Jump to content
Thursday 03 December 2020

FredrikTysk

Medlemmar
  • Content Count

    25
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

FredrikTysk last won the day on January 12 2019

FredrikTysk had the most liked content!

Community Reputation

27 Expert

About FredrikTysk

  • Rank
    Fänrik

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Tackar för kommentaren!, även om jag är sen att reflektera över kommentaren. Visst finns det mycket fint i trakterna av Runn! Jodå, vi gjorde att litet glasstopp vid Ornässtugan vid Ösjön, även om vi inte var in och tittade i själva Ornässtugan, och jag övernattade en natt i hamnen i Ornäs. Ja, nu var det ju inte midsommarhelgen med jätte mycket båtar då vi gled fram på Runn, men det var ändå förvånande att det var så pass lite båtar vid vissa öar, med tanke på att det ju ändå var mitt i semestertider! Jodå Torsång, är fint. Där passade vi på att äta egenlagad middag i båten, vid en brygga invid hembygdsgården. Jodå, jag har faktiskt åkt långfördskidskor på Runn en eller ett par gånger, i samband med att jag gick gymnasiet i Borlänge. Det var riktigt fint vill jag minnas och det har bidragit till mersmak för fler skridskoturer på andra sjöar! Vi var in med båten i Tunaån och åkte fram till Tunaåstrand, men alldeles utanför Tunaåstrand, så vände vi om med båten utan att gå i land, eftersom att vi inte fann någon brygga att lägga till vid där, då vi var där. Efter att vi vänt om vid Tunaåstrand så fortsatte vi en liten bit nedströms längs ån. Sedan så gjorde vi som en U-sväng in mot höger, så att vi fortsatte uppströms läng en annan liten förgrening av ån. Men nästan på en gång då vi börjat åka in längs denna förgrening, så vände vi om, då vi anade att det inte kanske var så lämpligt för motorbåtar att åka där, eftersom att det låg någon rörledning på botten, samtidigt som det var en väldans massa gröna växter, som tillfälligt fastade lite i propellern. Men det är antagligen i den förgreningen som källan ligger. Kanske skulle vi ändå ha vågat oss på att fortsätta längre in i förgreningen? Men det kändes lite vanskligt, då det låg rör i vattnet och var mycket växtlighet, så jag ande att det inte var ämnat för att kunna åka motorbåt där... Då inte heller denna del var angiven som farbar i vårt digitala sjökort och då det även fanns en bro längre fram, som vi inte visste om vi skulle komma under, så vände vi alltså omgående om i denna förgrening, utan att göra något stopp någonstans i Tunaån, även om det kanske inte var så bra beslut att inte smyga längre in i ån... Jag kan alltså rekommendera andra att utforska Runns sjösystem med omnejd med egen båt, det var helt klart mysigt och fint! Mvh Fredrik
  2. Hej! Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om sommarens båtresor längs "Farled Dalarna", som sträcker sig (eller i alla fall var tänkt att sträcka sig) från Avesta i söder till Orsa i norr och inkluderar (eller i alla fall var tänkt att inkludera) Dalälven/Österdalälven (och kanske även en snutt av Västerdalälven) samt de större sjöarna Runn, Siljan och Orsasjön. "Farled Dalarna" var ett projekt som bedrevs som en ekonomisk förening i början av 2000-talet, med syfte att få till en farled mellan Avesta i söder och Orsa i norr, inklusive trailerramper förbi några kraftverk och en pampig slussanläggning vid Grådadammens kraftverk. Även om projektet fick ta del av en del EU-pengar så gick tyvärr den ekonomiska föreningen "Farled Dalarna" i konkurs 2010, men projektet hann i alla fall få till en del gästbryggor och trailerramper längs sträckan, liksom man hann sammanställa en guide över hamnar längs sträckan, vilken jag har haft stor nytta och glädje av, då jag till stor del följt denna hamnguide under sommarens resor. Resorna har genomförts under två olika veckor under sommaren 2020. Den första etappen blev som en rundtur på Siljans sjösystem. Ett sjösystem som även inkluderar bland annat Orsasjön, Byrviken och Insjön, vilket betyder att det förenklat sett sträcker sig från Grådadammen i söder till Orsa i norr. Resan längs detta sjösystem avlöpte under midsommarveckan och inkluderade fyra övernattningar i båten i olika hamnar. Den andra etappen delades som upp i tre delsträckor, då delsträckorna begränsades av olika kraftverk som vi fick köra båten på båttrailer förbi. Denna etapp genomfördes under en vecka i juli 2020 och inkluderade även den fyra övernattningar i båten i olika hamnar. Den första delsträckan under den andra etappen innebar en rundtur i Borlänge och Falutrakten på framförallt Dalälven och sjön Runn. Delsträckan gick från Färjegårdarna i Borlänge upp till SSAB, ut i Tunaån till Tunaåstrand. Vidare ner längs Dalälven till Långhags kraftverk och tillbaka upp till Torsång och vidare ut på en längre tur på sjön Runn, via bland annat Ornäs, Falun och Staberg, samt tillbaka upp till Färjegårdarna i Borlänge, efter att en tur ut i Vikasjön också avklarats. Den andra delsträckan av den andra etappen blev en älvtur på Dalälven från Fäggeby till Avesta, och under denna delsträcka hann vi även med att inleda delsträckan med en tur upp till Stora Skedvi kraftverk. Den tredje och därmed sista delsträckan av den andra etappen blev en älvtur på Österdalälven/Dalälven från Gagnef till Norr Amsberg. Under denna delsträcka hann vi även med en avstickare upp i Västerdalälven till Svedjan och en tur ner till Forshuvud kraftverk innan vi alltså tog upp båten i Norr Amsberg. För att läsa reseberättelsen och ta del av bilder och kartlänk så är ni välkomna att besöka min webbsida/blogg! https://www.fredriktysk.se/2020/08/23/med-båt-längs-”farled-dalarna”-mellan-orsa-och-avesta,-inklusive-sjöarna-orsasjön,-siljan-och-runn.-44642021 /Fredrik Dalälvens enda fyr finns i Fäggeby. En gästbrygga vid Dalälven. Forshuvudbron och Forshuvudforsens kraftverk i bakgrunden.
  3. Jo, det är nog så att det är den sidan som ger mest svar, även om den inte berättar allt. /Fredrik
  4. Absolut! Själv försöker jag bland annat samla på kanaler och slussar med båten, och besök vid STF-stugor (Svenska Turistföreningens stugor) och DNT-stugor (Den Norske Turistforening:ens stugor) i fjällen.
  5. Jo, om den tunneln blir av så tänkte jag absolut åka genom den, gärna med min egen båt, om nu det blir tillåtet (vilket jag skulle tro att det blir)...
  6. Hej! Jag tänkte att det vore roligt att passera samtliga fungerande slussar, akvedukter (för båtar) och båttunnlar I Sverige och Norge!, ungefär som en del vill besöka alla världsdelar eller runda någon ö långt bort någonstans. Att försöka ta sig över de stora världshaven med min lilla motorbåt kändes inte så värst realistiskt, men väl att kunna åka genom alla slussar (där det inte är allt för låga broar, men där kanske man istället kan åka med en liten öppen båt/jolle istället), akvedukter (för båtar) och båttunnlar i Sverige och Norge verkar inte vara någon helt omöjligt projekt med min båt, så jag tänkte att de kunde vara trevligt! Dessutom brukar ju kanaler vara riktigt mysiga att färdas på många gånger! På tal om "skärmanläggningar", så visste jag inte om att "Ormo skärmanläggning" fanns, då jag kom fram till den för första gången 2017. Men det var ju också som en sak man kunde passera med båten, så jag tänkte att det kanske finns fler liknande anläggningar eller andra lite ovanliga saker som man också kan passera med båten. Med vänlig hälsning Fredrik Slussen i Pråmkanalen i Karlstad. Akvedukten i Håverud. Tunneln i Herøyakanalen. Ormo skärmanläggning.
  7. Hej! Vilka skärmanläggningar, båttunnlar, akvedukter (för båtar) och fungerande slussar finns det i Sverige och Norge? Jag har sammanställt en väldans massa frågor, så även om ni inte kan svaret på alla frågor, så får ni gärna svara på de frågor som ni känner till svaret på, så kan jag beta av listan allt efter hand och få färre frågor kvar som kräver en djupare efterforskning... Den enda skärmanläggningen som jag känner till är Ormo skärmanläggning i Norrde älv, som ska skydda så att inte havsvatten ska riskera att strömma in i Göta älv. Finns det fler liknanden anläggningar som Ormo skärmanläggning i Sverige eller i Norge? Den enda båttunneln som jag känner till i Sverige eller Norge som man kan åka med en motorbåt genom, är den cirka 135 meter långa tunnel i Herøya kanal. Men finns det någon mer båttunnel i Sverige eller Norge, som inte bara är att betrakta som en väldigt kort vägtrumma eller en vanlig viadukt? I Kvareneskilen i Norge (strax utanför Kristiansand) så finns en liten tunnel, men är den farbar med motorbåt? Lista kanaltunnel, är ju ett projekt i Norge som diskuterats. Men den är väl inte byggd och vet någon hur det går eller gick med det projektet? De enda akvedukterna (för båtar) som jag känner till i Sverige eller Norge är, akvedukten i Håverud i Dalslands kanal, och de två akvedukterna mellan Berg och Borensberg i Göta kanal. Men finns det några fler akvedukter (för båtar) i Sverige eller Norge? I både Sverige och Norge så finns det ju ett flertal slussar längs olika kanaler. I både Sverige och Norge så är det ju ett ganska stort antal slussar som ännu fungerar, men det finns ju också ett antal slussar i de båda länderna som inte längre går att använda. Jag tänkte försöka mig på att ta mig igenom samtliga fungerande slussar i de båda länderna, men jag har svårt att finna någon bra översikt på var de olika slussarna är. Så ni får gärna berätta om statusen på de slussar, som jag inte känner till statusen på, alltså om de är farbara eller inte. Skulle jag ha missat några slussar som är i drift (eller som är på väg att driftsättas), så får ni gärna berätta vilka fler slussar som finns i drift (eller som är på väg att driftsättas), så att jag kan komplettera min lista. De slussar som jag känner till är följande: Följande slussar har jag åkt genom i Sverige, så att jag vet att de ännu lär vara farbara: 58 slussbassänger i Göta kanal. 31 slussbassänger i Dalslands kanal. 26 slussar i Strömsholms kanal. 15 slussbassänger i Kinda kanal. 9 slussar Hjälmare kanal. 6 slussar i Bergslagskanalen. 6 slussar i Trollhätte kanal. 2 slussar i Sickla kanal. 1 sluss i Falsterbokanalen 1 sluss i Hammarbyslussen. 1 sluss i Pråmkanalen i Karlstad. 1 sluss i Skellefteälven, utanför Skellefteå. 1 sluss i Säffle kanal. 1 sluss i Södertälje kanal. 1 sluss i Åkers kanal. 1 sluss i Örebro Följande slussar har jag inte åkt genom i Sverige, så de har jag sämre koll på: 3 slussar i Torshälla kanal. De är väl alla farbara nu igen, efter att man bytte några slussportar under 2019? 1 sluss i Viskan vid Åskloster. Den är väl ännu i drift? 1 sluss vid Örnsköldsvik i Moälven. Den är väl ännu farbar? 1 sluss vid Växjö, alltså Åbysluss. Den är väl ännu farbar? 1 sluss vid ”Slussenområdet” i Stockholm. Genomgår för tillfället en totalombyggnad, öppnas 2021. 1 sluss i Pråmleden, alltså Silfhytteå sluss, som dock stängdes 2018, på grund av underhållsbehov. Ännu råder väl osäkerhet huruvida denna sluss kommer att repareras eller inte. Har någon färsk info om läget för denna sluss? Det är väl inga slussar vid Forghaga i drift, och det pågår väl inte heller något arbete för att sätta slussarna vid Forshaga i drift igen? Följande slussar har jag åkt genom i Norge, så att jag vet att de är farbara: 18 slussar i Telemarkskanalen. Följande slussar eller kanaler har jag inte åkt genom i Norge, så jag har många frågetecken om dem: 8 slussar i Haldenkanalen, som alla lär vara farbara. Porsnes sluss i Tista kanal. Jag tyckte att den inte såg så välanvänd ut, då jag besökte platsen i somras. Är den att betrakta som i drift ännu? Lindåsslussen, visst är den restaurerad och ännu i bruk Skjoldastraumens slussanläggning är väl ännu i bruk? Är några slussar i Soots kanal i drift? Støa kanal har väl ingen sluss? Svanefoss sluss är väl ännu i bruk? Storstraumen och Småstraumens båda slussar vi Eidstod är väl ännu i bruk? Slussen mellan Storstraumen mellan Øvre og Nedre Byglandsfjord är väl ännu i drift? I Løvenskiold Fossums kanalanlegg finns det väl inga farbara slussar längre? Jag har fått mycket inspiration av att bland annat titta på denna trevliga webbsida som framförallt behandlar de nordiska kanalerna: http://kanaler.arnholm.nu Men webbsidan ger inte svar på alla mina frågeställningar…, samtidigt som inte all information på webbsidan är helt aktuell, då saker kan ha förändrat sig på senare år, även om slussar påstås ha varit öppna för tiotalet år sedan… Med vänlig hälsning Fredrik
  8. Idag är det exakt ett år sedan jag inledde 2019-års, cirka två månader långa båtresa, med min plastnipa av modellen Bella 7002. Resan tog mig ”sicksackande” från Örebro till Notodden i norska Telemarkskanalen, via bland annat Hjälmare kanal, Mälaren, Uppsala, Sickla kanal, Åkers kanal, Möja, Sandhamn, Kolström, Strömma kanal, Muskö kanal, Landsort, Göta kanal, Kinda kanal, Säffle kanal/Vikingaleden, Arvika, Lurö, Trollhätte kanal, Smöghålet, Sotekanalen, Strömstad, Idefjorden, Halden, Telemarkskanalen, Dalen, samt Kviteseid. Slutligen avslutades resan liksom med två bonusturer, varav den första gick längs norska Herøyakanalen, med dess mysiga båttunnel, och den sista turen gick genom svenska Bergslagskanalen. Resan bjöd båtmotorn på drygt 400 nya drifttimmar, och under resan så lär jag ha passerat 119 unika slussbassänger, men då jag flera gånger var in i kanaler och liksom vände om tillbaka i samma kanal, så lär jag ha passerar slussbassänger hela 154 gånger. Nu har jag skrivit ihop en reseberättelse om resan, med en del bilder från resan. Så om någon är intresserad av att ta del av reseberättelsen så finns den på länken nedan, där det även finns länkar till några tidigare resor som jag också gjort med min Bella 7002. https://www.fredriktysk.se/2020/05/09/2019-års-båtresa-längs-kanaler-från-örebro-till-norska-telemarkskanalen,-samt-bergslagskanalen.-44385447 Jag hoppas att jag kan inspirera andra till trevliga båtresor på olika kanaler framöver! /Fredrik
  9. Tyvärr har jag också samma problem, nämligen att jag måste byta lösenord vid varje inloggningstillfälle... Ska jag också maila på samma adress?
  10. Hej! Jag funderar på vilken som egentligen är Sveriges innersta hamn som har förbindelse med havet, och vad man egentligen räknar med Sveriges innersta hamn? Enligt flera källor på internet så anges Sulvik, (som ligger i trakten av Arvika) som Sveriges innersta hamn med förbindelse till havet. Men när jag mäter på Eniro, så får jag det till att det är längre till Ed (som ligger längst in i Dalslands kanal) om man räknar sjövägen från havet, så jag undrar om någon kan förklara varför Sulvik påstås vara Sveriges innersta hamn med förbindelse med havet? Som en parentes i sammanhanget påstås även Smedjebackens hamn enligt vissa webbsidor, vara Sveriges högst belägna hamn med förbindelse till havet, då den är belägen på 100 meters höjd, men Östervallskogs hamn ligger ju på 111,2 meter över havet och har förbindelse med havet via Dalslands kanal och Trollhätte kanal, så hur man kan få Smedjebackens hamn att räknas som Sveriges högsta hamn (enligt vissa källor) är också för mig en gåta... Hoppas att någon kunnig kan reda ut dessa begrepp. Med vänlig hälsning Fredrik
  11. Hej! På Eniros sjökort (och på andra sjökort) så är ett skjutfält utmärkt som benämns som "Rakke". Skjutfältet som är beläget i Norge är beläget utanför Larvik och Skien, se denna länk: https://kartor.eniro.se/m/usktu Men hur vet man när och om man får vistas på skjutfältet med båt? I Sverige brukar man ju kunna finna sådan information på försvarsmaktens webbsida, men var finner men denna information för Rakke skjutfält som ligger i Norge? Med vänlig hälsning Fredrik
  12. Tackar för svaret! Det var just sådana batterier som jag har. Då tolkade jag alltså inställningen rätt, då jag trodde att det var denna inställning som jag skulle välja för dessa batterier redan innan du svarade. Men åter tack för svaret! Nu vet jag alltså att jag har ställt in rätt, så att jag slipper ändra inställningen, eller fundera på om jag skulle ha valt någon annan inställning. Med vänlig hälsning Fredrik
  13. Hej! Jag har en plastsnipa av modellen Bella 7002 av årsmodell 1998. Båtmodellen sägs vara av en så kallad "halvplanande snipa". I min båt sitter originalmotorn som är en Volvo Penta MD2040B på 40 hästkrafter. Backlaget som sitter i båten är märkt enligt följande: MS2AD 241 87 3073 och har nummer: 3101089986. På den trebladiga propellern som sitter på båten går att utläsa följande text: VOLVO .P OTE 13L 04.97 (Just 04.97 skulle jag tro att är tillverkningsmånad och tillverkningsår för propellern, då det verkar realistiskt, med tanke på båtens ålder. Men jag har funnit information om andra som fått andra liknande snipbåtar från Bella (som exempelvis Bella 7000 och Bella 702) att gå betydligt snabbare än farten som jag kan få upp min båt i... Min motor sägs ska ha ett maxvarvtal på 3600 varv, vilket är vad jag för upp motorn i och att nå detta varvtal är inga problem, så motorn känns inte alls slå och orkeslös, men det är som att båten knappt ökar något i hastighet oavsett hur mycket jag än gasar på, så skillnaden i hastighet är högst marginell oavsett om jag håller 1800 varv på motorn eller 3600 varv. Vid 1800 varv så går båten i cirka 5 knop och vid maxvarvet 3600 varv så gör den ändå inte mer än ungefär knappt 8 knop, medan jag läst att andra liknande båtar (med liknande hästkrafter tycks kunna göra i alla fall 12 knop). Det känns liksom som att det finns kraft i motorn som inte kommer till nytta då man gasar på, då jag upplever det som att propellern liksom slirar i vattnet vid högre varvtal, utan att förmå båten att gå snabbare, så jag misstänker att jag skulle kunna ha en större propeller, alternativt en propeller med mer stigning, alternativt en propeller med större eller fler blad. Alternativt kanske båten skulle ha en annan utväxling i backslaget... Så är det någon som har några förslag eller någon kunskap om vad jag ska välja för propeller för att få denna båt att gå så snabbt som möjligt (även om jag inser att den inte är någon racerbåt) och bli halvplanande, kanske är det rent av en felaktigt propeller som är monterad på min båt då jag tycker att det ser ut att finnas plats för en större propeller. Här är exempelvis några Youtubelänkar till ett par filmer med Bella snipor som lär ha samma skrov och motorer med liknande hästkrafter som min, men där man fått upp båtarna i mycket högre hastigheter än vad jag kan skrämma upp min Bella 7002. Här är en video med en Bella 7000 från 1991 (Bella 7000 och Bella 7002 är ju samma båtmodell, men olika generationer), som enligt videon går i 22 km/h, alltså cirka 12 knop med en Volvo Penta 2003T på 43,5 hästkrafter (som inte lär vara modifierad enligt uppläggaren av videon). I texten till videon går att läsa följande: "1st run at 10 km/h - 1750 rpm. 2nd run at 14 km/h - 2500 rpm. 3rd run at 22 km/h - 3300 rpm - over-rev". Vilket ju säger att båtens hastighet ökar markant i förhållande till varvtalen vilket inte är fallet med min båt. https://www.youtube.com/watch?v=7GExOdeYI3U&t=1s Här är en video med en Bella 702 från 1999 (som är av samma generation och längd som min Bella 7002, men på Bella 702 så har man istället ett längre akterdäck istället för ett separat toalettutrymme och det längre invändiga utrymmet som är på min båt, men skroven lär vara desamma på såväl Bella 700, 7000, 701, 702 och 7002). I just denna Bella 702 påstås det vara en Yanmar motor på 40 hästkrafter (alltså lika många hästkrafter som i min Volvo Penta-motor) och denna båt tycks gå mycket snabbare än min båt och ser ut att gå väldigt fint i den förhållandevis höga hastigheten. https://www.youtube.com/watch?v=6lHRHLK7ef8 Tackar i förhand! /Fredrik
  14. Hej! Jag har en Qick SBC 300 NRG+ laddare för 12 volt på 30 ampere. På laddare kan man ställa in olika batterityper nämligen följande inställningar: 1. OL (Open liquid electrolyte batteries) 2. SL (Sealed liquid electrolyte batteries) 3. GEL (Gel) 4. AGM (Agm) 5. OPT (Optima) Vilken av dessa inställningar ska jag använda då jag har SFM batterier? /Fredrik
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy