JustR

http://www.bootscenter-b1.de/neu-boote.html#!/listing?status=neu Väääldigt mycket båt för pengarna i Tyskland, typ halva priset mot motsvarande Uttern eller vad man kan tänka sig... 37 000 euro för en 7, 5 lång midkabinbåt, inte dåligt...

Under två årtionden nu har det pratats om att både oljan ska ta slut och att politiker ska chockhöja skatten, men jag tycker nog båten har blivit dubbelt så dyr under den perioden medan bränslet gått från 11-12 kr till 16 kr eller vad det kostar nu. En Bayliner bowrider kostade år 2005 dryga 200 000 kr på båtmässan, storleksordningen 20-21 fot och nu verkar deras minsting börja på ca 400 000 kr. Sen är ju bränslepriset ett lokalt bekymmer för Sverige med svag svensk krona och knepiga politiker. I USA, Ryssland, Kina etc så är bränslet relativt billigt nu jämfört med många gånger förut. Kanske blir det så att det fortsätter finnas en marknad för svenska lyxbåtar men att de börjar gå på export över Atlanten eller Östersjön... Jag ser nog större demografiska risker. Dels finns det färre unga svenskar än det finns äldre svenskar. Barnkullarna på 40-talet var ca 130 000 personer om året, på 90-talet var vi nere mot 80 000 varav många tusen nysvenskar inklusive mig själv, som generellt har ett lägre båtintresse än de som vuxit upp med strömmingfiske, skärgård etc. 90-talisterna i sin tur klarar knappt kostnader för boende och än mindre bil, så jag ser inte att vi kommer betala miljoner för trettio år gamla och tråkiga Nimbus-båtar när 40-talisterna måste göra sig av med sina. Båtar har konstigt nog gått upp i värde under för många år även som begagnade, men jag spår framtida prisfall ändå motsvarandes för bilar, men inte pga bränslepriser...

Ok, jag tror jag kanske formulerade mig lite dåligt. Frågeställningen är inte hur det är mänskligt möjligt att ha en jolle med elmotor utan snarare - vem är genomsnittsköparen av en tvåsitsig ribb-båt för 2 miljoner? Jag tvivlar på att barnfamiljer ger avkall på alla sina semestrar för att kunna åka tvåsitsig ribb-båt ett par gånger om året. Så frågan är då - finns det så många människor med 50 miljoner på kontot att ribb-båt är en bra sak att ha och två miljoner är rätt lagom för denna gummijolle? Finns det tillräckligt många sådana köpare att det är värt att utveckla en helt ny båttyp och sälja den?

Jag vettefan hur man lyckas spendera 30 000 kr på fjällvandring, jag är runt i Norrlands berg av helt andra anledningar och jag har oftast kläder inkl skor från Jula för ett par hundralappar, eftersom man i mina ärenden ofta har sönder kläderna. Sen kostar det mig bensinen upp dit, sover ibland i vildmarksstugor gratis, ibland hotell, ibland mitt popup-tält från Decathlon för 600 kr. Bilresa i Europa är snudd på gratis, särskilt om man åker norrut där det inte finns vägavgifter och färjor. Däremot är hotellen väldigt billiga söderut med start redan i Tyskland. Jag körde runt några dagar senast i Rumänien/Transnistrien/Moldavien, som nog är den enskilt mest upplevelserika resa jag någonsin gjort och det kostade i princip noll och inget, till och med bränslet där nere var snudd på gratis. Så jag vill så gärna ha min Merry Fisher 895, men 100 tkr värdeminskning per år, 15 tkr för marina, 5-10 tkr försäkring, service, laga den där värmaren hela tiden, tid för fix på våren, på hösten, bränsle 20 tkr...som sagt, jag kan spendera varje helg, året runt, på SPA och äta gourmetmiddag i bubbelpoolen istället.

En anledning till att jag tappade lusten med åka båt var det där jäkla kapellet, man har ju haft det på alla båtar men kapell i två, fyra delar över större midkabinbåt, och sen är det överspänt som vanligt...stå och slita i en timme för att åka två timmar nån kväll, med ont i fingrar och allt, samt den där aprildagen när jag halkade ner i vattnet....nog valde man att bryggsegla nån timme ibland istället. Nästa aspekt var ju att man trots sin ringa ålder har 20 års båterfarenhet. så även om jag skulle kasta loss så blir det ju inte mer exotiskt att guppa i badviken 3 kilometer bort än att ligga kvar i marinan.... Så jag tappade båtintresset helt och ägnade flera år åt att åka bil till alla möjliga platser, från Karasjok till Skottland och Transnistrien. Samt i princip hela USA. Nu finns inte ens bildestinationer kvar att åka till, så jag är tillbaka i båtvärlden men jag lyckas på nåt sätt inte motivera kostnaden för det hela. Slår jag ut alla kostnader för en lite bättre motorbåt över varje gång man kastar loss så blir det typ 10 000 kr per båttur. För dom pengarna kan man runda hela Europa med bil....

Som tumregel har man alltid fått mer båt för pengarna genom att köpa amerikanskt och nästan allt vi haft hittills har varit amerikanskt. Det gäller dock inte längre dels eftersom dollarkursen har blivit vad den är, men också för alla amerikanska tillverkare gick i konkurs efter finanskrisen, alternativt bara tillverkar instegsmodeller. Detta gäller alla tillverkare som för 15-20 år sedan utgjorde bulken av svenska båtmässor också - Bayliner, Wellcraft, Glastron, Maxum, Larson, Stingray, Mariah och så vidare. Det är bara SeaRay och Regal som ännu tillverkar de klassiska midkabinerna i 30-fotsklassen och även dom har blivit för dyra för att leta sig till den Europeiska marknaden som förut. Nästa problem med jänkarna är att båtarna är Florida-anpassade, öppna med kapell. Jag vill inte se ett kapell mer så länge jag lever. Det vettigaste båtköpet just nu verkar därför vara en Jeanneau Merry Fisher 895, som är tillräckligt beboelig utan att vara för trång, toaletten är fullt brukbar så alla gäster slipper hålla sig hela tiden (i motsats till ståhöjd 120 cm på toaletter) och även passagerare kan färdas hyfsat bekvämt. Men i Sverige vill de ha 1,3-1,5 miljoner för båten. Nere i Europa verkar det gå få den för 1,00 ny. Fastän vi har råd så lyckas jag inte på något sätt hitta självrespekten att lägga dom pengarna på en båt. Vi köpte ju vår storleksmässigt motsvarande Bayliner 285 för 320 000 kr när den var några år gammal - hur blev min båthobby så mycket dyrare på några år? Jag vill också minnas att Galeon hade ett par täckta båtar i 35-fotsklassen för ca 1,5 miljoner på båtmässan för sisådär 6-7 år sedan. Vi slog nästan till för att det var "prisvärt". Nu i våras kostade likadana Galeon 3,0 miljoner istället på samma mässa...

jag betalar absolut inte premium för att vara första ägaren, och jag har aldrig köpt en ny båt. Däremot är ju prisförväntningarna för säljarna sådana att dom ännu tror båtarna går upp i värde. 250 000 kr för en 20-30 år gammal jänkare är det sista jag skulle betala. Vill nästan drista mig till att säga att jag inte hade haft en av de där båtarna gratis ens, dels för de varken går att övernatta i eller ha som toalett fastän båda funktionerna är inbyggda - men framförallt för maskineri och elektronik är så gammalt att alla försök till utflykter kommer sluta i ett trångt maskinrum istället. All tid man lagt på underhåll och brottas med kapell, herrejisses. Det måste till en hyttbåt med utombordare men 500 000 kr köper i princip ingenting längre. Hyttbåtarna för 500-600 tkr är så okomfortabla att jag hellre sitter hemma. Jag har svårt att förlikas med att ett plastskrov med nån lampa och 100 hk utombordare ska kosta så mycket. Jag kan istället få två SUVar med materialvikt om 4000 kg metall istället för 1700 kg plast och en liten motor...

Båtbranschen blomstrade ju under åren när bostäder också gick upp i pris. Det var inga bekymmer att låna upp en mille på villan till 1% ränta och köpa sin drömbåt för pengarna. Men har man ett once in a lifetime-tillfälle till detta så förstår jag inte att att man lägger 1,5 miljoner på nån kabinbåt med två säten och en porta potti. Runt Medelhavet köper folk åtminstone Bavaria eller något lite mustigare. Det kan inte vara bara villaägarna i Bromma som år efter år håller liv i den nordiska motorbåtsindustrin. Jag kan kanske föreställa mig att välbärgade norrmän håller Askeladden flytande men vem köper tillräckligt många av alla oräkneliga finska dyra produktioner? Inte är det finnarna själva i vart fall. Det är helt enkelt andra tider nu. Bostadspriser står still. Båtar har slutat gå upp i värde utan man får utgå från att de liksom bilar tappar i värde, och kalkylen är då en helt annan för båtköp i miljonklassen. Det i sin tur gör mig ännu mer skeptisk till båtköp i dagsläget - om jag är galen nog att köpa Anytec för 2 000 000 kr - kan jag verkligen räkna med att det står en begagnadköpare som tycker den är värd mer än 1 200 000 kr? Säljs ens dessa båtar till listpriser eller går dom för 30% mindre för uppmärksamma köpare?

Dom har väl en nivåreglerare vid bron mot Norrmalm, om den är uppfälld så skadar du nog även en jetbåt om du vill ta dig över. Är den nerfälld så kan man åka förbi även med en upptiltad utombordare förutsatt att du kommer under broarna på vägen dit. Sen är det ju förstås olagligt och det brukar ju stå sjöpoliser mest överallt i innerstan. Videon nedan så ser du ett gäng grabbar som åker fram och tillbaka över avspärrningarna, i den senare delen av videon.

Jo just det, bensinen kostade också 20 kr liter sist jag tankade vid sjöpumpen i Saltis...förut hade man åtminstone råd att plana ut, nu är det 5 knop som gäller. 6 knop drar redan massa svall och elände...

Ja...som rubriken låter. Jag vet att många har båtintresset väldigt varmt om hjärtat och dränerar sin ekonomi för båtens skull. Jag vet att andra tar stora lån och arbetar hårt för att amortera dem men sen verkar det finnas båtköpare med oändlig plånbok - den del av befolkningen som hela nybåtsmarknaden riktar sig till. En liten bakgrundshistoria; vi började vårt båtliv i familjen för runt 20 år sedan med en gammal Joker-båt och en 10 hk 2-taksmotor på. Det är allt vi hade råd med under flera år och vi rundade väl halva skärgården så även om det tog evigheter. Några år senare revolutionerade vi våra liv med att köpa en 30 hk-motor på kampanj. Vi fick ta lån för att greja inköpskostnaden på runt 22 000 kr eller vad det var. Plötsligt öppnade sig en ny värld för oss - vi lärde oss vad planing innebar och kunde även använda båten till annat, tex åka vattenskidor. Några år senare satsade vi ännu större och började köpa båtar i intervallet 100-300 tkr. För ungefär tio år sedan kunde detta ge fullt funktionsdugliga daycruisers, antingen öppna amerikanska bowriders eller midkabinbåtar. Samtidigt var inköpskostnaden inte så blodig eftersom båtar märkligt nog gick upp i pris mest hela tiden, och det var sällan vi sålde med någon värdeminskning att tala om. Efter flera års företagande och hårt arbete så har vi inom familjen styrt upp vår ekonomi ordentligt. Trots det så har jag ytterst svårt att motivera ett båtägande numera. De bowriders som kunde köpas för typ 250 000 kr för femton år sedan kostar idag det dubbla. Dollarkurs i all ära, men 500 000 kr kan inte köpa nånting längre, annat än en liten öppen båt med dryga 100 hk som man inte kan sitta bekvämt i. Vill jag lägga 1 000 000 kr på en båt så får jag i bästa fall en Beneteau/Jeanneau om 8-9 meter helt utan utrustning. Sen börjar det dra iväg - värmare kostar 30 000-50 000 kr - samma som sitter i bilar/lastbilar för kanske 10 000 kr och har en livslängd på en säsong eller nåt. Ankarspel, plotter, bogpropeller typ 35 000-50 000 kr vardera. Om det ska heta något annat än Beneteau drar priserna iväg än mer. En öppen Askeladden C83 med fjuttig utombordare går på nästan 2 miljoner. En Axopar 28 som utger sig för vara "budget" ligger på samma nivå. Sen är det alla kringkostnader. Drift för inombordare ska vi inte tala om, särskilt om man har två. Utombordare är enklare men man kan lika gärna utgå från att få den stulen minst en gång. Sen försäkring för båt på över 1 mkr, båtplats, och värdeminskning på min lilla daycruiser för 1,5 mkr. Så alltså, frågeställningen är - vem köper alla dessa nya båtar? Vem betalar 1,5 mkr för ungefär samma upplevelse som en begagnad styrpulpet? Vem lägger alla dessa pengar på små, trånga båtar som inte duger till mycket - typ Agapi, Anytec Paragon eller ja, ens Aquador? Även om man har så mycket pengar att 2 miljoner är helt okej för sin båthobby så bör väl de flesta välja något annat än en Rib eller lite större aluminiumbåt? Båtägandet har helt enkelt dragit ifrån allt annat i livet. Jag kan välja mellan att spendera varje helg på SPA i bubbelpool och med lyxmiddag, hela året, eller köpa en kabinbåt som jag skumpar runt i några gånger per år....