raol

Jag har flera gånger sett spänning på nyss laddade batterier som varit strax över 13 V i nåt dygn. Sen sjunker det ner till ca 12.7-12.8 V.

Jag har bara erfarenhet av västkusten, och i de hamnar jag sett är det rejäla gaffeltruckar med sling från gafflarna som gäller. Men det är kommunala hamnar eller marinor för det mesta. Båtklubbar kanske finns, men i väldigt liten omfattning i så fall. Det känns för mig som ett östkustfenomen.

Frågan är väl vad som krävs från Transportstyrelsens sida för att en sån vagn ska få säljas. Producentansvar och sånt får man också tänka på. Bäst att kolla med dem.

Beason 311, som är en Beason 31 (samma skrov, med mindre kosmetiska skillnader på överbyggnaden) men med partialrigg i stället. Ja och nej. Det är en bred, styv och rymlig båt på flera vis. Men den är ritad, som så många andra båtar, utifrån idiotiska kappseglingsregler på 70-talet, och har därför en hopplöst smal akter utan bärighet. Sen har den en ståhöjd i mitten av salongens bakre del på ca 180 cm, och men den sjunker till kanske 170 i framkanten av salongen, och även ut mot sidorna. Så är man 190 (med skor) blir det nog ganska mycket krökt rygg.

Ståhöjd 190 cm är nog lite besvärligt, för även om det nog finns flera som har den i en del av salongen, så brukar höjden sjunka mot fören.

Vi köpte vår nuvarande båt för ca 140 000 kr under 2020. Det får man inte för den i dag, utan kanske 80-100 k. Men det är i alla fall en 31-fotare med generösa mått och inget som behövde åtgärdas i större skala för att segla vanligt. Förhållandevis fräsch motor, dynor i närmast nyskick, segel som säkert är lite bukiga men inte nån katastrof. Spridare och spridarfäste var lite trasiga, så en spridare och båda spridarfästena behövde vi byta, men det handlade om under 5000 kr i delar och verktyg. Sen har vi uppgraderat en del, men det var inget som var nödvändigt, utan mer för att anpassa efter våra behov plus lite prylbehov... Vad jag vill säga med detta är att en budget på en tredjedels miljon skulle ge dig 2-3 båtar som vår, som knappt behövde nån åtgärd efter köp. Så med dagens priser behöver du inte gå ner till 28 fot för att få nåt i bra skick.

Men alltså, man ser ju direkt om dynor och sprayhood är dåliga. Det är liksom inget man upptäcker långt efter köp. Om skicket är acceptabelt är det ju inget hinder. Förstår inte varför dessa kostnader alltid ältas i trådar som denna.

Jag ser autopiloten som viktigast när storseglet ska upp. Det är förbaskat svårt att styra rakt in i vinden samtidigt som man drar i storfallet med båda armarna...

Jag hade, med den budgeten, satsat på nånting runt 32-35 fot, och åt det bredare hållet (mer bredd ger styvare båt och bättre innerutrymmen, och din båtplats klarar det med god marginal!). Normalfräsch och med relativt färsk motor och inte jättegamla segel, så kommer det bli bra.

Får båten sticka längre ut än de åtta meter som båtplatsen är? Annars blir det ingen särskilt stor båt.

Jag är inte där än att jag behöver dem, men jag befarar att jag kommer att vara i kategorin personer som inte lär sig det. Jag har, efter drygt tjugo år med glasögon, fortfarande inte vant mig vid att jag ser bågarna hela tiden. Min hjärna filtrerar inte bort dem, utan de är ett nästan konstant störande inslag i synfältet. Jag behöver också närmast maniskt rengöra glasen för minsta fläck eller hudflaga stör oerhört. Tyvärr är linser inget alternativ för mig - jag är för rädd för ögoninfektioner.

Tysk artikel (på engelska) om detta. Om det som står i artikeln stämmer så verkar det vara rena bedrägeriverksamheten under senare tid. Jobbigt för köparna som nu förlorat miljoner. https://www.yacht.de/en/yachts/shipyards/insolvency-end-for-sweden-yachts-group-rutgersson-shipyard-insolvent/

Stora båtar är lugnare och tryggare båtar. Saker händer i lägre takt. Det är, i min mening, bara tre saker som blir sämre med större båt: 1. Allt är dyrare 2. Tvätt, målning, osv, tar längre tid eftersom det är större ytor 3. Man kan inte ta emot med armkraft mer än i mycket, mycket låg fart, utan risk för skador

Oj! Hur stor är impellern om den kostar dryga tusingen? Vår kostade runt 300.

Så är det förstås!

Tyvärr är det väldigt svårt att isolera bort så lågfrekventa ljud. Det behövs tjocka lager av riktigt tunga och stumma material, gärna betong eller tjockt med trä. Vi snackar flera decimeter för att få en vettig dämpning. Så tyvärr är det inte mycket man kan göra åt det i en båt.

Bara att klicka på länken ju.

Både ABS, och skärbrädans PE, är feta plaster som man nog inte lyckas måla med enkla medel. ABS vet jag att det finns grundfärger för som gör att det fäster, men vanliga färger funkar inte. Mitt förslag är aluminium eller polykarbonat (förfärgad).

Det är nåt hemmagjort. En vanlig gummimatta som satts dit med korta skruvar eller nåt sånt. Ny gummimatta kan du köpa från Biltema och andra liknande butiker för småpengar. Inget som behövs. Tveksamt om det gör nån nytta alls, men tanken är förmodligen att minska vattenmotståndet en gnutta.

Tyvärr är det inte säkert att ens den med oxalsyra i hjälper. Jag skaffade sån för att ta bort gulaktiga missfärgningar på däcket på förra båten för 6-7 år sen. Sprejade på rikligt och lät verka länge, men det syntes ingen som helst skillnad efteråt.

Tja, alltså... Om man ska hålla mot med motor, så kommer propellern att ge en tryckande kraft som motverkar vinden, och då är det ju 2^2, dvs kvadraten som gäller. Men kraften från propellern uppkommer genom att propellern accelererar vatten bakåt, så då blir det massa som sätts i rörelse över tid, vilket är effekt (1 W = 1 J/s = 1 N•m/s = 1 kg•m^2/s^3), och eftersom motorer "mäts" i ur mycket effekt de har, så är det kanske en vettig jämförelse. Om vindhastigheten fördubblas, så krävs åtta gånger så mycket effekt från motorn (om man antar att propellern är exakt lika effektiv oavsett belastning och varvtal, vilket den så klart inte är), men kraften blir "bara" fyra gånger så stor. För vår båt går det åt ungefär 0.5-0.6 hk för 2 knop (i praktiken kan den inte gå så långsamt ens på tomgång, men jag har extrapolerat från det fartintervall jag har god data för, 2.5 till 6.8 knop) och ca 3.9-4.0 hk för 4 knop. Väldigt nära en faktor åtta i effekt för en dubblering av farten genom vattnet. Mellan 3 knop och 6 knop är effektökningen 7.3-7.4 gånger.

Nu står det dock effekt. Och då är det kubiken, dvs 2^3, eller åtta gånger.

På stormfronten har jag inget att tillägga. Visserligen uppväxt med båt, men inte semester i båt, så ingen gav sig ut annat än dagar med bra väder, inom kanske en halvtimme från hemmahamn. I vuxen ålder började jag så pass sent att det finns utmärkta väderprognoser. Rör man sig i båt i svenska vatten ska man inte råka ut för storm eller liknande som fritidsbåtsförare. Då har man helt enkelt slarvat med planeringen. Det finns inga ursäkter där. Värsta jag varit ute i var hösten 2020 när vi körde upp vår nyköpta segelbåt från Rönnäng till Hunnebo. Då var det runt 12-14 stadigt och 18+ i byarna. Inget jag hade ens funderat på att ge mig ut i normalt, men vi hade inte mycket att välja på datummässigt. Det som gjorde det acceptabelt var att vinden var rakt östlig, så vi kunde få väldigt mycket lä bakom land för det mesta. Hade vinden varit västlig hade det varit 2-3 m våghöjd, och fullkomligt outhärdligt. Vågorna var bara måttligt jobbiga där det öppnade sig österut, som när vi korsade mynningen till Gullmarsfjorden. Men det var nog inte mycket över metern i våghöjd, även om det var branta vågor. Blött blev det... Med undantag för tromber. Såna kan uppstå vid i övrigt hyfsat väder utan nån direkt förvarning, men pga den höga vattentemperatur som krävs är det främst i slutet av sommaren och tidiga hösten som de kan uppstå, även om det kan bildas en del även på våren.

Knappast nån avgörande skillnad mellan kapellväv i samma prisklass. Dessutom är det mycket sannolikt att tillverkningsmetoder, materialförsörjning och annat förändras så mycket över nåt årtionde att samma produkt inte ens är jämförbar med sig själv i äldre version. Och där kan det så klart gå både åt det bättre och åt det sämre hållet. Sen kan ett inarbetat varumärke köpas upp och användas till en helt annan produkt. Det är inte alls ovanligt. Man ska aldrig vara märkestrogen som konsument och blint köpa samma, utan inför varje köptillfälle kolla marknaden, läsa tester (om såna finns), kolla priser, leta omdömen och helt enkelt ta reda på vad som troligtvis är bäst för stunden. Bra kapellväv verkar kosta mellan 350 och 400 kr/m vid bredd ca 150 cm.

Det är fullt rimligt att koppla fordon med plats i stället för fordonens färdmedium. Busstation har nämnts, och där heter det inte "vägstation" eller "asfaltstation", flygplats heter inte "rullbaneplats" eller "luftplats". Färjeterminal heter inte "havsterminal" eller "vattenterminal". Tågstation är dessutom kortare. Det finns egentligen inget som är till "järnvägsstationens" fördel bortsett från att det var det vanligaste ordet förr. Men språket förändras. Det som förr hette "dekal" kallas i dag oftast "klistermärke". En "vagn" heter i dag "bil". "Reamotor" blev "jetmotor". Och så vidare...