LuminaL

Det är inte storleken i säg utan kapacitet och tillgänglig startström, Ett litet batteri med låga Ah har i regel också låg tillgänglig startström. Specielt vid lägre temperaturer. Dessutom vill man kanske ha möjlighet att köra startmotorn en stund om det behövs, tex lufta motorn eller felsökning. Då är det bra om batteriet har kapacitet nog och inte körs slut på någon minut. Startbatterier är dessutom inte gjorda för djupurladdning och tar snabbt skada av det så lite högre kapacitet gör att man arbetar i området runt 95-100% av fullt laddat och där håller dom bra. Ett batteri med lägre kapacitet kommer att arbeta mot en lägre laddningsgrad och då håller dom inte lika länge.

På baksidan av dom stora brytarna har du två stora muttrar med kabelskor. den ena kabeln går till respektive batteri (gissning) den andra sidan går till förbrukare (en till motorn och en till elpanelen, gissning) Om du tittar på kablarna som går från minus polerna på batterierna, går dom ihop? Om du sätter den svarta proben från multimetern på en minuspol, får du då 12v+ på pluspolen från repektive batteri (utan att flytta den svarta proben). Om ovan stämmer. vad får du på dom två brytarna när du sätter den röda proben på respektive mutter/kabelsko? (låt den svarta proben vara kvar på en minuspol om det visar sig vara gemensam minus). Om du har 12V+ på ena sidan av brytaren (sidan kabeln från batterierna kommer från) får du 12V+ när du slår på brytarna? (slå först brytaren du mäter på, sedan den andra också). Får du inte 12V+ på båda muttrarna på respektive brytare när den är (På/On) så är det något fel på brytaren eller nyckeln.

Om det har kommit in så mycket vatten via sjövattenintaget så att det kommer in i motorn och ut i luftfiltret så har du inte kunnat snurra motorn. Vätske går dåligt att komprimmera så det blir stopp på första kompressionstakten för cylindern med vätska i. Oftast med skador som följd. Är filtret under vattenytan utanför båten så borde det dessutom varit vatten under motorn då du har en väg in för havet vilket kan resultera i sänkt båt. Detta är anledningen till att man har en hävertbrytare i slingan mellan vattenintaget och pumpen. Slingan ska passera ovanför vattenytan och där bör man ha en hävertbrytare monterad så att vattempelaren bryts. På din bild är det en variant av hävertbrytare.

Finns det gods kvar så kan du borra/gänga sedan i med en skruv och använd en slaghammare för att rycka ur beslaget.

Det finns inte så mycket man kan göra på distans med felsökning. Det vi kan föreslå är vanlig felsökning med multimeter. Börja som du redan gjort vid batterierna, sedan huvudbrytarna. Finns det spänning där går du vidare i systemet mot förbrukarna. Jag skulle föreslå motorn dvs mät på startmotorn när "tändningen" är påslagen. Finns det ingen spänning där får du leta mellan startmotorn och huvudbrytarna tills du hittar vart det är ett avbrott.

Segelintaget du länkade till i första inlägget kan du använda som ide, be någon fräsa ut måttanpassat i samma ide eller 3D printa i plast?

Det går inte att justera gajen när du släpper av på skotet lite istället? Då avlastar du gajen och kan justera den. Om båten har varit utrustad som den är från början så har utrustningen fungerat som den ska misstänker jag. Så då måste dom som seglat den tidigare ha gjort något anorlunda för att få det att fungera. Troligen har du inte så svårt att justera gajen vid läns utan det blir besvärligt närmare halvvind. Då är bommen framme vid förstaget och du har ingen hävarm att arbeta med. Gajen går nästan längs med spinnakerbomen. Ända sättet att minska belastningen på gajen är att släppa efter på skotet. Ev kan du pumpa in linan igenom att någon drar gajen innåt mot båten i höjd med masten sammtidigt som en annan person drar i gajen i sittbrunn. När personen vid masten släpper igen så blir det lite slack i linnan som man kan rycka in från sittbrunn.

Tråkigt att det inte fungerar, återkoppla gärna med vad Mekanikern hittar eller föreslår.

Har du provat att koppla bort GPS signalkabeln från VHFen? Om Störningen kommer in den vägen kan du prova med feriter på den kabeln. Dom är inte så dyra och lätta att testa med.

Om det är en stålplatta i plasten så kan du montera en "Helicoil" gänga i det trasiga hålet. Då kan du behålla samma skruvdimension som tidigare. Det är ganska enkelt att borra upp hålet för Helicoil tappen och göra gängan för insatsen sedan montera själva insatsen. Titta på det innan du gör något annat.

Om det inte är tätt kommer det komma ut diesel. Om du bara monterar röret mot spridaren kan du vrida röret då? Det är väldigt lite diesel som kommer ur pumpen per slag. Min motor drar ca 1 liter i timmen. Det blir inte mycket bränsle per cykel (två varv på vevaxeln, fyrtakt) Så man kan lura sig när man luftar och tror att det är slut på luft i systemet. Specielt om hela systemet varit tömt. Då det är så liten volym i varje pumpslag från insprutningspumpen behövs inte mer än en "liten liten" bubbla luft för att den ska ta upp trycket i röret och komprimeras istället. Nu kan någon rätta min matte här men 1 liter i timmen på march fart ca 2500rpm, 1000ml / 60 = 16,666ml / minut 16,666ml / (2500/2 fyrtakts motor) = 0,0133ml per cykel Det tar en stund att fylla röret med den volymen när man inte får så mycket bränsle per varv. Nu är det lite mer bränsle det handlar om när motorn inte går då regleringen kommer att ge maxbränsle när motorn står stilla men det är fortfarande väldigt små volumer det handlar om. ett kryddmått är en ml.

Ja det ska vara Bensin. Bensinen klarar inte kompressionen i en dieselmotor så den (bensinen) tänder lättare än Dieselbränslet. Bara så vi inte missförstår kompressionsspakens användning, spaken ska hållas intryckt / aktiverad. inte tryck och släpp. Du känner på spaken att det händer saker inne i toppen för den rör sig / hoppar lite när motorn snurrar. Om du börjar köra på startmotorn och sedan trycker in kompressionsspaken ska du höra att motorn går lättare och varvet ska gå upp lite. Kompressionen uteblir så det märks tydligt på motorn. Om du inte märker någon skillnad så har du kanske problem med kompressionen. När du har kört på start motorn och släpper nyckeln, "studsar" motorn tillbaka på kompressions takten? Du ser detta enkelt på remmen, den byter riktning när den studsar tillbaka. Om anslutningarna på spridarröret inte är täta bör du få läckage av diesel. Det måste vara helt tätt för annars öppnar inte spridaren av trycket i röret. Torka helt tort vid spridaren och pumpen sedan lindar du paper runt dom två platserna och gör ett start försök. Blir det blött är det inte tätt och motorn kommer absolut inte starta. Läcker det måste du åtgärda detta först.

Om du har dekompressions spaken monterad (sitter på ventilkåpan till vänster av spridaren om du tittar från remmsidan.) så tryck in den så går nog varvet på motorn upp lite till när du kör på startmotorn. När motorn inte går upp mer i varv så släpper du spaken. Spaken trycker ner en ventil så att motorn inte har någon kompression. När batteriet är lite trött eller motorn är väldigt kall (när det är minus grader ute tex) så kan det hjälpa att få upp varvet lite på detta sätt. Eller om man vevstartar vilket är förvånandsvärt lätt på motorn. På original insugsrör sitter det en liten nippel som man kan öppna och droppa ner en eller två droppar bensin för att underlätta kallstart. Det är även beskrivet i användarmanualen. om Insugsröret är lätt åtkomligt vilket jag misstänker på dinna bilder så kan du troligen bara säppa ner några droppar direkt där. Skiler bara några decimeter mellan nippeln och myningen på insugsröret. Det ska bara vara några droppar inte mer och lägg inte till mer bensin om den inte startar. För mycket kan orsaka sämmre kompression då cylindern blir tvättad så oljan inte kan hjälpa till att täta. Vill du inte testa med bensin så kan du blåsa i insuget med en varmluftspistol det brukar fungera på alla dieslar.

Ja det ser ut som en matarpump. Sitter mellan grovfiltret och finfiltret gissar jag. Då kan du lufta från pumpen och framåt. Hur sitter grovfiltret relativt tanken?

Om botten på tanken är ovanför högsta punkten på bränslesystemet (filter, slangar, motor etc) så har du självfall och bränslenivån i tanken spelar inte så stor roll. Om tanken är lägre än några delar så är det möjligt att få självfall om sista delen (insprutningspumpen) är under tanken eller bränslenivån är ovanför. I detta fall så kan självfallet brytas om det kommer in luft på fel plats i systemet. Om tanken är under hela systemet måste du ha en pump för att få fram bränsle när du luftar. Eftersom du har ett befintligt system så har det fungerat tidigare och jag misstänker att det är självfall eller att det sitter en pump i systemet. För att lufta med självfall så måste bränslet kunna rinna ner själv till alla luftningspunkter (tänk som om det är en bäck som rinner) Med en pump spelar det ingen roll då du istället trycker fram bränsle och då kan du lyfta bränslet ovanför tanknivån. Jag rekomenderar starkt att sätta in en liten matarpump om du inte har självfall då insprutningspumpen har dålig sugförmåga och därigenom dålig lyfthöjd. Motorn är från början byggd för att ha en tank monterad uppepå motorn (YSE) YSB är en lättare uppgradering av föregående (YSE). YSM är senaste generationen och har större skillnader.

Det är en enkel insprutningspump och reglering av bränslet på den motorn. Jag har en YSE den är nästan samma som YSB. Har du en elektrisk matarpump någonstans mellan tanken och finfiltret? På min motor har man monterat den efter grovfiltret ovanför lite bakom startmotorn och före finfiltret. Det gör att jag kan lufta systemet igenom att slå på "tändningen" och sedan börja luftningen på finfiltret vidare före insprutningspumpen. Efter det får man börja snurra på motorn, antingen med handveven (om det finns) eller med startmotorn. Sätt gasreglaget på halv ungefär (så länge reglaget är något öppet så är det ok du ser det på att armen nere på insprutningspumpen har börjat röra sig). Öppna lite på insprunings röret vid spridaren. Lägg en trasa runt och under så är det lätt att sammla upp bränslet. Kör på startmotorn tills det kommer bränsle (kör inte mer än ca 30 secunder i stöten och håll koll på att startmotorn inte blir för varm). När du har bränsle vid spridaren gör du ett startförsök. startar motorn så luftar du vid spridaren igen när motorn går på tomgång. Varje gång du lättar på muttern går varvet ner så man får öppna och stänga för att motorn ska hålla sig i drift. När det är gjort låter du motorn gå tills den är varm och kör en sväng med belastning vid bryggan ( ca 5 - 10 minuter) Lufta nu igen vid finfilter och vid spridaren. Små bubblor har en tendens att skaka frtam när motorn går och sammlas på dom två ställena. Lycka till

Du kan plocka isär den delen på insprutningspumpen och ta med den till en maskinverkstad så kan dom flyta ner konan lite i nippeln. Står i manualen hur du plockar isär den delen på pumpen.

Förutom kabellängd, så bör inte båtlängd ha någon betydelse?

https://www.sailing.org/tools/documents/EquipmentRulesofSailing20212024-[26661].pdf Redskapsreglerna 2021-2024 Apendix 2 (sida 48) här kan du se vad förkortningarna är och vart du hittar hur måtten används.

Menar du att motorn varvar upp när du "minskar" utslaget direkt på motorn? Eller att motorn går upp i varv när gasreglaget dras mot tomgångsläget? Manualen beskriver hur du ska justera "Governor link" och " no-Load speed" har du justerat det rätt? "Governor lever 2" Reglagarmen som går ner i motorn går medurs för mindre kraft och moturs för mer kraft sett uppifrån på motorn. Dvs om du drar i fjäderns som är ansluten där så ska motorn gå upp i effekt / varv och om du släpper den ska motorn gå ner i varv / stanna. Du ser dett med att stopp reglaget trycker på " governor lever 2" när du ska stanna motorn. Nere på insprutningspumpen så sitter "Fuel controll rack" (pinnen / kulan som " governor lever 1" gaffeln änden sitter över ). Om du tittar på motorn från remsidan så ska pinnen röra sig innåt motorn för mindre bränsle och utifrån motorn för mer bränsle. Om stoppregalget är i kör läget så arbetar varvtalsregulatorn mot fjädern innan "Governor lever 2" och mer drag i fjädern ger mer effekt. Väldigt enkel reglering bara marginelt mer avancerad än YSE varianten.

Det är inte bara brottstyrka som är intressant. Den ska klara bra med last när det har uppstått nötningsskador så man hinner byta tamp innan den är så dålig att den går av. En helt stum tamp är inte så bra som förtöjning så Dynema eller liknande är inte rekommenderat. Även om man använder ryckdämpare så blir det elaka laster om dämparen går i botten och man användeer en stum tamp.

Det brukar gå att trycka in ett hammarskaft i trä (eller liknande, oftast ovala) mellan generator och någon del av motorn. Sedan vrider man hammaren för att få spänn i remmen och drar åt skruven. Detta har jag alltid använt och det har fungerat utan problem. Att trycka på remhjulen känns inte bra och att driva in en träbit som man slår på låter som man kan skada kullagren i generatorn.

Slitage i anläggnings ytan på konan. Inget konstigt. Det blir så över tid. Brukar vara en adapter / nippel (Pumpen) som går att byta och röret är bara att byta ut. Måste inte vara original. Viktigt att det är rör då det är högt tryck mellan pump och spridare. Hydraulik firmor brukar kunna göra rören utan problem om du tar med dem. Får böjas på plats på motorn så det ser bra ut samt sitter fast så det inte vibrerar vilket snabbt kan få röret att gå av.

Jag föredrar ringkabelsko och plint.

Dekomp kan finnas på bensinmotorer också. Specielt om det finns vevstart (eller kick tex MC). Beror på hur stor motorn är.