Repslagarbanan i Älvängen äntligen komplett

Nu har Älvängen och Ale kommun färdigställt ett unikt industribyggnadsminne. Det ursprungliga tjärverket har återförts och installerats i repslagarmuseet.

- En efterlängtad och uppskattad komplettering av repslagarbanan, säger föreningens ordförande Kurt Flodin.Repslagarmuseet i Älvängen är på många sätt unikt. I början av 1990-talet skulle Carlmarks gamla repslagarbana rivas, vilket inspirerade eldsjälar att bilda föreningen Bevara Repslagarbanan. Efter att med hårt arbete, tur och skicklighet ha undanröjt rivningshotet ägs banan nu av kommunen. Föreningen, som bedriver museiverksamheten och har ansvaret för anläggningens drift, har under några år arbetat med att återställa byggnad och maskiner. I september förra året kunde man med stolthet inviga det återförda tjärverket, som varit skiljd från repslagarbanan sedan 1990.

Det var repslagaren Lars Carlmark som började tillverka rep och linor i Åmål 1811. Han lade därmed grunden till ett framgångsrikt företag, vilket lever än idag. I mitten av 1800-talet övertogs rörelsen av sonen Per Adolf som1848 bildade företaget PAC. 1917 flyttade tredje generationen Carlmark företaget till Älvängen och påbörjade därmed övergången från hantverk till industri.

När familjen Carlmark sålde företaget 1983 hade den gamla repslagarbanan, med anor från Åmåltiden, tjänat ut, även om den användes i ytterligare några år.

Tjärverket återfört

På 1980-talet kom tjärverket från Wahlbäcks fabriker i Linköping där de troligen använts före andra världskriget och är uppskattningsvis tillverkade på 1930-talet. Det utnyttjades regelbundet hos Carlmarks till dess man slutade slå rep på den gamla repslagarbanan. Därefter övertogs anläggningen av Hans Öhman som fortsatte tjära garn och snöre åt Carlmarks.

- 1990 flyttades tjärverkets maskiner till Östanö vid Höga kusten i Ångermanland, där Öhman drev tjärverk. När föreningen fick höra talas om möjligheten att återföra tjärverket till Älvängen och museet bjöd man ned Hans och Margaretha Öhman till Båtmässan i Göteborg 1999 och innan de återvände hem fanns ett avtal om att tjärverket inom en 6-årsperiod skulle överföras i föreningens ägo, berättar Kurt Flodin.

Tjärverket har nu byggts in i det utvändiga förrådet, vid den nordvästra delen av repslagarbanan. Ca 100 kvm yta har gett plats även åt spolningsmaskiner, torkrum mm. De byggnadsantikvariska aspekterna har tillgodosetts genom samarbete med både länsstyrelsen och länsmuseet.

Unikt i sitt slag

Arbetet med återförandet av tjärverket har drivits som ett kombinerat kunskaps- och byggnadsprojekt och har dokumenterats i form av en vetenskaplig uppsats om tjära och tjärverk.

Repslagarmuseet i Älvängen har genom åren blivit mycket uppmärksammat och föreningen har hedrats för sina insatser att bevara detta kulturarv för framtiden.

1995 utsågs banan till Årets industriminne, det första i Sverige. Året därpå förklarades den som byggnadsminne, det enda i Ale kommun. Museet fick 1998 års turistutmärkelse av Västergötlands Turistråd.

Förra året fick Föreningen Bevara Repslagarbanan två kulturpolitiskt motiverade uppdrag av Västra Götalands Regionens kulturnämnd. Uppdragen är att...

Arbeta för att det traditionella repslagerit som kulturarv brukas och bevaras.

Ansvara för en regional organisering av arbetslivsmuseerna inom VGR.

Planera också in ett besök i föreningens museum, som ligger i Älvängen.

Alltsedan 1918 har det tillverkats allt från snören till tågvirke i Älvängen. Tjärverket, som saknats sedan 1990 är nu åter installerat och i drift.

På Repslagardagen i september förra året invigdes tjärverket. Här ses föreningens ordförande Kurt Flodin flankeras av SOIC s vd Jörgen Gabrielson, t v, och chefen för Statens Maritima museer, Keith Wijkander.