Dan-Erik

Jag vill byta från rullgenoa till förstag och undrar om någon vänlig själ har bra råd att ge. när jag köpte min Albin Vega var vajern inuti rullen i ganska dåligt skick. Särskilt längst upp vid toppen. Det gjorde att rullen gick sönder längst upp i profilen och hela tiden fastnade. I år försökte jag fixa genom att plugga små träbitar och jämna ut med epoxy så jag tänkte att rullen får klara ett par år till innan den byts ut. Nu i år klantade vi till påmastningen, rullen hamnade mellan båt och kaj och profilen knäcktes. Går kanske byta eller laga, men varje år både vår och höst är det bara elände och svårigheter med den här långa halvstyva pinnen så nu är jag less. När jag köpte båten hade jag ändå tänkt att det behövs något nytt och då är det väl bättre att jag passar på och byter till något enklare som passar mig. En mjuk och böjlig vajer låter utmärkt i mina öron. Det är min första segelbåt så jag har inga planer på annat än att ligga i hamn och ibland byta hamn så jag lär klara mig fint utan rullen. Googling om att byta bort rullen ger bara en massa diskussioner om att byta från förstag till rullgenoa. Därför sitter jag och funderar på om jag tänker fel. Går min genoa och fock att använda med vanligt förstag eller måste jag köpa nya segel? Borde jag ha något annat fäste i båt eller mast? Ska man ha vantskruv fram också eller räcker det med den bak? Tror att Vega brukar ha 5mm vajer men vinner jag något på att ha 6mm? Den vajer jag har är som sagt ganska sliten men vet inte om det är diameterns fel. Borde jag använda dyneema istället, eller blir det fel om jag inte byter andra stag, och hur fäster man i så fall in en sån?

Jag har en sån liten propeller-liknande sak som sitter under min Albin Vega, som går via vajer till en mätare i sittbrunnen. Vajern har gått av däremot, så den funkar inte. Men tror det går att laga? Jag har inget särskilt intresse av att fixa den själv, och har inget emot att bli av med den om du vill prova laga vajern (kanske räcker med att ta bort vajerstumpen som gått av och koppla in den som är kvar). Finns i Örnsköldsvik. Båten står på land till 1 juni, sen är det kört fram till nästa vinter.

Jag köpte en Albin Vega hösten 2019 och betalade 20 000 kr för den. Han som sålde hade en uppsättning nya segel också, i princip oanvända, förutom de gamla segel han skickade med båten och sade att han antingen skulle lägga ut dem separat på Blocket för 10 000 kr eller också fick jag ta dom för samma pris, så jag slog till på det. När jag var ute på min första längre tur för motor skar den, för det visade sig att kylkanalerna var helt igenkorkade. Motorn gick helt perfekt innan det, för den blev aldrig särskilt varm, men på en längre resa blev den så varm att cylindrarna typ svetsade ihop. Fick segla in i hamn, det var spännande. Ny bensinmotor kostade typ 50 000 kr eller mer, så jag bytte till elmotor istället för det fick jag till för 20 000 kr. Nu sitter jag och funderar på vad som händer om jag ger mig ut på längre segling, är mitt på havet och t.ex. masten går av eller nåt som gör att det inte går segla. Elmotorn räcker bara nån timme eller sådär beroende på fart. Så jag får kanske ändå lägga till ett motorfäste på akterspegeln och en aktersnurra, det lär ju gå på 20 000 kr till om inte mer. Båtklubben kostar några tusen om året, inklusive avgifter för att lyfta båten ur/i vattnet. Men sedan kräver de en deposition på 10 000 kr, som ju egentligen bara blir en hög avgift i början som man inte tänker på. Det finns en annan båtklubb en bit bort som "bara" har 5 000 kr i deposition men då måste man sitta i bilen en halvtimme längre innan man kommer fram till båten. Stålvajern till seglen såg sliten ut. Så jag köpte nytt rep, med kärna av nåt sånt nytt material som är starkare än stål. Kostade ett par tusen till. Köket är ett gasolkök, och både flaska och slangar är gamla så jag vågar inte använda det. Tänkte byta till spritkök nån dag men det kostar 4000 kr plus en tusenlapp till för upphängning så man kan laga mat bland vågorna plus en tusenlapp till för nåt som håller fast kastrullerna. Sen insåg jag att det är ju olagligt att ha toalett utan tömning. Det finns septiktank, men den har ingen slang ansluten för att suga ur vid kaj. Munstycket för yttre anslutning kostar typ 700 kr på SeaSea eller 400 kr på Biltema men sen behövs lite slangar och annat också så det lär väl bli 2000 kr till. Borde nog måla om båten. Men innan dess tänkte jag lägga epoxy över hela båten, för polyester-plasten är ju inte helt vattentät och det finns alltid risk för att det uppstår blåsor eller andra otrevligheter. Och gör man ändå ett sånt större jobb borde man kanske byta alla gamla gråa teakdetaljer också. Luckor som börjar vara skamfilade. Jag kan fortsätta... men poängen jag försöker få fram är att man tänker att "oj bara 20 000 kr för en Albin Vega, det har jag ju inga problem med att lägga ut" men mitt i allt har man lagt ut 100 000 kr och önskelistan på sånt jag vill lägga till är sammanlagt på lika stort belopp. Hade jag kunnat göra det billigare? Förmodligen. Hade det kunnat kosta flera gånger mer om jag inte gjort allt jobb själv och letat rätt på billigaste möjliga alternativ för allt? Hundra gånger ja. Köp segelbåt. Det är kul. Och trevligt. Men alla priser du ser, alla uppskattningar av tid du behöver lägga ner, det är rejäla underskattningar och du ska vara medveten om att du förmodligen behöver lägga avsevärt mycket mer än du tror både i tid och pengar.

Min bakgrund är också motorbåtar hela livet. Men jag fastnade för idén med segelbåt när jag var på föredrag av Sven Yrvind. Jag har tittat på att bygga mig en Oz Goose, för att grabben (6 år) ska få testa segla själv och för att prova lite mer jag också. Ser inte ut att vara särskilt kostsam, och alla verkar överens om att den seglar bra och snabbt. Men kanske lite ful till utseendet, fast det skadar inte mig. Fördelen med formen är, som jag tänker, att det borde vara hyfsat lätt att sätta ett par uppfällbara hjul där bak (finns både på Jula och Biltema och andra ställen) och en anordning att koppla båten på cykeln som ett slags gigantisk cykelkärra. Går säkert bra lägga på släpvagn också men sådan har inte undertecknad. Angående att köpa stor båt och lära sig segla var det precis det jag själv gjorde - köpte en Albin Vega 27 fot när jag aldrig satt min fot på en segelbåt tidigare. Frugan har absolut noll intresse för att lära sig något eller hjälpa till, men hon skjuter ut från bryggan och hoppar iland med ett rep när vi lägger till. Barnen (0 och 3 år när vi köpte båten, i sommar blir de 3 och 6 år) är bara i vägen. Så det är ensamsegling med massa hinder som gäller för min del. För mig hade det nog funkat att bara ställa mig i Vegan och lära mig, men med fru och två små barn ombord har det inte alltid varit så kul för jag går runt och är rädd för att jag ska ställa till med nåt som gör att de hamnar i vattnet och i värsta fall förolyckas. Direkt jag säger att jag åker till båten kommer de springande, för de tycker det är roligt att följa med, vilket innebär att jag aldrig får någon avslappnad tid för att lära mig. Någon gång har det lett till en rejäl utskällning av frugan för att hon säger "hissa ett segel till nudå" när jag har bilder av barn som sjunker till botten i huvudet bara för att båten lutar 10 grader. Nog har jag kommit på hur man seglar, men det är inte så fridfullt och avslappnande som jag hade önskat. Därför tycker jag att det låter som en alldeles lysande idé att börja med en liten båt, som man bara kan vara själv i, så att man under tiden man lär sig slipper känna ett ansvar för att man kanske kommer ta livet av alla andra i båten om man gör helt fel. Skulle man dessutom lyckas köra på en annan båt är det ingen som skadas där heller om man kommer i en Oz Goose, men med en 3 tons Vega kan det bli en hel del skador. Liten båt låter bra i mina öron.

https://www.designboom.com/technology/toroidal-propellers-quiet-efficient-alternatives-aerial-marine-sectors-01-27-2023/ Det bildas kavitation för att vattnets tryck minskar nära propellerbladens spetsar, vilket skapar mycket av ljudet för alla sorters propellrar (helikoptrar, båtar, drönare). Rätt nyligen har dom uppfunnit toroidala propellrar (se länk) som inte har någon spets utan det är 100 % blad. Därmed undviker man kavitation, vilket innebär att ljudnivån sänks. Kan väl vara nåt sånt ljud du hör också, gissar jag.

Sent omsider kan jag tala om att jag har satt elmotor i vår Albin Vega 27 fot. Vi har en 3 kW motor som drivs av 4 st blysyrabatterier som räcker till en halvtimmes körning på full gas (en timme om man tömmer batterierna, men man ska inte gå under 50% på blysyrabatterier om livslängden ska vara hyfsad). Det knepiga med elmotor är att inte stirra sig blind på effekt i motorn osv, utan kolla vilken utväxling du ska ha och vilken propeller (2/3/4 blad och vilken storlek och vinkel de har). Jag använde en kalkylator som jag hittade på nätet för att få allt rätt. Kommentaren vid första sjösättningen, när jag råkade dra på full gas innan jag lärt mig vad nya gasreglaget hade för gränser var "oj, vilket drag du har i båten" för den skjöt iväg som ett spjut. Har inte testat köra motorn så mycket än fast jag haft den en hel säsong i vattnet för jag är fortfarande lite nervös för att kunna ta mig hem och in i hamn då vi kan ha ganska starka vindar nära hamnen. Men utan vind kommer jag upp i 5 knop utan knappt någon strömförbrukning alls, så i lugnt väder kommer jag långt även utan segel. Det är när det blåser mycket som man behöver mer kräm, men då sitter man ju i en segelbåt... Jag är nybörjare fortfarande och lite nervös kring att segla hela vägen in i hamn o sådär så jag revar i god tid och vill ha stora marginaler på batterierna, därför har jag som sagt inte testat så mycket var gränserna går. Men det är helt klart att 3 kW är större än vad motorn behöver vara för mina behov, och de där kilowatten som aldrig används är väl mer nån slags säkerhetsmarginal för om masten skulle gå i hårt väder när man är i närheten av klippor och inte har tid att vänta på sjöräddningen, eller nåt sånt. Kostnaden var väl typ 7000 kr för motorn med kontroller, direktimporterad från Kina, där dom sedan lade på 2000 kr tullavgift. Batterierna köpte jag på Biltema när det var rea för dryga tusenlappen per styck. Sen behövdes ju en ny axel (vega har en särskild reversibel grej som inte går sätta på elmotor) och ny propeller som jag tror gick totalt på 5000 kr ungefär. Eftersom jag bara har ett vanligt garage utan några särskilda maskiner köpte jag fyrkantsprofil på ByggMax som jag byggde en ram av för infästning av motor och kullager till axeln och remdrift med utväxling, och en del bultar för att hålla ihop alla fyrkantsrör. Men sen har jag bytt ut en massa elsystem och bytt lanternor till LED för att det inte finns nån generator på båten längre osv osv så jag är väl uppe omkring 20 000 kr för hela konverteringen.

Tack för tipset, men nu var det ju precis tvärtom jag behövde göra. Dvs jag har en enda solcellspanel som jag tänkte koppla in på ett enda batteri (av fyra) i min 48V-bank.

Hej, Nu har jag försökt läsa mig in på hur man kan kombinera 12V och 48V, men allt jag hittar utgår ifrån att man kör två olika system på båten och aldrig kombinerar dom. Mitt problem är följande: jag har en gammal båt och vill minimera investeringarna. Men dieselmotorn skar och jag bestämde mig för att elmotor är bättre i längden på en segelbåt. Så nu har jag installerat en 3kW elmotor som går på 48V från fyra blysyrabatterier. Inga problem där. Sedan har jag bytt ut de flesta lampor och lanternor till LED och de kör från 12V. Men då köpte jag en solpanel 160W för jag tänkte att om man är ute länge vill man ju fortfarande att lanternorna ska kunna lysa på natten. Fast om batteriet är fullt vore det ju fint om man kunde styra om lite solcells-ström till 48V systemet. Jag har en batteri-balanserare inkopplad, så att batterierna jämnas ut i 48V-systemet. Då tänker jag mig att jag borde kunna sätta en brytare så att jag kan koppla om min solcellsregulator; antingen laddar den mitt 12V-batteri eller också slår jag om och laddar ett av batterierna i 48V-banken. Så får batteri-balanseraren sköta om att fördela laddningen till alla batterier. Men missar jag nåt i detta resonemang? Blir lite nervös när inte en själ verkar använda sig av något som ens liknar det jag tänkt. Jag förstår bara inte vad problemet skulle kunna vara.

Jag hade liknande tankar när jag var yngre och inte hade fru och barn. Det jag kom på ganska sent var att komfort är rätt viktigt när man ska åka långa sträckor. Jag hade siktat in mig på en Havsfidra, för jag hade mindre budget än dig, och det var först när jag stod i begrepp att köpa båten som jag lyckades få höra att det finns mer än en som börjat på en långsegling med Havsfidran och gett upp efter en relativt kort bit för att de blivit så less på allt guppande. En kort båt följer varenda våg upp och ner, medan en längre båt bara rörs av större vågor, eller om de kommer från sidan. Alltså är en längre båt att föredra för komfortens skull. Men det är inte det enda, för vissa båtar har en vassare för som "skär" genom vågorna medan andra har en mer trubbig för som gör att båten lyfts av vågkrönet så att vågorna upplevs som olika stora. Det finns ett index som nån räknade ut för att bedöma komfort mellan olika modeller, men jag har glömt vad det heter. Förvisso är det indexet kritiserat av precis alla för att det inte stämmer, men det ger ändå en bild av vad man borde fundera på kring komfort. Jag har hört att Nauticat är en bra båt för långfärd; bra komfort och hög säkerhet, men den är utanför min egen budget. Vi köpte till slut en Albin Vega. Det är en bra och säker båt som går att segla jorden runt med, men komforten i hamn är säkert bättre än ute till havs. Passar bra för oss som är fyra i familjen däremot, och några riktigt långa seglatser blir det nog inte för oss. En annan sak som jag själv struntade i lite för mycket är motorn. Jag ska ju ändå segla, tänkte jag i min enfald. Albin Vega byggdes på 70-talet vilket är lång tid för motor med saltvatten och annat. Dessutom användes en speciell lösning för propellern som ofta strular. Motorn var i fint skick, förre ägaren hade nyss renoverat propeller-funktionen, så allt gott tänkte jag. Första lite längre resan rasade ändå propelleraxeln och jag fick nöd-segla in i nöd-hamn vilket inte alls var roligt (omän en rätt värdefull upplevelse för framtida bruk). Vilken båtmodell man än väljer ska man se till att man känner till väl, och vet vad som brukar gå fel, och sedan köper man inte en båt där det är bra underhållet utan man köper en där det är utbytt till något som inte har samma höga sannolikhet för att skapa problem. Vega-klubben har en sådan lista, som jag tittade på och kände till, men tänkte att bra underhåll måste ju vara tillräckligt. Det vill jag idag påstå att det inte är, utan det ska vara bytt. Nu sitter jag och planerar att byta propeller och axel och när jag ändå är igång byta ut motorn till el med bra solcellspaneler. Något jag tänkt på under sista åren när jag fått prova på lite mer att segla ensam är att en så kallad "wind vane", alltså som styr utifrån vindens riktning, är något jag hade velat ha även om jag inte planerar en lång seglats men definitivt skulle ställa som krav för en längre färd. Inte autopilot, det ska vara en wind vane. Ska du segla själv längre sträckor ska du såklart ha EPIRB och livflotte (förutom jolle/gummibåt), drivankare, dubbla uppsättningar av allt viktigt, reservdelar och böcker för att kunna laga saker, och liknande säkerhetsdetaljer som förmodligen kostar mer än båten i slutändan, men det går inte tumma på.

10 kugghjul på axeln, 10 motorer på samma varvtal borde väl dela på motståndet? Googlade och fick fram följande som verkar bekräfta att det går. https://engineering.stackexchange.com/questions/2777/effective-ways-to-drive-a-single-shaft-with-multiple-motors

Eller en sån här https://www.amazon.se/Fafeims-elektrisk-cykelmotor-avrundningsnav-vågkontroll/dp/B0839GZBCN/ref=asc_df_B0839GZBCN/?tag=shpngadsglesm-21&linkCode=df0&hvadid=476609202189&hvpos=&hvnetw=g&hvrand=7481530877907570998&hvpone=&hvptwo=&hvqmt=&hvdev=m&hvdvcmdl=&hvlocint=&hvlocphy=1012694&hvtargid=pla-863842526335&psc=1 3 kW, vattentät, 600 kr. Jag antar att den ändå är för svag på något sätt? Men med 10 såna med kugghjul monterat kommer man under 10000kr för 30 kW vid 24 volt. Varför gör man inte bara så?

Jag har funderat lång tid (men kanske inte så många timmar) på om (eller snarare hur) jag skulle kunna gå över till eldrift med solceller istället för diesel. En sak jag fastnar på hela tiden är vilken motor som passar båten. Jollen ska ha max 4 hk och segelbåten minst 10 hk, men även om det går att googla fram att jollen då ska ha max 3 kW och segelbåten minst 7,5 kW så verkar det inte stämma överens med de motorkit och liknande som finns. Exempelvis electro-mobile.se som har ett kit för segelbåtar upp till 33 fot där de säger att 5 kW motsvarar 10 hk, eller Greenstarmarine.se som säger att deras 4,8 kW motor motsvarar 10 hk. Vad jag förstår är en skillnad att elmotorerna går på väldigt höga varvtal och sedan växlas ner, vilket tydligen bidrar till att det inte går att jämföra motoreffekt rätt av? Vilket såklart gör en tabell över kW och hk överflödig för det funkar inte. Men den som är mer kunnig än jag kanske kan hitta på ett annat alternativ. Om man har hk - kW - utväxling kanske det blir bättre? Eller något mer vettigt förslag på hur man jämför motoreffekter, och vad som passar till vilken båtstorlek? Tittar man på såna färdiga paket framgår det ju, såklart. Jämförelsen är mest nyttig om man sitter och ser sig om efter ett sätt att komma billigt undan genom att plocka ihop sina egna prylar. Exempelvis vem-det-nu-var som hade tagit en gammal motor från en eldriven truck som gick att köpa för hundralappar. Eftersom jag inte är van att tänka på motorer i kW kanske jag gör det mer komplicerat än det behöver vara, men jag vill mena att jag kan se på en vanlig båtmotor och säga om den passar min båt eller inte, medan en elmotor inte säger mig ett dugg om den är för stor eller för liten eller fel på något annat sätt.

https://wiki.openstreetmap.org/wiki/AT5-OpenSeaMap-Chart_for_Lowrance_Simrad_B%26G OpenSeaMap är gratis. Helt värdelös, men om man fyller på med eget sonardata blir den ju snabbt bättre. Här syns ju i alla fall kustlinjen och sånt som är på land fylls i från OpenStreetMap. Nöjer man sig med att bara använda sitt eget sonardata finns ju ingen anledning att betala för något mer. https://www.sportfiskekartor.se/news/kombinera-sportfiskekartan-och-ig-kartor-pa-samma-minneskort/ Om jag tolkar den här sidan rätt så måste Genesis läggas på ett befintligt sjökorts-kort? Måste testa det på ett blankt kort nån dag för att se om det funkar. Här syns i alla fall att även med Genesis så får man kustlinjen. Det är bara själva sjödjupet som saknas, och fyrar osv antar jag. http://twoatsea.com/tutorials-at5-satellite-chart-creation-for-navico-chartplotters-simrad-lowarnce-bg/ Här finns en beskrivning som påstås kunna föra över satellitbilder från Google Earth till AT5-format för Simrad-enheter. Har inte testat, och han skriver att det kan ta några dagar att rendera. Så inte är plottern obrukbar utan att köpa sjökort.

Downscan och ekolod. 83, 200, 455, 800 kHz där högre frekvens är mer detaljer och lägre frekvens är längre räckvidd. Ska du ladda upp till Genesis är det nog bäst att vara konsekvent och alltid köra med 83. Downscan används inte av Genesis utan det är bara för ditt eget nöje.

Jag har inte testat lägga in det i plottern faktiskt. Har bara inte tagit mig tid till det, kanske mest för att jag inte rört mig i något område där Genesis haft bättre data än sjökortet. Men jag har provat ladda hem och det gick bra, fick en sån AT5-fil och storleken visar på att den inte var tom. Eftersom jag ägnat mig en del åt professionell sjömätning och även har använt StructureScan3D så vill jag bestämt avråda från att använda den för sjömätning. Det är mest en rolig grej för att få en grov bild av hur det ser ut åt sidorna, och sidescan är bättre för det syftet. Noggrannheten för StructureScan är alldeles för dålig, då jag testat på relativt grunt vatten har det varit +/- 50 cm i djupled eller bitvis ännu värre och horisontellt kan det vara flera meters fel. Raymarine verkar ha lyckats bättre med deras RealVision, men jag har inte testat den själv, och deras sidovy går bara att visa i deras plottrar (Element osv); det går inte att föra över djupinfo till andra enheter eller kartor som man kan göra med Simrads StructureScan. I vilket fall är det inte information man kan lita på, och då tycker jag att det är bättre att vara utan så man inte fattar beslut utifrån en falsk visshet.

https://sailboatdata.com/sailboat/vega-27-albin Den här sidan säger ju egentligen en hel del om vad man borde välja bort som presumptiv långfärdsseglare. Jag tänker på sektionen som heter "Sailboat Calculations", där man kan klicka på ett litet frågetecken för att få hjälp. SA/Disp tolkar jag ungefär motsvarande antalet hästkrafter i motorn på en bil. Om detta tal går över 20 nånstans är det en sportbil man har att göra med, eller rättare sagt en tävlingsbåt, vilken förmodligen inte är byggd för att komfortabelt segla över långa avstånd (även om man å andra sidan tar sig fram fortare). Bal/Disp beskriver styvheten, där man förmodligen vill ha en ganska styv båt, dvs mer än 40? Disp/Len tolkar jag som att ett högt tal är en båt som är gjord för att lastas medan ett lågt tal är en båt som är gjord för att segla snabbt. Då tänker jag att man vill hålla sig nånstans i mitten, dvs runt 200? Comfort ratio har dömts ut i diverse diskussioner som helt arbiträrt och missvisande och att det bara beskriver en viss konstruktionsstil, så det kanske är lika bra att bortse från? CSF är ju avsett att bedöma "blue water capability", så det skulle kunna vara av högre vikt att få rätt. Ju lägre desto bättre, och då säger dom på sidan att det bör i alla fall vara under 2.0. S# är till för att se om två båtar av samma storlek tävlade, vem skulle komma först? Högst nummer är snabbast. Kanske måttligt intressant för oceansegling, även om man nog inte vill ägna allt för lång tid på sjön. --- Sen kan man jämföra båtar. Jag plockade min egen Vega och bhemacs Targa 96 som nyss diskuterades och lade till Nauticat 33 som är i ungefär samma storlek och från samma tidsperiod och alla jag hört brukar tala väldigt väl om. Det blir inte så snyggt att klistra in, men det är sorterat Albin Vega Nauticat 33 Targa 96 COMFORT RATIO 20.00 38.38 24.16 DISP LEN RATIO 186.03 344.49 240.80 BAL DISP RATIO 39.78 29.86 39.02 SA DISP RATIO 16.09 11.43 CAPSIZE RATIO 1.88 1.65 1.90 S NUMBER 2.76 1.03 Disp/len säger alltså att Vegan är den lättaste båten och borde vara snabbast (S, men Targan saknar S av nån anledning). Både Vegan och Targan är lika styva, medan Nauticaten viker sig lättare. Trots det har Nauticaten bäst CSF. Slutsatsen av den jämförelsen borde alltså bli att Nauticaten är mest sjösäker, medan Vega och Targa är ungefär likvärdiga och bör väljas om man vill komma fram till målet så snabbt som möjligt. @bhemac har du provat Nauticat 33 och/eller Vega så du kan ge en indikation på om du tycker att dessa siffror stämmer överens med det man upplever i båten?

Vad du kan göra med plottern beror på vilken sonar-transducer du kopplar till. Har du ingen transducer kan du bara visa sjökort och koppla in vindmätare och liknande givare till displayen. Har du en ekolodstransducer kan du registrera djup, vilket då sparas i plottern och kan användas till Genesis osv. Om ekolodstransducern använder 83 kHz eller lägre (t.ex. 50 kHz) får du ekon längre ner i botten, eller under "bottenytan" om du förstår vad jag menar, vilket gör att du kan skapa kartor över bottenhårdhet osv. Bottenhårdhet används ofta när man fiskar för att avgöra var det finns mat som gör att fiskar dras dit. Om du har en downscan- eller sidescan-transducer (eller totalscan som har både down och side) så kan du även se mer detaljer av botten som ett fotografi ungefär, så du ser var det finns sjögräs eller död ved osv som kan vara bra att ha koll på när man fiskar. Modern sjömätning har en massa krav på noggrannhet för att det ska få klassas som godkänt för navigering. Bland annat ska heltäckande bottenscanning göras, vilket bara fås av multibeam-ekolod eller interferometrisk sidescan. Fritidsbåtar har singlebeam-ekolod, alltså är de diskvalificerade för att leverera sjökortsdata utifrån teknik. Sen är det säkert fortfarande en del sjökort som baseras på gamla lodningar som gjorts med singlebeam eller ännu äldre med snöre och vikt, men moderna regler kräver heltäckande. Billigaste multibeam jag sett kostar 350'000kr och billigaste interferometriska sidescan jag sett kostar en knapp miljon, så det ligger en bit bort för fritidsfolk. Sen är det en massa annat som ska in om det ska användas för sjökort också, det räcker inte med hårdvara utan det ska kalibreras och man ska visa att man kan detektera objekt av en viss storlek, och jonosfäriska störningar som kan ha påverkat GPS:en osv osv osv. Ingen sån kontroll görs innan en automatisk uppladdning så även om det skulle bli standard på fritidsbåtar med multibeam så skulle det inte vara godkänt för navigering. Dessutom står det väl ofta på sjökort också att de inte är avsedda att användas för navigering? Någon slags friskrivning från ansvar? Med tanke på att det händer olyckor ibland pga att man zoomat fel osv och inte ser detaljer vid utzoomat läge så folk går på grund. Det är skepparen som har ansvar för båten, inte sjökortstillverkaren, och det uttrycks lättast genom att säga att "får ej användas för navigering" även fast det är precis vad alla använder det till. Det är min tolkning iaf.

Det tror jag inte? Jag har knappat in enhetens serienummer på Genesis och kan då ladda upp och ladda hem data. Förvisso sitter det ett Navionics-kort i enheten, och det är väl möjligt att de har koll på det automatiskt, men jag har inte angett i min Genesis-info att jag äger något kort. Ett annat alternativ är ju förresten Reefmaster där man kan använda sin egen sonardata för att skapa sina egna sjökort till Simrad, Lowrance, och Humminbird. Men då har man ju inte tillgång till alla andras uppladdningar utan bara sina egna, och det kostar ungefär samma som ett sjökort. Fördelen med Reefmaster är väl mest att man kan sitta själv och redigera och ta bort punkter som är felaktiga mätningar (pga sjögräs o dyl), samt att man kan skapa mosaiker av sidescan.

I sötvatten är det fritt att mäta och sprida, som jag sa tidigare i tråden. I havet var det tidigare förbjudet med all typ av återgivning, om man inte sökt tillstånd först. Med andra ord, de som gav sig ut till skärgården och tog en bild med mobilen bröt mot lagen eftersom de inte hade tillstånd att avbilda havsmiljön, och om de sedan lade upp bilden på Facebook bröt de mot lagen igen eftersom man måste söka om spridningstillstånd för sånt. 2016 ändrades lagstiftningen så att "ringa" sjömätning är tillåten, för att det inte ska vara olagligt att lägga upp en bild på Facebook och för att det är många som har sonar på sin båt och sjömäter själva. Efter lagändringen 2016 är det alltså tillåtet att sjömäta för sig själv, men fortfarande olagligt att dela med sig av djupmätningar till andra om du inte sökt tillstånd. Lagen säger också att tillstånd alltid ska medges, om inte Sverige befinner sig i förhöjd beredskap, vilket vi gör just nu. Jag har två tillståndsansökningar inne från jobbet och har inte fått svar senaste två månaderna, fast det sägs att handläggningen ska ta max en månad. Tillstånd för sjömätning söker man hos Försvarsmakten: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-samhallet/tillstand-och-anmalan/tillstand-for-sjomatning/ Tillstånd för spridning av havsinformation (sonardata, växtlighet, habitat, bottenhårdhet, geologi, bilder, videor, osv) söker man hos Sjöfartsverket: https://www.sjofartsverket.se/sv/Batliv/Sjokort/Copyright--nyttjanderatt/Spridningstillstand/ På land är det Lantmäteriet som har hand om tillstånd, men de har medgett en del allmänna undantag så man slipper byråkratin. Det underlättar bland annat när folk börjat filma med drönare osv som tidigare varit olagligt utan tillstånd. Så är inte fallet till havs. När det gäller att ladda upp sin egen sjömätning är det alltså fullt tillåtet i sötvatten, vilket Navionics erbjuder sjökort för. Den delen är det inga problem med. Däremot bryter man mot svensk lagstiftning om man laddar upp sin egen sjömätning till havs till Navionics eller någon annan tjänst, om man inte fått tillstånd först. Om Försvarsmakten eller någon annan någonsin kommer att bestämma sig för att försöka se till att lagen efterlevs är en annan fråga; jag har aldrig hört talas om någon som "åkt dit". Men det betyder ju inte att det är riskfritt, ett lagbrott är ett lagbrott och dom kan börja anhålla folk närhelst dom vill. Tror maxstraffet är 3 år i fängelse? Om Navionics har spridningstillstånd....får man väl anta att dom har eftersom dom säljer sjökort. Så dom har nog sitt på det torra, men kanske inte de som laddar upp data. Disclaimer; jag är inte jurist utan ovanstående är min lekmannatolkning av lagstiftningen. Kan vi återgå till att diskutera varför det ena sjökortet är bättre än det andra nu? 🙂

Av "tidningsankan" och dagens datum och tid kan man ju fundera på om det är dags att ta en diskussion om nykterhet på sjön... 😉 Men i alla fall, kan du förklara varför? Jag tänker mig att som den figur du hade innan så är ballasten till för stabilitet, så jag antar att det är det som är statisk stabilitet. Men sen har ju skrovets form en del också, som nån lade in en bild om tidigare i tråden, att båten kan följa vattenytan eller inte. Så det är också en del av den statiska stabiliteten? Då är ju laster pga sjö också en del av den statiska? Är det det du är ute efter?

De flesta som ger sig iväg på längre turer tänker nog till och skaffar sig utrustning och förbereder sig på bästa möjliga sätt. Jag har sett Youtube klipp på de som river ut all inredning och bygger vattentäta skott som förberedelse för långfärd. Då är ju inte båten olämplig eftersom man åtgärdat en potentiell svaghet. Men det är ju bra att känna till vad man kan åtgärda och vad som är olämplig konstruktion och varför. Det du skriver tolkar jag som ”en klen båt är olämplig för långfärd”, men att du gått mer i detalj på vad som menas med klen båt. Det är bra att kunna köra på nåt utan att sjunka eller bli kringdrivande utan styrsel. Precis så tänker jag också, att en bra båt ska tåla hårda tag eftersom man inte är skyddad ute på havet. Nordsjön påstås ju vara ett av de jobbigaste vattnen i världen så vi svenskar behöver inte åka långt för att ställa krav på säkerhet. Det hade varit kul om den diskussionen nystats upp mer i den här tråden. Jag har ett minne av Sven Yrvind på nyheterna som hade en båt med dubbla skrov; ett hårt inre för stabilitet och ett mjukt yttre för kollisionsstyrka. Sen stod han och slog med slägga på skrovet för att visa att det tål stryk. Sen hade jag inte velat åka i just den båten för jag vill kunna sitta inomhus utan att bli krumryggig. Albin Vega har ju haft problem med att däck-skrov åker isär och det rekommenderas tydligt att se efter, även fast jag tror att det är laminerat? Det har även funnits problem med att masten vid hård belastning trycker ner däcket. Därför gör man en mastbalkförstärkning så klarar den hårt väder, men en Vega utan sådan förstärkning är nog olämplig att ge sig ut på större vatten med eftersom det är ett känt problem. Vad är basinreden? Vad är en GZ-kurva? Hur vet man om en båt har mycket eller lite ballast? En sak som borde säga om en båt är lämplig eller inte är ju olycksstatistiken i förhållande till hur många båtar som producerats. Men det är det väl ingen som orkat sammanställa eftersom det inte tagits upp?

Har du skickat runt enkäter bland befolkningen som helhet för att veta det, eller riktat till långseglare, eller hur har du fått den kunskapen? Vad hade du för svarsfrekvens, och hur många finns det totalt? Kontrollerade du för kulturella skillnader osv? Jag vet inte hur det är för andra, men jag har sagt hur det är för mig och det borde jag inte vara ensam om. Men såklart är det så att smaken är som baken. Däremot är jag inte alls säker på att ena skinkan är så mycket större än den andra. Klarar man att guppa fram i trånga kvarter i 28 dagar så klarar man väl havregryn ett tag också.

En vandrare bär och förflyttar sin egen kroppsvikt plus all utrustning, ofta i lutande terräng. En seglare sitter i sin sittbrunn och drar i nåt snöre, sen ligger seglaren och läser en god bok, och hinner ändå mycket längre sträcka. Om man inte är ute efter att gå upp i vikt så vill man ju äta ungefär vad man gör av med, och det är inte alls lika mycket för en seglare som en vandrare. I alla fall tänker jag mig att det viktigaste med segling är att komma dit man vill. Jag står gärna ut med lite fattigt leverne längs vägen, det är ju inte särskilt bekvämt att flyga heller. När man kommer fram är festmaten så mycket godare i jämförelse också. Alltså menar jag att matutrymme är en icke-fråga om man bedömer duglighet för en båt. De andra sakerna är mycket viktigare i min värld.

Bilden på den länken från Navionics avbildar hela Sverige, men tittar du närmare ser du att landet är indelat i en massa mindre rutor. Rubriken på sidan säger Gnarp-Nordmaling, så det är den sträckan av kusten som just detta sjökort täcker. Men ja, det är inte helt uppenbart vilket sjökort som är bäst att välja, för kostnaden Gnarp-Nordmaling är nästan lika hög som sjökortet för Östersjön (hela svenska kusten, finland, baltikum), så får man något extra då när man köper ett mindre område? Alltså borde man köpa alla dessa små-kort, eller har man sitt på det torra när man väljer hela Sverige? Vad är motivationen som kund för att köpa ett litet kort för samma pris?

När jag började drömma om segling så hade jag siktet på en Havsfidra. Min tanke var att jag ville ha en liten kapitalinsats men ändå en båt som är trygg och säker och klarar hård sjö, och det verkade vara Havsfidran som passade bäst på den beskrivningen. Sen pratade jag med ett par killar som tänkt segla över Atlanten i en Havsfidra men dom gav upp när dom kommit till Kanarieholmarna för dom sa det guppade så fasligt att de stod inte ut. Därav höjde jag målet lite och skaffade mig en Albin Vega istället, just för att den ökade längden ger lite mindre känning av vågorna. Undrar just om det finns nån som räknat ut nån formel för hur mycket båtens längd påverkar rörelse i olika stora vågor? Det här tycker jag är ett intressant resonemang, men det finns ju en del luckor också. Alla människor har inte samma ämnesomsättning, och man klarar sig på olika mängder mat. Det är inga problem att fasta en månad om man är vid god vigör, så länge man har vatten. I vissa vatten är det inga större problem att dra upp fisk med jämna mellanrum och utöka matförrådet. Finns även alger som går bra att äta, och tar upp otroligt lite plats/vikt för bra näring om man torkar dom. Sen är ju frågan hur maten ska förpackas; glasburkar och plåtburkar väger bra mycket mer än plastpåsar. Äter man maten på porslin gör det ett par kilo extra jämfört med plast-tallrikar, och många bäckar små blir till en tung båt, eller om man vänder på det kan man få plats i en mindre båt med lite anpassningar. Hårddrar man ditt resonemang så blir det ju så att större båt alltid är bättre båt, men det stämmer ju inte heller för en båt som är så dyr att köpa in att man aldrig får råd är ju helt värdelös som båt för oceansegling eftersom den aldrig tar sig ut på någon ocean. Flera böcker beskriver hur folk överlevt på haven under lång tid i gummibåtar och på flottar med regnvatten och fiskblod som enda vätsketillskott. Life of Pi, t.ex. beskriver havssköldpaddor som vätskeersättning. Men vad som går att göra och vad man vill göra är ju ofta olika saker. Jag vill gärna duscha varje dag om vädret tillåter, men har inget emot att bara dra en pumpslang från havet och dra av mig med saltvatten. Går att solvärma i svart bälg om vattnet är lite kallt. Brukar aldrig dricka mer än ett glas per måltid i vanliga fall, så det blir väl knappt en liter om dagen för min vattenförbrukning, och övriga familjen är likadana fast mindre kroppsvolym så de dricker ännu mindre. En liter per person och dag borde alltså även räcka till att koka mat och skölja disk. Vill minnas att Vegans vattentank är 80 liter? Då borde vi klara oss 30 dagar med ökande ransonering mot slutet, men i vilket fall mycket längre tid än 2 veckor. En båt med vattentank mindre än 40 liter vore nog däremot en dålig båt i vårt fall. Jag vet inte så mycket om segel och motorer, men jag vet att det finns professionella segelmakare och motormekaniker och det lär ju bero på att det inte är nåt man löser enkelt själv. Men är man ute på haven och det händer nåt vill man ju gärna kunna fixa det själv. Därför tänker jag mig att en dålig båt är alla båtar där det är svårt att fixa mekaniska problem på egen hand med lite medhavda reservdelar. Sen tänker jag mig att alla båtar som inte går att ensamsegla också är dåliga för de flesta långseglare, eftersom det kan hända olyckor, folk kan bli liggande i magsjuka och liknande så de inte orkar med att segla aktivt, och då vill man att den som är i bäst form ska kunna manövrera skutan utan större problem. På en ocean vill man ju gärna ha en del säkerhetsutrustning också. Finns det inte plats för livflotte är det nog inte en bra båt. Finns det båtar som inte går att köra på autopilot? I så fall skulle de nog inte vara särskilt bra. Man hör ju talas ibland om båtar som sjunker för att de krockat med sovande val eller container eller andra kringflytande objekt, och där kan jag tycka att en bra båt ska tåla lite stryk utan att gå till botten.