Valet är ditt -Stålbåt

Tio ton sommarnöje eller tio ton problem? Lämna hjärtat och habegäret hemma när du letar efter stålbåt. Av någon outgrundlig anledning tycks gemene man ha något emot stålbåtar. Man sågar dem osedda. Det är synd.

Stål är ett alldeles utmärkt byggnadsmaterial för båtar. Visst finns det exemplar som aldrig borde ha nått vattnet. Men att det beror på materialet i sig skriver jag inte under på. Plastbåten, dåligt byggd eller underhållen, är inte bättre. Tvärtom är det många gånger omständligare att renovera en trä- eller plastbåt. Stålbåten har många fördelar. De bör framhållas och sättas i främsta rummet. Om man blandar in estetik faller alla argument direkt. Det betyder inte att det inte finns vackra stålbåtar. Det flesta är dock av seglande typ och byggda efter gamla ritningar, ofta avsedda att byggas i trä.

Dagens familjebåtar av stål är funktionella och bekväma. Låt oss se fördelarna med vad ett mindre vackert linjespel kan ge. Holländarna som har en lång tradition av bobåtar har gått i bräschen under många år. Bristen på skärgård har tvingat dem att vistas ombord praktiskt taget hela tiden de är ute på sjön. Av den anledningen är deras båtar i det närmaste flytande sommarstugor, om än i ett litet format. Här är värme ombord lika självklart som väl fungerande pentryn, för att inte säga kök. Spis med ugn, rinnande varmt och kallt vatten och frysbox är ofta standard.

Den typiska holländska familjebåten har inte mycket gemensamt med våra svenska motsvarigheter. Kommer man sen till sjöegenskaperna slår våra svenska båtar kanalfararna på fingrarna. Stålbåtens lättdrivna skrov är byggt för skyddade vatten. Ofta undermotoriserat med våra mått mätt. Det gäller naturligtvis inte alla. På senare år har man börjat exportera båtar bland annat till östersjöländerna. Kraven på bättre gångegenskaper i oskyddade vatten har tvingat fram bättre skrov och kraftigare motorer. Att det finns en skara människor som insett stålbåtens många fördelar syns inte minst på begagnatmarknaden. Fina välutrustade varvsbyggen försvinner fort. Och förklaringen är troligen att man inser hur mycket båt man faktiskt får för pengarna. Är man intresserad av en större stålbåt bör man ha vissa saker klart för sig.

Välj rätt storlek

Det är lätt att förköpa sig. Stålbåten har en instegslängd på dryga trettio fot. En relativt stor båt som redan vid den längden väger bortåt sju ton. Hamnar man till slut bakom ratten på en fyrtiofotare är vikten uppe i tolv ton. Naturligtvis tänkte konstruktören till och ritade båten med en bredd strax under fyra meter. Allt för att undgå kravet på skepparexamen. Problemet kvarstår. Examinerad eller ej är det drygt tolv meter båt och lika många ton att handskas med.

Välj rätt skrov

Som nämndes tidigare var många av de tidiga båtarna som kom till Sverige kanalbåtar byggda för lugna, skyddade farvatten med grundgående lättdrivna skrov, ganska stampiga i lite sjö. Motorerna var ofta mindre dieslar som gav en marschfart på sex sju knop. Att öka motorstyrkan i hopp om bättre prestanda gör en bara besviken. Skroven driver bara en större bogvåg framför sig och mister sin stabilitet. Då är det bättre att välja en båt med annat skrov. De något större fyrtiofotarna, till exempel Steel Lady och Palma 40, har skrov lämpliga för farter runt tio tolv knop. Det krävs bra mycket mera motor men driftskostnaden är ändå relativt låg.

Välj ett varvsbygge

Jag vågar påstå att de flesta stålbåtar ute på marknaden idag är antingen hembyggen eller halvfabrikat. Under åttiotalets första hälft hade självbyggandet en renässans. Sextiotalets plywood byttes mot stål. Jag är allmänt skeptisk till hembyggen.

Av flera anledningar. Många hembyggare hade också konstruerat båten. Ett bra skrov rafsar man inte ihop på en kafferast. Ska det dessutom se hyfsat ut ryker nog lunchen också. Ett vanligt misstag var att man snålade med antalet spant. När man sedan klädde med plåt fick friborden markanta veck över varje spant. Ingen fara för hållfastheten kanske, men inte är det snyggt. Varven känner problematiken och har tätt mellan spanten, förvalsar plåtarna och svetsar från två håll - ett recept för släta skrov.

En annan anledning till min misstro mot hembyggen är på vilket sätt båtarna svetsas. En dålig svetsfog med små håligheter ger rosten försprång. Ytterligare en anledning är rostskyddsbehandlingen. Det är både omständligt och dyrt att behandla korrekt. Att borsta av, grundmåla, och sedan lackera är en högst temporär åtgärd. Fukten kryper under färgen och rosten blommar upp samtidigt med tussilagon. Skrovet måste blästras både in- och utvändigt före ytbehandling. Därefter målas med för ändamålet riktig färg. Så gör varven.

Rosten är ingen fara!

Säger man stålbåt, kommer repliken blixtsnabbt, "dom rostar ju". Visst, och träbåtar ruttnar, plastbåtar luktar illa och alla aktersnurror har ett inbyggt generalfel. Myterna om stålbåtarna sitter som etsade i hjärnbarken på valet är ditt alla båtägare som inte själva äger en stålbåt.

För det är med stålbåtar som med alla andra båtar. Misskött är den ett rent elände. Välskött en dröm. Det som skiljer stålbåtar från plast- och träbåtar är tänkandet. Man ska vara lite ingenjör för att äga en stålbåt och veta vad galvanisk korrosion är och känna till isoleringens hemligheter och vara vän med vinkelslip och offeranoder. Summa summarum; kontinuerligt underhåll och rosten är inget problem.

Okej, svag motorstyrka

Att kalla Pedro, Palma, och Steel Lady för deplacerande är fel. Undervattenskroppen är vad man kallar planande. Ett svagt V med skarpa slag. Naturlagarna sätter däremot stopp. Naturligtvis går det att uppnå planande marschfart. Allt handlar om antal hästkrafter. Många hästkrafter. I praktiken ingen bra idé. Båttypen är både behagligare och mer ekonomisk i sju åtta knop.

Se upp med inredning

Här bör man se upp. Har du minsta fobi för rost eller mögel, välj varvsbyggd båt. Varven lägger aldrig isoleringen direkt mot skrovsidan. Man lämnar en luftspalt för kondensvatten. Inredningen kan dessutom lossas med några skruvar för inspektion. Fukten kan rinna fritt ner i kölsvinet. Dessutom ges en möjlighet för fukten att torka. I många amatörbyggen - jag säger inte alla, men de flesta - har vederbörande satt isoleringen direkt an på plåten. Den ofrånkomliga kondensen har ingenstans att ta vägen. Det får allvarliga konsekvenser på sikt. Dolt bakom den fina fanerskivan härjar rosten fritt. När sedan fästverk och isolering börjar mögla och lukta illa upptäcker man naturens effekter.

Kolla utrustningen

Vi talar här om stora tunga båtar. Allt kräver således större dimensioner. Roder, styrning, värmare, etcetera. En stålbåt är normalt väl utrustad med till exempel elverk, varmvatten och navigationsutrustning. Att börja komplettera blir dyrt. Var noga med att kontrollera drivlina och styrning.

Andrahandsvärde

En välskött och bra utrustad båt är eftersökt på marknaden idag. Tyvärr är det många där ute som inte kvalificerar sig. Vissa går för vrakpriser där säljaren inte ens får igen pengarna för utrustningen. Har man hittat ett intressant objekt bör man låta en besiktningsman titta på båten. Han har erfarenhet och kunnande att hitta dolda fel. Chansen till ett lyckat båtköp utan kommande överraskningar ökar väsentligt.

Mitt tips blir slutligen: köp varvsbyggt!

Av Anders Jelving