Gå till innehåll
torsdag 25 april 2024

Hybro

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    3 530
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    24

Allt postat av Hybro

  1. Jag tror att kamremmen vandrar uppåt p g a av bristningar längst med den löngsgpende fiberarmeringen inuti remmens överkant. Då vill jag påstå att remmen vandrar uppåt. M a o akut byte av rem! Och håll noga koll på hur den nya uppför sig. Kryper den nya uppåt, kan det vara lagerfel. Kolla axlar mm om det glappar. Ser inte ut som om lindningstrådarnas emaljering skavts av från koppartrådarna. Så det bör gå att bättra på med nån typ av hårdfärg eller lack i flera lager. Slipa inte på trådarna. Tvätta med t ex bensin.
  2. Varför dubbla bränslepumpar? Är det ifall en havererar? I så fall kan det ju vara båda som fallerar nu.
  3. Funderar på att sälja av till hösten, efter 18 säsonger på sjön. Provsegling, avmastning, upptagning och besiktning av skrovet under vattenytan. Inkl förberedelser för vintern. Ja, ja... Hon blir inte dyr, för så är inte priserna på en båt från 79. Även om den är väl fungerande. Med detta menar jag att man behöver inte punga ut med en halv miljon för att ha det fint på sjön. Båten en Albin Cumulus för små pengar.
  4. Albin Cumulus eller Maxi 84. Typ 60 000 kr. Beroende på vad som följer med. Säljer troligen min Cumulus till hösten efter 18 säsonger. Båda bekväma för 3 pers. Finns flera i den gruppen. Är väl inga större pengar, för att senare köpa den rätta båten. Comfortina t ex. Eller en Maxi 95, som är rymligare än Cumulus och Maxi 84. Oavsett vilken så kolla noga status på motorn ... Torde vara största enskilda kostnaden att åtgärda efter segel.
  5. Närsynt sen 10 -års åldern. Senaste 15 åren progressiva glas. Funkat mycket bra. Senaste året har jag inte kunnat fokusera på höger öga, vare sig på när- eller fjärran håll med höger öga. Suddigt rakt över. Konstaterat grå starr. Byter lins inom några månader. Operationen tar ca 8 minuter! Sambons svåger gjorde detta i höstas. Inga besvär.
  6. Rikta in motorn med backslag mot axeln. Efter byte av en eller flera motor kuddar är nödvändigt för att undvika vibrationer, lagerslitage mm. I princip går det till så här: Dela flänsarna med de fyra skruvarna enligt inlägget ovan. Lossa axeltätningen (dit den felande plastslangen nu går enligt din bild) från propelleraxeltrumman, bilen propelleraxeln går igenom. Kila fast axeln med tre små träkilar mitt i axeltrumman. Nu ska motor tassarna justeras, endera med muttrarna eller typ U-formade brickor tills flänsarna lätt utan bryt går att göra samman. Så kommer finliret. Med flänsarna ihopskjuvna, så sticker man in ett valfritt tjockt bladmått där flänsarna ligger mot varandra. Säg att du valt 1 mm bladmått. Nu kommer det verkliga injusteringslvningen. Springan mellan flänsarna ska nu vara 1 mm mätt på fyra ställen mellan flänsarna. Uppe, nere inunder, babords sida och styrbord sida. En del jobb med att justera motorn mot motor kuddarna. Men med noggranhet så blir det så mycket mindre slitage och vibrationer. Jag skulle byta alla motorkuddarna. De blir stela och sjunker ihop lite med tiden.
  7. Lossa bara de fyra skruvarna som håller ihop fläns kopplingen. Skjuv sedan axeln bakåt så flänsarna glider isär. Rör inte de sex som håller bakre delen av flänsen mot axeln.
  8. Hempulet med den blanka slangen är en veritabel säkerhetsrisk! Plastslangar blir rött snart sköra. Och riskerar att gå sönder om man stöter till dem. Alla slangar under vattenytan bör dessutom vara försedda med dubbla rostfria slangklämmor vända typ 180 grader mot varandra. Där behövs ingen slang möjligen en löstagbar plugg i huset till axeltätningen. Tanken är att efter sjösättningen släppa ut luften i axeltrumman som smörjer dess packboxar / tätning. Vissa tätningar är fettsmorda. Det behövs ingen vattengenomströmning.
  9. Till vilken spänning ansluter du denna? Och hur hög är den spänningen? Vad används spänningen till i original? Hur stor ström kan du ta ut?
  10. Om du vill veta vad som ev händer. Stoppa ned returledningen i en tom petflaska, än ned till botten. Kör motorn så att flaskan blir typ halv eller nästan full. Stanna motorn. Rita ett streck på flaskan i höjd med bränslets yta. Kolla efter två veckor om nivån ändrat sig. Vilket jag inte tror att det gör. På bilar med bränslepumpen i tanken så sitter det en backventil, som förhindrar att bränslet rinner tillbaks. Den kan gå sönder och då rinner bränsle tillbaks till tanken. Motorn blir s a s svårstartad. Bytte bensinpump som även innehåller bensinfiltret. Onödigt sa bilmecken. Montera i stället en backventil på slangen mellan tank och motor! Kostar ca 200 kr. Du sparar 1000 kr.
  11. Plocka ur tanken. Täta alla rör och anslutningar, provtryck. Indikera ev läckor med såpvatten. Vänd Dig så till en erfaren svetsare. Denne fyller tanken med vatten, nästan helt full. Vänder tanken så att läckan hamnar högst upp. Svetsar med TIG. Behöver inte alls bli dyrt. Men inget som man svetsar själv! Gör man fel, kan det gå riktigt illa.
  12. Hur får du till det om du hamnar ofrivilligt i vattnet?
  13. Aurora del 4 Dessa tromber är luriga, ja rent av farliga! - Jag, sambon och hunden låg på utehamnen vid Åsundaöns sydspets. Kallas ofta Ravis. Badat bastu på kvällen o hade det fint. På morgonen gick vi iland, hunden behövde rastas och jag besökte dasset. - När jag fixade slutklämmen, så hördes ett fruktansvärt oljud. Ett otroligt trummande på plåttaket och sambon som skrek. Skrek tillbaka: Ställ dig intill väggen (på klubbstugan). Där tog hon skydd. Strax blev all otroligt lugnt! En tromb hade kommit från nordost, via Segersta. Rivit ned en del skog. Över Åsundakamalen och rakt över oss. Vi klarade oss alla tre, men stora tunga landgången till lång bryggan låg i vattnet! Löste det provisoriskt genom att surra fast en stege. Kontaktade båtklubben. Nån frågade hur jag gjort för att få landgången ned i vattnet... 🤪
  14. Aurora del 3 Jag tog en tur med till Spiken efter att ha lämnat av svågern på Ekenäs. Fint där och i vattnen ikring. Några dagar senare drog jag norrut. Ta in en natt på Ekenäs innan färden hem norrut utefter näslandet. Riktigt fint väder. Snart uppe för att gå in mot Ekenäs från SO. Allt riktigt fint, med den bärgade jolle på släp. Puttade för motor, nu när jag gick mellan öarna. - Men vad var nu detta? Från NO kom ett större ljus grått område lite över vattnet. Säkert några hundra meter i diameter. Med minst samma fart som mig, rätt mot mig! Inte en chans att komma undan. - En stor tromb! Såg kärnan i tromben... Det verkligen drog upp vatten. På med livlinorna än en gång. Slängde ned allt löst inkl hatten med i båten. Så brakade det loss med vatten och allt. Herrejösses. Och så började det brumma o surra riktigt högt. Vände mig om... Där snurrade jollen runt typ 4 - 5 meter. Varv på varv. Helt plötsligt landade den upp och ned! Det blev slutet på den jollen. Durkar var borta och hela akterspegel had slitits loss från tuberna. Hängde kvar i botten som en större trasa. Strax var tromben borta. Puuuuust.
  15. Aurora del 2 Lämnade Säffle några dagar senare. Skulle ned till Spiken. Drog söderut rakt ut på Dalbosjön. Hade spåret kvar på plottern från min vådliga färd. Gick till punkten där jag tidigare slog upp mot Säffle. La in den tidigare vindriktningen och den skar strax söder om Aspholmen, syd Ekenäs. När jag närmade mig öarna så kollade jag hela tiden med kikaren. Aaaah vad var det som blänkte där i fina solvädret? På Koskär Gummijollen var ju blå, men jag såg inget blått. Nu blänkte det igen mellan klipporna på den öde ön! När jag kom närmare så såg jag en helsvart yta. Ja visst i tusan, jag hade ju målat jollen svart undertill! Nu var det inte helt enkelt att ta sig in till ön. Hämtade upp en svåger på Ekenäs, som skulle ut i skärgården. Tillsammans fick vi tag på Jollen.
  16. Liten följetong... Aurora del 1 Seglar på Vänern. Nu blir det 17:e säsongen. Ligger ute typ 70 - 80 nätter varje år. Denna gång skulle jag gå från Ekenäs till Säffle. Lovats typ 8 m/s från S - SV. Så planen var ett långt ben ut till typ Megrundet mitt i Dalbosjön, och sen ett till upp mot Säffle. Förväntade mig och hunden en lugn fin dagssegling. - Känner en som seglat typ 60 år på alla haven. Han lärde mig mycket. Bl a att ständigt hålla koll på horisonten, speciellt om det växer upp en mörk rand. Det kan förebåda hårt väder. Denna gång ute vid min brytpunkt, så anade jag just denna mörka rand. Seglandet gick fint... Riktigt njöt av kryssen. Bara mindre vågor. Slappade. Fulla segel. - Men vad var nu detta? Den mörka randen. Hade nu på kort tid växt betydligt! Snart nådde den ca 30 grader över horisonten, men ingen vindökning. Kollade SMHI... Samma som tidigare när jag startade seglatsen. Detta var lite oroande. Randens höjd ökade, liksom vinden. Nu slog jag och tog höjd på Säffle. Bestämde mig för att reva storseglet helt. Rullade in förseglet ordentligt. Kanske ute 2 meter. Plockade in allt löst. På med regnkläder och livlinor till både mig och hunden. Nu började vinden öka ordentligt. Vågorna började bli i mitt tycke riktigt höga. All elektronik funkade, även autopiloten. En kvart senare blev det skumpa av. Våghöjden var nu typ 3 meter. Vände mig om. Gummijollen som jag inte hann plocka upp var borta. Kollade med fyren i Åmål. Där inne i lä blåste det 24 m/s! Vad de blåste ute på sjön vet jag inte, men troligtvis betydligt mer. Nu orkade inte lilla autopiloten längre att hålla emot. Minskade i tid förseglets yta än mer... Ett förfärligt stampande och översköljande vatten. Avdriften ökade betydligt. Skulle aldrig gå att nå älvinloppet till Säffle. Däremot en ö i norr, med lugnare vatten på baksidan Höll högt upp och tog mig in i "lä" på östsidan. La mig rätt nära land för ankare... Några timmar senare mojnade det. Så, kolla den eventuella mörka randen uppe i vinden vid horisonten.
  17. Albin Cumulus har ihåliga roder. Är hängda mot skrovet i framkant. En visst överhäng på framkant under vattenytan för att få en balanserande verkan. Dessa roder upplever jag som "lätta på rodret, även vid högre farter än marschfart. Fanns i början skumfyllda roder. De hade en benägenhet att gå rakt av. De flesta är numer bytta till ihåliga. Mitt är ihåligt. Har borrat ett hål i nederkant för att tappa ur ev vatten. Pluggar med Sikaflex varje vår. Går utmärkt att sticka upp en lång svetstråd (TIG) genom rodret. Alltså ihåligt. Känner en som hade en spricka högt upp på rodret.. vatten trängde in som frös och sprängde rodret. Ungefär som på din bild. Han knackade in kilar i sprickan. Tappade ur vatten. Fyllde med epoxi i sprickan, flyttade kilarna hela vägen, fyllde på med epoxi och drog åt med tvingar, efter att alla kilar lossats. Funkar fint. Har numer ett borrat hål.
  18. Ett elschema är väl första hjälpen kan jag tro. Men motorn går väl inte nu? Låter du den gå tills bensinen tar slut, eller?
  19. Nuvarande bil från 05 köptes för 15000 kr 2018. Hade då gått 9000 mil. Nu 15000 mil. Bytt kamrem förutom andra slitdelar. Får samma för den i dag. Hoppas på 10000 mil till. Vad tror ni? Alltså i princip samma scenario, bara att båtmotorn är värd lite mer.
  20. Jo, jo... Vem lämnar garanti på 15 - 20 år gamla prylar... Det handlar om att säkerställa status. Kan då ge en hit om det är värt att satsa på. Så våga... Som i livet. Våga satsa på en dam igen. Handlar väl om am att säkerställa sig om status på de olika delarna. Ska vi börja med servicebok på motorn? Servicebok på damen.... Ähhh, nu menade jag båten i övrigt. Så kommer då värderingarna in..
  21. Dubbelt jobb för dig. En stripe ovan och en på undersidan. Det räds du väl inte för? I värsta fall kan du väl leja in nån för 5000...
  22. Min Cumulus från 1979 funkar utmärkt. Vad tänker Du på? Om ratten lossnat, eller drivmedels kostnaden skenar? Att båten inte är polerad varje år. Färgsläpp om 10 år? Ränte utvecklingen? Vem ska hjälpa dig att byta motorolja o s v? Ja, rent utav navigera... Nu vill vi veta vad Du oroar dig över.
  23. Om nu undervanten är så långa att Du inte kan spänna som Du önskar är det väl bara att knalla iväg med dessa till en riggverkstad. Kapa vanten strax under hakändstycket eller vad du nu har i övre änden på undervanten. Pressa på ett nytt beslag. Då kommer Du billigt undan också. Hjertmans tar 289 kr inklusive pressning.
  24. Jo, då... - Har en gasolläckagetestare monterad strax intill gasolbehållaren med en slangsnutt. Man trycker in en knapp och kollar i siktglaset om det bubblar. Då är det läck efter denna. Gas strömmar. Testar detta när jag har en låga tänd på spisen. Då bubblar det givetvis. - Den andra är en elektronisk gasvarnare, sitter monterad på ett skott invid golvet. Gasol är tyngre än luft. Är inkopplad mot elsystemet utan brytare. Alltid aktiv. Testar då och då genom att tända en typ cigarettändare, blåsa ut lågan och rikta gasflödet mot gasvarnaren /detektorn. Piiiiiiiiiiip....
  25. Och skaffa en enkel gasvarnare! Fick läck en gång och larmet gick. Stängde huvudkranen på gasolkulan. Gasol lägger sig längst ned i båten, där ska larmet monteras. Nu har jag en gammal diesel Yanmar YSM12. Rörde inte nåt med elen. Inte ens startmotorn. Rörde inte tändningen. Sköv bara in den mekaniska stoppen. Lyfte av remmen till generatorn. Höll inne ventillyftaren och vevade för hand igång motorn. Motorn fick gå tills larmet tystnade. Då hade det mesta av gasen ventileras ut via motorns insug. Så viss nytta med startvev till motorn. Hade det varit en bensinare, så har den ett tändsystem som kan alstra gnistor, i bl a tändfördelare. Oavsett kör aldrig en startmotor vid gasläckage. Lyft av generatorremmen. Rör inget på elsystemet.
×
×
  • Skapa nytt...