RBack
-
Innehålls Antal
247 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
2
Forum Inlägg postade av RBack
-
-
Är spindlarna i vägen där de riskerar klämmas ihjäl flyttar jag dem försiktigt för att de inte ska skadas. I övrigt får de husera fritt på och i båten.
Kom ihåg att Pyretrin (i Myrr-spray) är galet giftigt för vattenlevande organismer inklusive fiskar.
-
19 timmar sedan skrev Hybro:Min Cumulus segelbåt tar under 1 liter i timmen i 4.5 knops fart.
Så en sådan utan mast, kanske vore något?
Kommer dessutom att gå stadigt i sjön.
Jovars. Alternativen är flera.
Ny och mindre motor är ett sådant. Det behövs under inga omständigheter 52 hk för att nå deplacementfart.
Någon form av elektrifiering är ett annat alternativ.Tredje alternativet är förstås att byta båt.
-
Ibland gör jag enstaka jättespännande filmklipp. Långa och händelselösa.
Har under åren följt med bränsleförbrukningen men först på senare tid börjat göra mer noggranna beräkningar. Den tillförlitliga datamängden dock något för liten än. Men för närvarande är snittfarten för de tre senaste somrarna 6,8 knop (där ingår lite puttrande i hamn och långsam slalom mellan österbottniska stenar) vilket resulterar i 0,6 liter per sjömil / 4,9 liter per timme.
Snabbaste längre resan hade en medelfart på 8,7 knop och då drog den gamla Forden (Trader / Super Major / Parsons Pike - 3,6 l, 52 hk) 0,67 l/nm och 5,9 l/h. Då är det fart över grund. Fler resor i olika strömförhållanden och olika medelhastighet krävs för mer tillförlitliga siffror.
Full gas körs aldrig... eller tja, jo, enstaka korta stunder typ två gånger per sommar bara för att "kolla".I förlängningen är strävan ändå en mer bränslesnål lösning framöver. Vad och hur får tiden utvisa.
-
2022-11-27 vid 11:21 skrev Henge9:Trevligt med snipor. Köpte en coralsnipa i våras och det är det bästa jag har gjort sen jag skaffade båt.
Mycket trevligt!
Deras hastighetsegenskaper är dessutom sådana att man hinner vara länge ute på sjön. Snipor levererar alltså mer av det väsentliga än i stort sett alla andra motorbåtar och de gör det till ett avgjort lägre pris. Tänkte på det medan jag nyss skummade genom en tråd om vem som har råd att äga båt.
Ganska kraftigt internet som ramlat ner ser jag.Internet finns förresten inte heller i min båt eftersom den är byggd 1962.
-
Ett år sedan jag senast postade samhällsviktig snip-information.
Inget oviktigt har hänt. Nästan inget viktigt heller.
Den gångna helgen tjänade yachten i alla fall som moderskepp för granskning av ett naturskogsrestaureringsprojekt ute vid Mickelsörarna (Kvarken).
Passade på att ta en bild när vi rodde in till ett av de besökta områdena.
Något tungt lastad i fören. Men detta är som kompensation för gubbarna och deras medhavda smörgåsar som annars var positionerade akterut.
-
Ombyggnad av stäven på segelbåten Wobegone Daze från sid 89 i länken nedan.
Helt annan typ av båt och skrov förstås.
Med detta inte sagt att det är en särdeles god eller ekonomisk idé att bygga om stäven på en båt. Men varför inte? Det finns gott om nya båtar ifall man klantar till det.
https://www.ericwsponberg.com/wp-content/uploads/case-studies-in-redesign.pdf
-
2 minuter sedan skrev Mackey:Ska bara är nog lika illa och oförutsägbart som plötsligt händer det.
Jäpp. Men i vissa lägen är man mer (eller mindre) mentalt förberedd på att "det plötsligt händer". Följderna av den mentala förberedelsen - eller mentala "närvaron" om man så vill - kan generera olika resultat.
-
2
-
-
Jag har cyklat ganska många mil. Tävlingscyklade uder ett antal år och tränade förstås därefter.
Alltid haft cykelhjälm.
Ramlade aldrig under träning eller tävling trots att det speciellt vid tävling kan uppstå farosituationer i trängsel och med hög hastighet.
Däremot har jag ramlat tre gånger och spräckt två cykelhjälmar mot asfalten. Ena gången skulle jag bara till posten (400 m hemifrån) och den andra gången var när jag skulle hämta barn från skolan (också 400 m hemifrån). Sistnämnda gång vandrade jag raka spåret in till lärarrummet och bad om plåster för att täppa till skinnfria ytor på ena handen. Tredje gången jag ramlade var jag på väg till jobbet (1 km hemifrån). Stod och höll lektion (jag är lärare) med byxor infärgade av mörk och våt jord.
Orsak till "olyckorna" var halka, hoppande kedja och allmän ouppmärksamhet i det enkla och vardagliga - alltså de där tillfällena då huvudet inte är riktigt fokuserat på det man för närvarande håller på med. Vid träning och tävling är man ju s.a.s mentalt med på banan och beredd på alla faror.
Här tänker jag att det är lite samma sak med mitt rännande på båtskrället medan den ligger förtöjd vid bryggan. Jag är ju dit ibland och grejar med något. Då hoppar man av och an och bär på det ena eller det andra (verktygslådor, kanistrar o.dyl.). Dessutom måste jag går runt överbyggnaden några meter på däck och båten är smal så den ligger inte precis plant när jag skubbar hit och dit.
Om eller när jag ramlar i vattnet så utgår jag från att oddsen talar för att det är när jag "bara ska" kontrollera ditt eller datt på båten när den ligger fi hamn. Typ motsvarande de tillfällen då jag spräckte cykelhjälmarna.-
2
-
-
Ja, alltid!
Uppblåsbar när det är varmt, ärmlös bekväm väst när det är bra temperatur för den och flytjacka när det är kyligare.
Men det där med att ha flytvästen på när man lastar båten eller annars rör sig på den när den är förtöjd i hamnen tenderar inte gå ihop med mina annars hårda flytvästprinciper. Det är rimligen just då som det är absolut störst risk att ramla i. Visserligen är det inga problem att ta sig upp ur vattnet vid min bryggplats, men slår man i skallen på vägen kan det vara värre med simförmågan.
-
2
-
-
Jag hade provat tidigare när båten varit igång - dock inte tidigare i år.
Har två misstankar.
Alternativ ett är att det finns någon löskontakt som slumpat sig så att det inte fungerat tidigare, men fungerade nu.
Alternativ två är att det på något sätt fixats när båten var på skrovrestaurering över vintern.
Bad dem nämligen samtidigt lägga in ny generator och utöka batterikapaciteten. Vet dock inte (ännu) om de rörde styrningen samtidigt. Måste fråga.
Jo, en joystick med potentiometer (?) vore det optimala förutsatt att styrenheten ger den möjligheten. Den biten av elektriska anordningar och funktioner har jag inte så bra koll på och måste utröna hur det ligger till innan joystick införskaffas.
Tillägg:
När jag köpte rattpump valde jag en som fungerar tillsammans med elektrisk styrning av hydrauliken så att jag skulle få möjlighet att bibehålla den.
Vattentåliga och rimligen lämpliga industri-joysticks av allehanda slag får man ju lätt tag på. Särskilt dyra är de inte heller när de är single axis.
-
När hydraulstyrningen plötsligt börjar fungera:
Vet inte varför. Men plötsligt fick jag en ingivelse att börja trycka på den traverskontroll som förra ägaren hade installerat som - enda - styrkontroll.
När jag köpte båten monterade jag rattpump (och ratt förstås), men lät ändå traverskontrollen och den elektriska styrenheten vara kvar. Den ville dock inte fungera och jag misstänkte någon felkoppling/löskontakt men tog aldrig tag i saken och det förblev något jag tänkte jag fixar senare.
Under en tur för några dagar sedan glodde jag ner på den - i ett specifikt fack - undanstuvade traverskontrollen och plockade upp den samt tryckte förstrött på en av knapparna varpå båten omedelbart gjorde en ruskigt hastig babordsgir.
Svängen var så tvär och kvick att det fick bli hela varvet runt eftersom det tog en lång sekund innan förvåningen släppte och hakan var upplockad från durken.Hydraulcylindern är stor och det ska pumpas en hel del olja för roderverkan. Blir tidvis mycket rattande när flytetyget ska manövreras i trängre utrymmen. Det där med att fixa den elektriska styrningen fanns alltså i planerna och förhoppningen var att det det skulle leda till förenklade och snabbare manövrer i vissa lägen. Med tanke på snabbheten med vilket motorns hydraulpump skickar oljan av och an blir det perfekt. Ska ändå byta ut den något o-intuitiva traverskontrollen mot en joystick i något skede.
Delar av det fortsatta styrandet den dagen skedde från flybridge eftersom traverskontrollen är på lång sladd. Det gäller dock att ha den rättvänd och att faktiskt se vilken knapp man trycker på. Giren är som sagt omedelbar och för små kursförändringar ska trycket på knapparna vara av subtilt och ögonblickskort karaktär.För finjusterad och rakare kurs längs farledslinjerna är det nog fortfarande rattstyrning som gäller.
Osäker på om ladusvalornas bajs hör till. Skulle avlägsna det innan jag åkte ut, men så glömdes det bort och sedan hade jag inget vettigt att skrapa/borsta bort det med. Detta mest nämnt för att lugna medlemmars eventuella upprörda antifågelbajsnerver.
-
1
-
-
2021-07-16 vid 20:02 skrev RBack:När jag blir diktator med tillgång till tidsmaskin... etc.
Det där med olja som letar sig ut från oljefiltret var det ja...
Misstänker starkt att jag är något på spåret när jag utgår från att denna packning kan ha med läckaget att göra.
Tror att filterhållaren i något skede (alltså i samband med oljefilterbytet) kom åt att rotera mot den nya packningen när det redan var tryck mot den och att plåtkanten då skar upp gummit, samt sedan pressade sönder alltsammans när jag sakteliga testade dra åt lite mer då det fortfarande sipprade ut olja.
Dagen efter öppnade jag härligheten, putsade åter spåret där packningen sitter, lade in en ny packning (jag har ett lager av filter och packningar) och såg sedan till att filterhållaren inte roterade minsta lilla när jag drog fast allt.Frid och fröjd (i rövahöjd)!
-
1
-
-
3 timmar sedan skrev Faderullan:Toppfarten var densamma efter att jag tog bort den så någon nämnvärd påverkan på farten hade den inte heller.
Har svårt att uttala mig kring huruvida själva "bärplanet" påverkade farten eftersom hela skrovet genomgick restaurering deluxe. Dessutom blev det ytterligare en liten propellerjustering för lite bättre synkronisering med motorns varvtal.
Toppfarten verkade hur som helst vara ungefär samma. Den där skivan tror jag bromsade en gnutta också. Den var inte särskilt snyggt fastplastad. Men vad som påverkat vad och i så fall hur mycket vet jag inte. -
40 minuter sedan skrev Faderullan:Gamla engelska maskiner skall ha minst ett ställe där de läcker olja. Bygger fabriken om en motor så att standardstället för oljeläckage slutar läcka så innebar samma utvecklingsprojekt att det börjar läcka någon annanstans i stället.
Precis. Man står sig slätt mot grundläggande fysikaliska lagar.
Men så märkbart mycket bättre och skönare skrovet beter sig i sjön (vågor) nu när aktern är ren och fri från den gamla påplastade matbordsskivan! -
När jag blir diktator med tillgång till tidsmaskin ska jag dra iväg till England precis när Ford är på G med att besluta hurudan hållare för oljefiltret de tänkt montera på Major-motorerna och besläktade Trader-maskiner.
Besluter de sig då - mot mitt bättre vetande - för att välja det de valde, ska alla ansvariga straffas genom att tvingas byta oljefilter på livstid. Straffet förlängs om det efter motorstart finns minsta lilla tillstymmelse av fettstrimma på utsidan av filterkoppen.-
1
-
-
Postlådan totalt översvämmad av brev från personer som vill se hur det gick.
Så OK... jag faller väl till föga och slänger fram ett liten uppdatering.
Om det inte vore för coronasituationen hade jag omfamnat killen som jobbat hela vintern med skrovet och bölat ut en flod av glädjetårar över hans axlar.
Det är också möjligt att de som jobbat med yachten skrattar fram tårarna hela vägen till banken av att någon kommer dragandes med ett åldrat, obekvämt, opraktiskt och - ur alla tänkbara rationella synvinklar - helt värdelöst 60 år gammalt åbäke, samt sedan vill att detta ska "fixas till" (se tidigare kommentarer).
Någon gång i maj kunde jag syna resultatet. Tanken som genast slog mig var att yachten nu måste ligga i 180° kapsejsat tillstånd i hamnen.
Kort efteråt blev det sjösättning och "transport" sjövägen till hemmahamnen.
På den resan fick temperaturmätaren frispel. Därmed sällade den sig till oljetryckmätaren som under alla år hävdat att oljetrycket är av Marianergravskaraktär - dvs. fullständigt otänkbart för en brittisk gjutjärnspjäs av samma årgång som resten (1962). Tryck och temperaturavläsningarna nu åtgärdade efter anskaffning av såväl nya givare som mätare. Orkade inte börja reda ut de gamla mojängernas åkommor.
Då skulle det gälla att avverka några sjömil i sommar också.
-
4
-
-
Men en elektronisk har väl inte wire?
Sumlog-givaren i min båt är utopererad ur skrovet denna vinter. Det är varianten med skovelhjul.
Ett par vingar saknas dock på skovelhjulet/impellern men eftersom den visar för mycket så ska den gå att få någorlunda korrekt med inställningarna bak på själva mätaren.
Har inte koll på skicket eftersom jag inte medverkat i att plocka bort givaren. Den finns säkert tillvaratagen och kvar i båten (som är på en firma). -
Det här jämra båtägandet är helt på tvären mot mina normala, grundläggande principer. Egentligen skulle jag helst kanske vistas på sjön i/på en segelbåt eller t.o.m. en specifik liten "segelkajaktrimaran" och helst vill jag fixa allt på egen hand pga. kostnader och att det finns en specifik glädje i att göra grejer själv.
Men nu är tingens tillstånd varkendera.för ett år sedan var jag på vippen att sälja yachten. Hade hunnit fixa annons och lägga ut den på en lokal köp-/sälj-sida. Annonsen inbegrep att jag enbart säljer till ett helt orimligt överpris. En intresserad hann höra av sig innan jag plockade ner annonsen. Han ville oberoende se på båten av pur intresse vilket givetvis ordnades.
Som tidigare nämnts är den nu inne för behandling. Det är den både värd och inte värd. Det senare - "inte värd" - är givetvis baserat på rationellt tänkande. Inte ens efter restaureringen är den värd vad restaureringen är "värd".
Ändå känns det fint att notera hur år av ganska brutal och ofin kosmetisk skötsel nu avlägsnats och fixats till på allvar. Framme i stäven precis ovanför vattenlinjen avlägsnades en gammal och lite grov - samt delvis flagnande - lagning varpå ett 4x4 cm hål uppenbarade sig. Det såg ut som om någon kört ett järnspett rätt genom.
Det fasta bärplanet är avlägsnat och nu ska linjerna inte få störas av dylika styggelser länge.
Här har slipats, plastats, spacklats och slipats. I detta nu väntar yachten på ny och fin ferrariröd färg. Självfallet måste den gamla lotsbåtsfärgen bibehållas (även om det kanske vore mer estetiskt med någon annan färg). Men så är båten förstås också lite snabbare om den är röd.-
1
-
-
Som jag misstänkte redan i den här trådens barndom så fanns det risk att det kan börja röra sig om monologbloggkaraktär. Väldigt få människor som äger en snipa hänger på internet. Majoriteten av snipägarna har inte ens dator eller smartphone. En eloge till dessa!
Senast jag ordade om yachten var i oktober. Då hade jag kört den till en firma som skulle få uppdraget att leta efter skrovet bakom otaliga lager av papiér maché, häftmassa, krackeleringsfärg, tippex och läppstift.
På väg ner genom de geologiska lagren kunde det gamla, klassiska, runda (finska) blåvita lotsmärket nära stäven plötsligt skönjas. När jag var på inspektionsbesök och såg märket ryckte det till i nostalginerven. I ungdomen blev det blev många vistelser på den lokala lotsstationen.
Sedan dessa bilder togs har det hänt ganska mycket. Men det får jag väl återkomma till en vacker dag.
-
1
-
-
6 minuter sedan skrev Bjorns_snipa:... och varför inte förse den med eldrift. Lång och slank gör att man klarar sig med ganska liten effekt, kanske 5 kW.
Och motorn får nog plats under durken!
Sådana funderingar finns.
Batterier skulle man också bra kunna rada ut här och var.
-
Blir lite bloggstuk på den här tråden kanske.
Hur som helst.
Hälsade på patienten i dag och snackade åtgärder.
Undrar om de alls behöver starta blästermaskinen eller om det räcker med att knacka lite på skrovet.
Å andra sidan är det så skitigt att smutsen antagligen håller allt på plats.
Det blir blästring hela vägen upp, tre gamla genomföringar som plastas fast och så rivs det fasta trimplanet bort. De fixar ett nytt och fräscht och lite mer (förhoppningsvis) effektivt sådant.
-
Så... båtsommaren 2020 börjar lida mot sitt slut och yachten har sträckt ut över böljorna hela tre gånger denna säsong. Den tredje gången - tidigare i dag - var två och en halv timme transport av flytetyget till en firma som får ta hand om allt jag själv varken har tid, utrymme eller kapacitet att sköta om.
Inte ett år för tidigt.
Behandlingen inleds med sandblästring och plastning av några gamla genomföringar. Dyvikan som lagts in någon gång för länge sedan ser jag inget skäl att behålla. Jag pumpar och torkar ändå bort vattenskvättarna som tenderar samlas nere i kölskarpen. Dessutom är dyvikan konstruerad på ett sådant sätt att den bara känns som en ren säkerhetsrisk. Sumlog-givaren ska också bort. Skovelhjulet i givaren har tappat ett antal vingar och även den genomföringen känns numera vansklig. Dessutom är hela mojängen överflödig när gps-satelliterna ändå passerar ovanför de farleder jag tenderar välja.
Blir säkerligen aktuellt med en del uppfräschning av gamla reparationer också. Framme i stäven finns tecken på tidigare möten med något som varit skarpare än vatten. Får ju hoppas inga strukturrelaterade frågetecken hittas någonstans... och om sådana finns hoppas jag de hittas.
Fasta trimplanet ska väck. Det är en lite klumpigt inplastad - numera mjuk - träskiva av något slag. Trimplan behövs troligen men jag fantiserar om en hydrodynamiskt mer förfinad lösning än den befintliga. Går även med idéer om rodrets utformning, men det återkommer jag kanske till senare. Inte säkert att roderidéerna blir åtgärdade nu heller.
Några lager epoxy på det då.
Det mesta av min vistelse på sjön har den här sommaren skett med kajak. Det har varit kul det också.
-
2020-08-26 vid 18:17 skrev Ockelbob15:Hej.
Det är en hel del större snipor här med överbyggnad och ruff. Ingen som har de klassiska västkustsnipor/Bohus snipor. Öppna med endast bänkar och rorkult?
Berättigad fråga.
Måste finnas... men måhända ägarna till den typen av båtar inte hänger på detta forum?
Fortfarande ganska (relativt) vanliga här på finska sidan av Kvarken också, men färre blir de. Tydligen en hel del människor som vill ha praktiska båtar - vad nu det kan bero på.
-
Något generellt tips gällande lämplig ny elektricitetsalstrande grunka för en dylik gammal diesel?
Finns ju många alternativ och tankarna går förstås mot den där klassiska "zonen" där hållbarhet och pris möts. Exakt var den zonen ligger (nivå-mässigt) har jag inte koll på, men tippar att här finns många som har exempel att ge.
Spindel-år?
i ÖvrigtSnack
Postad
Menar du typ dylika sammanställningar?:
http://npic.orst.edu/factsheets/pyrethrins.html
https://wwwn.cdc.gov/TSP/PHS/PHS.aspx?phsid=785&toxid=153
Eller hela vägen tillbaka till peer review som är grund för gjorda sammanställningar?
https://link.springer.com/article/10.1007/s40071-015-0106-x
https://www.agriculturejournals.cz/pdfs/vet/2019/03/04.pdf
https://setac.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/etc.5620080504
https://www.old-aj.cz/publicFiles/61206.pdf
https://www.scielo.br/j/aa/a/9GmLB3rKGZpNfgFSBfZDgLt/?format=pdf&lang=en
https://www.journalijdr.com/sites/default/files/issue-pdf/25179.pdf
Skäl är också att komma ihåg att många studier - speciellt när ämnen ska godkännas. - gäller hur stor dos som blir dödlig för en viss procent av undersökta organism. Det betyder att de som inte dör ändå ofta indirekt blir oförmögna att upprätthålla en kvarvarande population.
Man kan jämföra med bin som inte direkt dött av neonicotinoider, men vars orienteringsförmåga upphört fungera så att de inte längre kan förse kolonin med pollen.