Jump to content
Wednesday 26 January 2022
Guest
Guest

Båtvärldens veteranhandbok

Sign in to follow this  

Första delen av veteranhandboken publicerades i nummer 6-03. Här kommer fortsättningen. Spara och samla, så har du snart en komplett guide till ditt veteranbåstägande.

 

Arkiv

Ett måste om du vill söka båtens bakgrund. Det är bara att ta på sig filtermasken och kasta sig in bland dammiga luntor hos statens alla möjliga och omöjliga gömmor. Här är några av de ställen som du måste besöka för att hitta rätt:

? Sjöhistoriska Museet, här finns bilder, ritningar och litteratur så att det räcker för dig i dagar, veckor och år. Tittvänligt, bra personal skapar bra förutsättningar dock lite korta öppettider (tis-fre 13.00-15.00) .

? Tekniska Museet, en slugger med enorma arkiv för oss veteranbåtstokar. Be att få titta i John Neréns arkiv, så kommer du att hitta mer än vad du förväntat dig. Men det finns också mer. Var inte rädd att fråga och var envis. Museets magasin rymmer mer än du någonsin anar.

? Kungliga biblioteket, KB, har all litteratur som någonsin tryckts på svenska. Sätt dig vid bibliotekets sökdator och var påhittig. Det finns böcker och tidskrifter som behandlar de mest underliga nischer av vår hobby.

? Riksarkivet, om du vill gå djupare in i något företags historia eller kanske vill veta mer om någon storpamp i samhället. Då kan Riksarkivet gömma en hel del godsaker för dig. Här gäller också att ha tid och vara envis. Och fråga, fråga och fråga.

? Företagsminnen, rymmer en hel del från Sveriges större företag. Här hittar du material från Osterman, Mässan, Philipson m m, m m. Mycket material att titta i och kan bli mycket givande.

 

Basa själv

Inte alls så farligt och svårt som man tror. Vad det egentligen handlar om är att koka träfibrerna så de inte knäcks när man sedan ska böja dem. Redskapen som behövs är enkla: En syltgryta, en effektiv värmeplatta, 1,5 liter vatten, en baslåda och ett lock som förbinder lådan och syltgrytan.

Att bygga en egen baslåda kräver inga större snickerikunskaper. Det finns egentligen bara två kriterier på en bra låda: den ska vara tät och inte ha några spikar, skruvar eller andra metalldelar på insidan.

 

Metallen kan missfärga det blöta träet om det vill sig illa. Bygg lådan så lång som du tror dig behöva den. Bygg sidorna av två spåntade 2"6 och tak och botten av en ospåntad lika tjockt planka.

Sidorna sätts samman och spikas ihop med tre extra förstärkningar på höjden. Botten och tak läggs sedan emellan sidorna och spikas fast. Innan ena kortsidan spikas igen, tas ett så stort hål som möjligt upp i botten så nära den kommande täta gaveln som möjligt.

Här ska sedan ångan från det kokande vattnet ledas in. Den andra gavelns lock görs löstagbart, så att träbitarna kan stoppas in. Sedan är det bara att börja koka tjockt virke är en tumregel. Men ta gärna ut bitarna för sent än för tidigt.

 

Genvägar

Ett farligt ämne som kräver stor kunskap. Här kommer emellertid några genvägar som går att pröva om man känner sig kunnig nog att hantera dem. Jag ger inga garantier för resultatet - snarare höjer jag ett varningens finger innan man ger sig i kast med dem.

? Tvätta motorrum och kölsvin med tryckvatten och avfettning. Det absolut enklaste sättet att efter upptagning få det rent och snyggt under durk och däck. Gör precis som på bilen - spraya på avfettningsmedlet, låt det verka och spola sedan rent med tryckvattenslang. Observera, inte högtryck. Du kan då trycka in vatten i träet - eller ännu värre - rugga upp träet till oigenkännlighet. Ta också reda på var motorns känsliga detaljer sitter. Att spruta ned till exempel generatorn har aldrig varit någon succé.

? Fernissa vått i vått. Jag tror inte någon tillverkare rekommenderar det. Men med fingertoppskänsla och försiktighet spar du både tid och mellanslipningar med metoden. Men se upp. Har inte det undre lagret torkat tillräckligt, kan man "bygga in" ett ohärdat fernisslager, som kommer att ge bekymmer länge.

? Renskrapa utan att värma eller använda färgborttagningsmedel. Är man vän med sin skrapa/sickel och har gott om tid, är detta en farlig men tidsbesparande metod att renskrapa. Kräver större fysisk ansträngning men ger ett närapå slipfärdigt resultat på en gång. Risken är dock stor att slinta eller skrapa ojämnt. Och då har du inte sparat någon tid, tvärtom.

 

Leverantörerna

Det finns vissa firmor som mer än andra kan hjälpa till med material till renoveringen. Här är några av de mest väl ansedda:

? Sifvert skruv, den skruv som inte personalen på Lindhagensgatan kan plocka fram - den finns inte. Här finns en djup och välvillig kunskapsbank och ett sortiment som överträffar det mesta. Tel 08 440 73 20.

? Abrahamssons trä, västkustens hovleverantör av högklassiskt virke. En gammal anrik trävaruhandlare med kontakter över halva Sverige och resten av världen. Tel 0304 394 00.

? Nilssons trävaror, en av Stockholmsområdets virkeskännare. Tillsammans med Fanerkompaniet och Fanerbolaget förser de ostkusten med bra virke. Nilssons Trävaror, tel 08 582 480 30 Fanerkompaniet, tel 08 545 818 60 Fanerbolaget, tel 08 744 52 50.

? Segelshopen, allt i gammal färg och fernissa blandat med goda moderna produkter. Är också generalagenter för den italienska beslagstillverkaren Foresti & Suardi med mycket godis i sortimentet. Tel 08 611 82 92.

? Veteran car service, tyngdpunkten ligger på gamla veteranbilar, men Lasse Henriksson har varit med så många år att han mer än väl vet vad som passar eller inte passar till en gammal veteran på köl. Lagret är stort och innehållsrikt. Tel 08 26 08 60.

 

Motorer

De flesta gamla motorer har genom åren försvunnit. Många har dött av rostens härjningar, andra av ren utmattning. I de flesta fall har de ersatts med moderna maskiner. Tyvärr idag även med dieslar. Se inte det som en lösning. En diesel i en gammal mindre veteranbåt är lika fel som en diesel i en Bugatti. Men idag börjar det åter spira ett intresse för att återmontera en gammal motor i en gammal båt. Om du går i sådana tankar, är det några maskiner framför andra som både är hyfsat lätta att hitta och lagom enkla att hålla igång.

? Chrysler Ace/Crown. En klassisk amerikansk sexa på 3,3 liters cylindervolym, som passar de flesta båtar. Hästkraftsantalet varierar mellan 78 och 125 hk, beroende på årsmodell och typ. Idag finns fortfarande hyfsad tillgång på motorer och reservdelar.

? Penta EC6/ED6. Det svenska svaret på Chryslers sexa. Trygg och pålitlig veteranmaskin som tillverkades i så stora serier att det fortfarande finns god tillgång på dem. Är idag en undervärderad maskin som går att få tag på till rätt pris.

? Albin O2/O21/O4/41/411. Sveriges trotjänare i mindre båtar. Slitvargar som bara går och går. Reservdelar och kunskap finns det gott om. Lite svårare kan det vara att hitta bra maskiner. Börjar bli eftertraktade inom veterankretsar.

 

Sök gamla namn

Vad har båten hetat förut? En bra grundkunskap om du ska söka båtens historia bakåt i tiden. Enligt den svenska traditionen skruvades namnet fast med kromade mässingsbokstäver på bogarna eller på akterspegeln. Varje bokstav skapade ett eget hålmönster, som när båten sedan döptes om, blev kvar som en runa i bordläggningen.

Här gäller det att vara smart och påhittig.

Börja med att rita av hålen på ett rutat papper. Har båten haft fler gamla namn, blir det till att försöka skilja de äldre hålen från de nyare. Så att rätt bokstav paras ihop med rätt.

Skriv sedan alfabetets stora bokstäver efter varandra på en rad och försök föreställa dig hur hålbilden för ett A ser ut. En skruv i botten på varje ben och en i toppen är rätt svar.

Vissa bokstäver är lättare än andra och vissa är väldigt specifika.

S skruvades fast med tre skruvar; en på mitten och en i var ända på bokstaven. Arbetet är kul och kräver tålamod.

Men med lite tur och uteslutningsmetoden, växer snart de gamla namnen fram på pappret.

 

Tura ut

Detta fikonuttryck innebär på svenska att slipa en yta plan, till exempel däck eller skrovsidor. Ett jobbigt arbete, men ett som skiljer proffsen från amatörerna. Att tura ut en yta innebär i praktiken att slipa den med en så lång slipklots att ojämnheter och knölar slipas av.

När en yta är renskrapad, finns det garanterat mängder med bulor och gropar efter skrapans nötande arbete.

För att få bort dessa och ge en bra grund för vidare ytbehandling, krävs det att du kavlar upp ärmarna och slipar, slipar, slipar. Är ytan väldigt ojämn, kan första pappret vara så grovt som kornstorlek 60. Slipa ytan metodiskt på längden, på bredden och på diagonalen. Kontrollera då och då med en stålskala om du uppnått målet. Blir det luft mellan stålskalan och ytan, är det bara att fortsätta tills dess att linjalen ligger dikt mot ytan. Det är lätt att fuska, men gör det inte. När ytan är jämnslipad med 60- papper, byt då till 80-papper och slipa bort reporna från 60-pappret. Kontrollera emellanåt med stålskalan. Byt sedan till 120-papper och fortsätt arbetet till dess att ytan är så len som du eftersträvar.

 

Tätningsmedel

Ångesten framför allt annat för träbåtsägaren är läckage. Hur ska man stoppa vattnet och vad ska man stoppa med? Det finns några grundregler att följa och några tips som är bättre än andra. Här är de:

? Silikon, den oinvigdes lösning på allt vad inkommande vatten heter. "Funkar det hemma runt diskbänken borde det fungera ombord också." Rätt men ack så fel. Viss kommer det att bli tätt. Men du kommer att få äta upp ditt val av tub i åratals därefter. För grundregeln när det gäller silikon är att inte få det närmare båten än båtklubbsgrinden. Slipar du bara det minsta på det, så är det årets vårrustning godnatt. Och nästa års. Och nästa. Silikon har nämligen den egenskapen att producera ett slipdamm som inte på något enda vis går att måla, slipa eller fernissa på. Försöker du, bildas det ofelbart små "fiskögon" runt dammkornen. Så de måste torkas bort. Alla. Görs per handkraft med silicon cleaner. Ett arbete som jag av egen erfarenhet helst vill bespara dig.

? Sikaflex, ett kanonmaterial - på rätt ställe. Till att nåta däck är det etta på marknaden. Likaså för att skapa täta och starka fogar på ställen där träet inte rör sig (har också en bra limmande funktion). Men börjar du kleta med det mellan borden för att få båtstackarn tät - då är du fel ute. Sikan är visserligen flexibel. Men inte så pass att träet kan trycka ut överflödet när det så vill. Och får inte träet ta vägen dit det vill, så hittar det andra vägar. Resultatet kan i värsta fall bli att du sitter med en sprängd botten framåt midsommar.

? Ettan, ett kanonmatetrial - på rätt ställe. Och rätt ställe för Ettan är just att täta där inte Sikaflex kan jobba. Ettan är ett naturmaterial som är framtaget för att jobba tillsammans med trä. Ettans stora fördelar är många: Det går att arbeta med under vatten, det går att smälta med varmluftspistolen och hälla ned i läckande partier och det går att lagra. Att det sedan är kletigt som inget annat, det får du stå ut med. Läcker båten, är det framför allt annat Ettan som ska användas i springorna inför sjösättningen.

? Tejp, en undervärderad metod som både är enkel och effektiv på kravellbyggda båtar. Dagen innan sjösättningen, efter det att bottenfärgen har torkat, tejpar man helt enkelt över de längsgående bordskarvarna. Förhindrar det mest akuta läckaget och släpper från botten när det verkat klart. De riktiga pedanterna bottenmålar en extra gång över tejpen för att slippa Zebra-effekten.

? Linolja, egentligen det enda tätningsmedel en frisk båt behöver. Är båten behandlad på rätt sätt, ska linoljan ha tätat till botten redan innan båtstackarn sätts i sjön. För det vatten, åtminstone det mesta, som båten suger i sig vid sjösättningen, kan istället ersättas med dunderkuren linolja och terpentin. Det spelar ingen roll om botten är mönjad eller danbolinad. Fyll en blomspruta med linoljeblandningen och spraya botten då och då. Gör det gärna när vintern är som kallast, då är träets porer som öppnast och suger då åt sig vätskan och tätar till.

? Gamla kurer, kan fungera men inga löften ges. Gnida kokt potatis över springorna är en klassiker. Borde fungera enligt Ettans princip. Trycka in bivax mellan borden är en annan. Så länge man håller sig till helt harmlösa naturmaterial är det bara att prova. Med risk för att få ett tvättarbete på halsen.

 

Av Anders Værneus


Sign in to follow this  


User Feedback

Recommended Comments

There are no comments to display.



Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy