Pelleplint

Hej! Jag har just införskaffat ett Atoms vindroder. Rodret verkar komplett så när som på själva vindflöjeln. Jag undrar därför om någon här i gruppen äger ett likadant roder och har lust att göra en enkel skiss/ritning med måtten så att jag kan tillverka ett eget. Förslag på material mottages också gärna. Originalen verkar (av de bilder jag funnit på nätet) vara gjorda av plast eller eventuellt plåt, men jag har även sett varianter av tunn plywood. Men mått en vore som sagt bra att ha. Skulle någon även sitta på en handbok till rodret på engelska (eller svenska) så betalar jag gärna för en kopia av den.. har hittat på franska, men mina språkkunskaper där är högst begränsade. Med köpet av rodret följde det med någon form av rund motor/servo samt givare med Atoms logga i en "kompassros" så jag gissar att detta är någon form av elektrisk autopilot att använda i kombination med rodret när flöjeln är nedplockad och man vill styra på en kompasskurs istället.. känner någon igen detta? har inte funnit något om det på nätet heller.. Överlag så verkar det vara extremt svårt att hitta information om detta roder, så äger du ett likadant roder, och kan tänka dig att svara på frågor, så får du gärna höra av dig. med vänliga hälsningar, Pelle

Hej! Om vindrodret har flöjel och två kugghjul så skulle jag säga att det styr precis som du säger.. det vill säga att man låser huvudrodret och låter det lilla rodret styra. Jag har ett vindroder av denna typ på min storfidra, med den skillnaden att vindrodret är monterat separat från huvudrodret (i en pulpit/ställning i aktern). Jag har bara provat mitt vindroder några gånger så jag kan inte riktigt ge ett utlåtande hur bra det funkar, men vad jag har hört är nackdelen med dessa flöjelroder att de inte är så bra i svaga vindar. De är ju inte utväxlade på samma vis som pendelservovarianten, utan har bara "hävarmen" som flöjeln sitter i som effekthöjare. Att montera vindrodret på det vanliga rodret (som på bilden) verkar ganska stökigt, särskilt när man inte använder det... /pelle

Mackey och Oldtimer. Jag tror och hoppas att de skador jag har på masten inte skall vara någon större fara.. även om jag såklart kommer hålla skadorna under uppsikt... och det känns ju bra att veta hur man skall behandla masten för att det inte skall uppstå fler.. Ett litet tillägg kan göras att bommen (som legat bredvid masten och som saknar fall och beslag av rostfritt) även den har dessa oxid-prickar. Så skall man vara diplomatisk så har nog alla rätt i vad som kan vara orsaken till prickarnas/kratrarnas uppkomst... Receptet för nästa år blir att plocka bort alla vant, dra alla wier-stag i topp, dra över en hermetiskt tillsluten plastsovsäck runt masten efter att först ha tvättat den och smörjt den med en blandning av alu-guard och paraffin... sedan är det bara att gå i ide själv (efter en liknande behandling) och vänta på att det skall bli vår så man äntligen kan få masta på igen!

LonelyBird. Står i och för sig på flaskan "..en speciell siliconfri olja med god inträngningsförmåga.." så silicon i den produkten jag har får man nog utesluta om man inte är väldigt konspiratoriskt lagd Å andra sidan är flaskan (eller tillplattade plåtburken med kork för att vara exakt) några år gammal så vad som finns i deras produkter idag vågar jag inte uttala mig om.

Thallatha. Sådär, nu har du fått uppdateringar om storfidra nr 138 till din mail! Får erkänna att jag redan använt ditt register när jag sökte information om båten... Bra och kul initiativ med båtregister! /Pelle

Oldtimer. Tack för tipsen.. och skräckexemplet! Får åka ner till båten i helgen och se till att fallen inte ligger emot, samt kanske gå på med lite extra paraffinolja... tror att alu-guarden är något liknande men paraffinolja har jag hemma så det kan jag ju gå på med det också! Förstår att du inte kan ge ett utlåtande utan att se masten, men den (och båten) ligger några mil söder om Göteborg, på killingsholmens varv. Har du vägarna söderut får du mycket gärna titta på den! Thallatha. Finns det någon som köper en långkölad segelkoster som inte har en tanke på obrutna horisonter, frihet och äventyr? ;-) Så ja, tanken finns där absolut, och snart även (förhoppningsvis) en robust båt att ge sig iväg i... skall bara skaffa mod, seglarvana, kapital och få med en liten familj på planerna, sen kastar jag/vi loss!

Tack för svaret Oldtimer! Masten är "strippad" från vanten, men wire-fallen sitter kvar.. kanske är det dessa som legat emot masten och skapat oxidationen, men jag vill inte avskriva teorin om den galvade spiken.. Masten jämte min på översta hyllan hade samma oxidering på sig... säkert också en långliggare. Det är säkert original Seldén-masten jag har, guldeloxerad. Bra att veta att den är kraftig i godset, men lite orolig är jag allt.. vissa kratrar är som sagt ganska djupa.. å andra sidan så monterar ju folk diverse saker på sina master, maststeg, beslag, fallboxar, där hål borras, kan man göra detta utan att masten försvagas nämnvärt så kanske några kratrar inte är hela världen? Säkert en god idé att prata med en riggare. /pelle

Hej! Har nyligen förvärvat en segelbåt (storfidra) som de senaste åren stått övergiven och sorgsen på ett varv utanför Göteborg. En hel del arbete kommer att krävas för att få henne i det skick hon förtjänar, men projektet känns absolut görbart. Förra helgen tog jag mig en närmare titt på den tillhörande aluminiummasten och upptäckte då att den förutom smuts hade fullt med oxidationsskador/ frätskador... dessa visade sig i form av fläckar av oxid blandat med något kladdigt (ser ut som silicone-klickar) men är troligtvis resultatet av någon kemisk reaktion.. skrapade man bort dessa fläckar hade det etsats kratrar i själva masten. Igår tvättade jag masten med vatten och båtschampo, sköljde med mer vatten samt lade på hempels "alu guard" med en förhoppning om att "reaktionen" skall avstanna samt förebygga vidare frätskador. Men, till frågan, hur orolig skall jag vara för dessa etsade kratrar i masten? Vissa är bara ytliga medan några har gått på djupet. Finns det risk för mastbrott, eller skall jag ta det med ro? De flesta kratrarna finns på masten mellan däck och vantspridarna, känns som att masten där utsätts för mindre påfrestning än om de skulle vara mellan toppen och spridarna, tänker jag rätt? Jag har funderat kring orsaken till dessa skador och misstänker att det kan vara galvad pappspik som kan vara boven i dramat. Masten ligger på översta hyllan i mastskjulet och på undersidan råspånten (skjulets tak) sticker rader med pappspiksspetsar fram. Det känns inte orimligt att fukt i luften kondenserat på dessa och sedan droppat ner på min och mina båtgrannars master. Någon som upplevt samma problem med galvad spik? Tacksam för svar! /Pelle

Hej! Kul båt! ..men märklig byggmetod. Har båten varit i sjön någon gång? Har du haft problem med läckage som inte svällt igen, eller handlar det mest om en oro inför en kommande första sjösättnig? (såg att det satt en motor där som man kanske inte vill bada det första man gör). Känns som att konstruktionen är en mix mellan ett traditionellt sätt att bygga och ett modernt och du måste nog välja vilken väg du skall gå här... av bilderna att döma hade jag valt det moderna. Jag ska förklara hur jag tänker så får du ta till dig om du vill Det ser ut som att "spanten" sitter ganska glest i båten. Detta är inget problem om skrovet endast bestått av plyfan (eftersom den styvar upp konstruktionen mer än nog). Utanpå plyfan hade man kunnat ytbehandla med epoxi och väv och fått en fungerande tät båt som fungerat bra. Men jag misstänker att konstruktören ville att det skulle se ut som ett traditionellt kravellfuruskrov, varför hen har satt en bordläggning (furun) utanpå plyfan. Snyggt men problematiskt.. Jag antar att hålrummen du pratar om mellan kravelle-bordläggningen och plyfan finns där för att skivorna tar den kortaste vägen mellan spanten, medan borden får en "naturlig" kurva (samt inte får de skarpa "knäckar" som skivorna får). En traditionellt byggd båt blir tät för att den sväller. Dvs. den behöver fukten för att bli tät, materialet rör sig och tillåts röra sig. Men jag tycker som sagt att det ser ut som att ditt skrov har glest mellan spanten detta gör (spekulerar jag) att furuskrovet på din båt inte kommer att hållas ihop tillräckligt mycket för att behålla formen och bli tät. (Det är mycket krafter som skall ta vägen någon stans när trät sväller) Om du fyller upp utrymmet mellan skroven med lim eller dyl tror jag att resultatet kommer att bli en himla massa fukt mellan de olika lagren och på sikt röta. Samt att furuskrovet inte kommer kunna svälla ihop. Så, vad göra? Jag hade behandlat skrovet utvändigt med epoxi (som bland annat kajakbyggare gör). Detta gör att du får en tät, stark och snygg båt. Jag är ingen epoxi-expert men visst finns det väl metoder som gör att man ser trät tydligt genom epoxin? Så tänker jag, håll till godo! /Pelle

Hej! För några dagar sedan blev jag stolt ägare till en storfidra årsmodell -73. Båten har stått på land i flera år utan täckning, vilket resulterat i att det under lång tid stått rejält med vatten i kölsvinet (och en bit över durkarna också..). Tyvärr har vattnet frusit och sprängt sönder laminatet som ligger över blykölen i aktern, vilket gjort att vatten runnit ner där. Det jag undrar är hur kölkonstruktionen på denna båt egentligen ser ut? Går "skotten" i kölsvinet (hade det varit en träbåt hade jag kallat det för bottenstockar) hela vägen ner i botten och fungerar som täta skott eller går dom bara en bit? Min förhoppning är att vatteninträngningen bara har skett i aktern (där sprickan var) och att "skottet" (strax för om batteriboxen) hindrat vattnet från att vandra längre förut. Jag har sett på detta forum att minst en medlem arbetat ganska mycket med kölen på sin fidra, så kanske vet vederbörande exakt hur kölkonstruktonen ser ut? Tacksam för svar! Mvh /Pelle