En av de yngre är en kollega på jobbet som är mycket aktiv miljöpartist och alltid räknar på det mest miljövänliga alternativet när han ska resa nånstans (åkte buss till Holland på affärsresa istället för flyg för han hade räknat på nån koldioxidfaktor). Han var övertygad om att jag hittade på, för ingen köper väl en segelbåt privat, och när jag insisterade på att jodå jag har köpt båt så förstod han inte varför, och när jag tänkte möta honom på hans nivå och lade fram klimatperspektivet på resor tyckte han att det är väl ingen som har tid att sitta och vänta på att vinden ska blåsa. Jag tänker mig , om jag får spekulera lite, att även om fritiden kanske ökar i samhället så används fritiden på ett mycket mer aktivt sätt av yngre människor. Det är inte så många som har tålamod att sitta ute på havet utan internet och TV och eluttag. Man vill ha några timmar på gymet, ett besök i baren, och så slappa framför TV eller datorspel. De som är utomhusmänniskor verkar vara mer inne på att vandra i fjällen eller cykla mountainbike eller andra såna aktiviteter som är ständigt aktiva med liten mängd material. Det kanske till och med är så att det är mängden material som är problemet, för det är så dyrt med bostäder nuförtiden att man inte har råd att ha båtdynor och annat hemma under vintern. I så fall kanske det är bönder längs kusterna som har segelbåtar i framtiden, om de får en chans att vara lediga från ladugården, för på en bondgård finns det ju utrymme i alla fall.

Det mesta i avancerad elektronikväg använder väl linux nuförtiden (Android är ju också en linux-variant). Däremot kanske inte alla skyltar med det. OT: Jag hade bestämt mig för att bygga en egen plotter med Raspberry Pi, men nu på black friday var det ju SIMRAD-plottrar ute på halva priset, så det blev för svårt att motstå. Så nu har jag en downscan-sonar också, vad man nu ska med det till. Det var en plotter över 7000kr, men bidde bara halva det som sagt. Kom fram till att det enda vettiga är att tänka NMEA2000. Så slipper man bry sig om vilket märke som är var. Jag har ett gammalt Silva-ekolod monterat i båten, som går att byta mot ett nytt Garmin NMEA2000 i samma fäste så slipper man krångla. Köper man till en USB-NMEA2000-adapter kan jag fortfarande koppla in min Raspberry Pi och logga data den vägen. Bra med backup tänker jag. Och så ström i samma kabel så blir elektroniken mer städad. Jag tycker det känns som att NMEA2000 är rätt bra genomtänkt.

Hittade i alla fall original-kopplings-schemat till Vega. Tänk om det hade sett lika prydligt ut med själva ledningarna i praktiken... Men det har ju tillkommit lite utrustning också som ska petas in nånstans.

Bara för att försäkra mig om att jag förstått säkringar rätt... En säkring för 6A bryter vid ström över 6A oavsett om det är 1V eller 12V eller 230V eller 5600V?

Jag googlade på vad dvärgbrytare är och fick upp biltemas sida med 230V automatsäkringar: https://www.biltema.se/bygg/elinstallationer/tillbehor-till-elcentraler/automatsakringardvargbrytare-2000021259 Men biltema har ju även automatsäkringar för 12V: https://www.biltema.se/bat/elutrustning/sakringar/automatsakring-1224-v-2000041433 Funkar det verkligen med 230V säkringar? Låter inte rätt... Måste väl vara bättre då att gå på 12V-varianten? Å andra sidan kostar såna automatsäkringar ca 35kr/st och en säkringsbox för 6 st säkringar går på 149kr (https://www.biltema.se/bat/elutrustning/sakringar/sakringsbox-2000036339). Om man sällan bränner en säkring (för mig har det gått en säkring typ vart 5:e år i bilar/hus) blir det billigare med säkringsboxen, och den är mer kompakt. Men det är klart, det är sällan man är så sur som när det gått en säkring och man ska famla runt i mörkret efter rätt säkring... Tittar man på Hjertmans är deras automatsäkringar dubbelt så dyra, eller tio gånger så dyra, som Biltema. Deras säkringspanel kostar 806 kr för 10 säkringar. Undrar just vad man får för dom extra pengarna.

Aha. Såklart. Nåja, gott om bra tips här ändå. Förresten, tittade en gång till på din bild och såg att du har massa olika färger på kablarna. Är det för att veta vilken som går var, eller råkade det bara bli så, eller är det nån skillnad på kablarna? I hus är jag van vid att det ska vara brunt och blått för växelström och så grön/gult för jord. Men nyss hade jag upp en brytare hemma och märkte att det var andra färger, kommer inte ihåg vad men jag fick fundera ett tag på vad som var vad när färgerna inte kändes igen. På flera båtbilder jag sett använder man röda och vita kablar. Känns också lite märkligt, för jag vill ha det till att rött är plus och svart är minus. Kanske inte spelar så stor roll om man vet vad man håller på med, men för mig som inte har koll känns det bra att följa standardfärger. Då undrar jag, är vitt en standardfärg på båtar istället för svart, eller skiljer sånt mellan länder, eller...? De kablar jag har i båten vill jag minnas är mest röda, svarta, och gula, vilket jag utgår ifrån är plus, minus, och jord, men det kanske man inte ska vara så säker på. Ska sätta mig nån helg och leta rätt på nåt original-kopplings-schema för Albin Vega och rita av i Inkscape så får jag justera sen med vad jag upptäcker i båten, och slutligen göra ett eget.

Det var väl inte alls OT, utan precis vad jag funderade på. En längre kabel ger mer motstånd, precis som jag tänker mig att en gammal kabel skulle kunna göra. Om det då är värt att tänka på att dra korta kablar, då måste det väl också vara värt att tänka på effekten av gamla kablar?

Gastät? Så om jag förstår rätt är det korrosion som är fienden, och korrosion uppstår främst i kontakter men kan även ske inuti kabelns plasthölje om inte höljet är tätt vid kontakten? Kom precis på att jag skulle kunna plocka fram min multimeter och mäta nån kabel för att se vad det kan vara för skillnad jämfört med en ny av samma längd... Hur stor skillnad är i så fall "acceptabel" och när borde man börja tänka "dags att byta"?

OK, men på en bil kör man motorn konstant och behöver inte bry sig om el. På en båt har man begränsat med el. Om då båtar oftare har grövre kablar än vad bilar har, så kanske det beror på att det är värt att ha det på grund av minskade förluster? Det var ungefär det jag var ute efter; finns det någon sådan vinst som är värd att tala om?

Jag sitter och prioriterar lite i vilka åtgärder jag ska satsa pengar på, och vilka jag ska börja med, för att få min båt som jag vill ha den. Allt kan bli bättre, men vissa saker kan ju bli mycket bättre med ganska enkla medel och då är det lätt att prioritera högre. Men en sak jag känner mig rätt osäker på är hur mycket jag har att vinna på att städa upp elsystemet? Tyvärr har jag inte tagit mig tid till att gå ut och fotografera mitt eget elsystem, men i dagsläget ser det ut ungefär som den här båten (fast ännu mer lösa kablar och mer eltejp här och där): http://marin-el.se/wp/project/albin-vega/ Bara för att glädja mina egna ögon hade jag hellre velat att elsystemet skulle se ut i likhet med några av bilderna på följande sidor: https://www.boatus.com/magazine/2014/february/create-your-own-wiring-diagram.asp https://portoliveryachtclub.com/2017/04/09/boat-juice-by-lee-huddleston/ https://www.thehulltruth.com/boating-forum/330241-show-off-your-elec-wiring-12.html Är det bara för min ögonfröjd för system som ändå är dolda nästan jämt så blir det ju ganska lågprioriterat, särskilt om frugan får väga in med sina åsikter om var pengarna ska gå. Men det kan ju finnas andra vinster än ögonfröjd, och kanske andra kostnader också? Låt oss säga att man har ett gäng gamla kablar som man byter ut till nya, det kanske sänker resistensen något så man får en fraktion lägre elförbrukning? Men om man buntar kablar som dom gjort i länkarna ovan, kommer det att bli nån slags effekt från induktion, och är det bra eller dåligt? Jag sätter såklart in säkringar, men låt oss säga att det ändå lyckas bli en kortslutning som smälter en kabel, som då ligger i en bunt och smälter ihop med andra kablar, eller blixten slår ner i båten, finns det någon skillnad i brandsäkerhet eller liknande utifrån hur man ordnat upp kablar? Eller annat som borde tas hänsyn till? Om man ändå byter kablar kan man ju också passa på att dimensionera upp dom lite på strategiska platser, t.ex. för att skapa utrymme för framtida installationer av solcellspaneler och liknande. Finns det nån anledning, förutom att grövre kablar kostar mer pengar, till att man skulle vilja undvika grövre kablage? Om jag sätter in en extra kopplingsplint på ett ställe där jag i framtiden tänker mig att det behövs elanslutning men där det idag hade räckt med bara en kabel utan kopplingsplint, ger plinten i sig något slags förlust?

Känns som att den här tråden har spårat ur en del Men varför är två elmotorer med dieselgenerator bättre än en dieselmotor för framdrift med elgenerator (som är standard)? Syftar du på driftsäkerhet med solceller som komplementkraft till motorerna?

Vänta lite nu. Vi har en lägenhet på 80 m2 och lagar mat på elspis varenda dag plus att vi använder ugn för att baka med jämna mellanrum, tvättmaskinen går för jämnan med småbarn och så har vi torkskåp efter tvätten. Lampor i vartenda rum, TV:n går flera timmar om dagen, 4-5 datorer snurrar mer eller mindre dygnet runt, dammsugaren med jämna mellanrum, och så diskmaskin en gång om dagen. Sen laddas telefoner och läsplattor, vilket man ju inte använder till havs, åtminstone inte på långresa. Det blir 8 kWh per dygn i årsgenomsnitt. Hur kan det stämma att du kommer upp i nästan hälften av det på en båt? Jag har inte koll på hur mycket el som går och vad som drar, men jag får känslan av att VHF och sonar måste dra otroligt mycket mer el än jag hade trott om ekvationen ska gå ihop. I vilket fall, Watt&Sea Cruising 300 ger 300 Watt vid 7 knop. Tror inte jag håller 7 knop i snitt, men 5 knop låter rimligt och då blir det 100 Watt. Alltså 2.4 kWh om den går dygnet runt, så då kommer man ju upp i dina 3 kWh nästan eller åtminstone de 2 som du saknade. Om dieselpriset ligger konstant och din siffra om 0.6 l/dygn stämmer så tar det ungefär 10 år att få hydrogeneratorn finansierad. Låter väl inte helt orimligt om du frågar mig, för det är väl ungefär den livstid den har? Alltså är ekonomin hyfsat jämförbar, om jag har räknat rätt, även fast jag inte tagit in kostnaden i inköp för dieselverket. Just den hydrogeneratorn har en propeller på 28 cm, vilket borde bromsa mer än en elmotor tänker jag mig, och den är byggd för att klara upp till 20 knop. Har man fyllt batterierna är det ju bara dra upp den så bromsar den inte alls. Jag säger inte att dieselverk är dåligt, inte ens för miljön egentligen, men jag vet inte om jag köper att hydrogenerator skulle vara sämre. Och ska man diskutera bromsningseffekt så vill man ju inte lägga dieselgeneratorn på släp för att få bättre broms...

Jag föreslog hydrogenerator för jag tyckte att det lät tveksamt att använda elmotorn om man tänker sig vara ute i sånt väder så frekvent att man behöver planera för såna lösningar. Men det kan ju vara en intressant jämförelse egentligen, om nån orkar räkna lite... Har man en relativt liten båt så att utrymme är nåt man måste tänka på, då kan det vara värt att slippa frakta runt diesel. Där det blir intressant att ha sån här utrustning är ju på lite längre sträckor, så säg att man räknar på en atlant-överfart ungefär. Hur många liter diesel slipper man ha med sig om man producerar lika mycket el som en hydrogenerator producerar under en sådan resa? Å andra sidan, hur många dagar längre tar resan på grund av den bromsning som hydrogeneratorn står för? Fler dagar på sjön betyder mer utrymme för proviant osv. Dieselverket tar ju också upp en del utrymme inne i båten i vattensäkrat förvar (antar jag?). Hydrogeneratorn hänger bak på båten, men kan väl behöva nåt extra batteri för att ta vara på extra laddningstillfällen. Vad handlar det om för skillnad egentligen i liter och kilon?

Varför ska man använda en elmotor som generator? Det finns ju släpgenerator som är avsedd för sådant. Förutsätter att de är byggda för att klara belastning osv. https://www.navinordic.com/el-1/laddning/laddare-wattsea https://www.sailingtoday.co.uk/gear/gear-on-test/hydrogenerators/

Har man obegränsad budget är det väl bara beställa ny båt från Fountain-Pajot eller Lagoon. Har man snål budget så var det tidigare i alla fall en del företag i Florida och Karibien som skrev avtal med katamaran-köpare där ägaren lät företaget sköta båten några år efter köpet. I de trakterna är det hyfsat populärt att hyra en katamaran en kortare tid, så dessa företag slapp ta risken av att köpa in dyra båtar med fasta utlägg och de som köpte båtar fick en möjlighet att få en finansiering av båten. Tack vare detta system lär det vara lättare att hitta en begagnad katamaran till lägre pris där borta. Begagnade båtar är väl alltid en viss risk med, men då får man ju oftast mer för pengarna. Borde väl finnas nån bra båtbesiktningsman på andra sidan atlanten också som går att anlita för att slippa oroa sig för dolda fel. Jag har följt liknande diskussioner på nätet under många år, för jag drömde ett tag om katamaran över världshaven, och det som alltid kommer igen är att det många gånger kan vara svårt att få hamnplats så att man får ankra fritt. På det hela taget med allt beaktat har jag nog börjat luta åt att enskrovsbåtar nog är bäst i alla fall, även om det finns många fördelar med katamaraner också.

Var kan man gå en sån kurs? Jag har jobbat en del med RFID och kan eventuellt komma att jobba med det igen, men där blir man ju helt galen på att jaga störningskällor. Även de som jobbat många år pratar om "black magic". Så egentligen vore det kanske inte så dumt att sätta sig in mer i såna saker så man förstår mer av vad som händer. Hur mycket ström går egentligen den vägen? Går det jämföra en sådan förlust med värmeförlusten från en sån modell med stora kylflänsar? Eftersom det sitter en sån ring med massa varv lindat och två stycken kondensatorer på kortet jag länkade innan, är det inte så att det du föreslår med att koppla till en låda och sätta ferriter är en dubblering? Det bästa med internet är att fastän man själv är inkompetent så brukar man alltid kunna hitta nån som är kompetent som kan hjälpa en att komma dit man vill. 🙂

Hur ska man placera en ferrit egentligen för att få bäst effekt? Säg att jag har 2 m kabel från batteri till omvandlare 12-5 V och sedan 1 m kabel från omvandlare till utrustning. Har jag någon nytta av att sätta ferrit mellan omvandlare och batteri? Är det bättre att sätta ferrit närmast omvandlaren, eller närmast där jag vill ha störningsfritt? En ferrit kostar ju inte så mycket, har man nån nytta av att gödsla med ferriter på varenda kabel eller är det samma effekt från en som för tio? Jag tänker mig med min bristfälliga insyn att alla koppartrådar kan fungera som antenner och att det då skulle kunna ge effekt att sätta ferriter lite här och där och helst närmast den utrustning som ska ha ren insignal. Men jag tycker mig läsa från det du skriver att ferriter ska sitta närmast potentiell förorening? Eftersom det är en kabel för plus och en för minus, ska man ha en ferrit per kabel och ska de sitta i var sin ände eller på samma sida eller i mitten eller både och, om man ska satsa mot så ren ström som möjligt?

Dessutom har den stora kylflänsar så jag antar att den bränner massa energi på värme vilket jag ville undvika. https://www.banggood.com/sv/10Pcs-5A-XL4005-DC-DC-Adjustable-Step-Down-Module-Power-Supply-Converter-p-1145250.html?cur_warehouse=CN Efter bhemac's kommentarer tror jag att det blir till att köpa hem ett 10-pack såna här. Ursprungligen hade jag tänkt, precis som IngemarE var inne på, att bara använda en vanlig sån plugg med 2-3 USB-portar som man använder i bilen, men då läste jag tillräckligt många kommentarer om försämrad räckvidd på VHF och AIS att jag kom fram till att det nog är bättre att leta efter en bra lösning även om den är något mer besvärlig att installera. Min erfarenhet av störningar är att många källor små blir till en stor å, och jag vill helst ha bra räckvidd på radio. Återstår att planera var jag ska placera olika delar. Å ena sidan vill man ha lite avstånd till radion om det går, å andra sidan vill man ha display synlig från cockpit, liksom radion.

Hur funkar det där egentligen, jag är inte alls insatt i vrickningsteknik... Men jag tänker mig att man borde ha något slags stöd upp till åran? Fäster du en pinne upp från där motorn brukar sitta i "akterspegeln", eller hur ser hela anordningen ut?

https://www.banggood.com/LM2596-DC-DC-Voltage-Regulator-Adjustable-Step-Down-Power-Supply-Module-With-Display-p-1005123.html?cur_warehouse=CN En sån alltså? Just denna kan styra utspänningen 0-40 V, så då börjar ju jag med min ringa erfarenhet av sånt här fundera på om det går att ställa 5 V i alla lägen eller om det finns risk att man bränner kretsarna för att regulatorn hoppar igång på 40 V efter ett strömavbrott?

Jag sitter och kikar på AIS utbyggnadskort till Raspberry Pi. Problemet med denna lösning är att Raspberry Pi vill ha 5 V via USB-kabel, och i värsta fall kan det gå upp över 1 A i strömförbrukning. Eller, problemet är väl egentligen att lösa konverteringen från 12 V till 5 V på ett bra sätt. Det jag hittat är en massa flera år gamla forumdiskussioner där folk säger typ "köp nåt och prova" för man vet inte hur mycket störningar utrustning ger förrän man provat. Jag föredrar att läsa mig till en bra lösning och få det rätt första gången. En del folk på nätdiskussioner säger att man ska undvika switchade lösningar trots att dom är mycket mer effektiva eftersom de ger mer störningar som slår ut VHF och AIS utan man ska gå på en sån här: https://adapterexperten.se/dc-dc-omvandlare/dc-dc-fristaende/dc-dc-mascot/dc-dc-omvandlare-12-5v-vdc-9061120500-mascot/ trots att den genererar en massa värme istället för el. Men på en båt med begränsad tillgång på el vill man ju inte sitta och bränna el till värme. Dessutom är det ju gränsfall om den klarar amperen. Quark-elec ser ut att ha trevliga produkter, deras AIS-transceiver är billig också om man vill använda nåt annat än Pi som backup. Men deras "low interference converter" klarar bara en halv ampere: https://www.quark-elec.com/product/qk-a013-12v-to-5v-low-interference-converter/ Funderar på hur bra det kan bli om man drar ihop kablarna från 5 V ut från flera converters för att få tillräckligt med ampere? Eller vad är egentligen bästa lösningen för störningsfri el på 5 volt?

Hade det varit en elmotor med ett litet inbyggt batteri och solceller som kan dras med handvev och bli batteriladdande generator + framfart, så hade jag varit betydligt mer intresserad tror jag. Å andra sidan, en sån grej hade väl gått sönder efter 5 minuter... Åror är nog rätt bra ändå. Men man kanske skulle nöja sig med en enda lång åra, som gondolerna i Venedig. Vrickning kräver väl en del teknik å andra sidan och vet inte om det funkar med en flatbottnad gummibåt?