Jump to content
Sunday 21 July 2024

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation on 06/11/2024 in all areas

  1. 3 points
    Nja, den kabeln (A, den röda med säkring) strömförsörjer ju de "smarta" sakerna i shunten. Den (Vbat+) måste mig veterligen vara ansluten till batteriplus, annars blir shunten inte speciellt smart alls.... Däremot går det ju att skippa den andra kabeln (Aux) som är den som är till för att mäta spänningen på en andra batteribank (som TS dock inte har). Eller hur ?
  2. 3 points
    Håller med - behåll om den fungerar. En ny må ha fler kringfunktioner som kanske inbyggd AIS-mottagning och en del annat, men dessa behöver i så fall också kopplas in, konfigureras o.s.v. En annan signifikant skillnad är dock att de moderna VHF-apparaterna också är mycket billigare i inköp idag (varför - se nedan). Men rent radiomässigt har du inte bättre egenskaper såsom högre uteffekt på en ny (om inte din gamla är defekt på något sätt förstås) och inte högre känslighet. Snarast är, som @Lintott antyder, de mest moderna ibland t.o.m. sämre på en del egenskaper såsom selektivitet och hantering av starka signaler på grannkanaler, eftersom de är uppbyggda med digital SDR-teknik (SDR=Software Defined Radio, A/D-omvandlig av råsignalen och sedan FFT-analys för att matematiskt räkna fram modulation och "ljudet" på en viss frekvens o.s.v.). De kan därför göras mycket billigare med ett minimum av idag "dyra" komponenter såsom spolar och filter, och genom att samma kretskort/design kan användas över ett mycket stort frekvensområde då det enbart krävs en mjukvaruändring. Men selektiviteten som förr skapades av analoga filter som filtrerade bort bl.a. utombandssignaler och höll dem borta från mottagarens "inre delar" är idag helt beroende av den ingående signalprocessorns A/D-omvandlares dynamikområde. Och när den bottnar (kanske p.g.a. en extremt stark sändarsignal ibland ganska lång bort i frekvens) blir inte mottagningen bara sämre som i gamla analoga mottagare - den försvinner istället helt. Kanske inte så stort praktiskt problem med starka grannkanalssignaler i en båt, men ändå.
  3. 2 points
    Tänk så här. All laddning och allt du drar ur batteriet måste passera shunten för att den ska kunna mäta den strömmen. Det betyder att du samlar alla kablar som går till batteriets minus på ett och samma ställe, förslagsvis en kopplingsplint, och sen drar du en kabel till shuntens load/charge-sida och en kabel från shuntens batteri-sida till minuspolen på batteriet. Olika plus kan gå direkt mot pluspolen på batteriet men helst ska man även här ha en kopplingsplint som samlar kablarna om de är många.
  4. 2 points
    Jag menar att startbatteriet mår bra av att få lite laddning kontinuerligt, iaf lite då och då, säg var tredje dag, även de veckor jag inte kör båten. (Och det tror jag att du förstod ändå.) Jag vet att jag är nördig men startbatteriet har i viloläge 12,73V och nu ser jag att det är nere i 12,67 och eftersom jag har gott om solpaneler och just nu inget som drar ström så tänker jag att panelerna kan göra lite nytta. Ett annat alternativ är förstås att sätta upp ytterligare en solpanel med egen regulator men platsen för paneler är också slut 😕.
  5. 2 points
    Bättre bild på hur det ska vara som minst. (Den behöver ju lite plus-matning också)
  6. 2 points
    Kanske inte så specifikt VHF men ändå något som jag hittar lite snabbt: http://play.fallows.ca/wp/radio/software-defined-radio/sdr-receiver-performance-overview/ https://winnf.memberclicks.net/assets/documents/ADCs-of-SDR_r3p1_1_.pdf En riktigt bra mottagare är idag ofta uppbyggd som en kombination. Man har kvar en analog "preselektor" (bandpassfilter) som filtrerar ut det frekvensband som är intressant. Då har man direkt löst problemet med starka utombandssignaler, men tar ju samtidigt bort en av SDR-radions stora fördelar - att kunna täcka ett enormt stort frekvensområde bara med mjukvara. För våra rena VHF-apparater är detta ett icke-problem, men tillverkarna vill ofta gärna använda samma design som bas i många radioapparater. Marin-VHF är ju ändå en ganska liten marknad. En lösning som man hade i analoga TV-kanalväljare redan från 60-talet och många årtionden framåt var justerbara filter med kapacitansdioder istället för trimkondensatorer, dvs så man kunde ändra filteregenskaperna med en DC-spänning. Ett slags spänningsstyrt bandpassfilter. Dessa lösningar ser man ibland i ingångsstegen även på moderna radioapparater, och då kan man täcka kanske en tiopotens i frekvens med samma komponenter. Inom det tilltänkta frekvensbandet använder moderna radiomottagare dock oftast enbart SDR-teknik. Man tar helt enkelt en "snapshot", samplar spänningen från antennen. Det är här som det ställs väldigt höga krav på dynamik, känslighet och brusnivå på A/D-omvandlaren. Hörbarhetströskeln på en VHF-radio ligger ofta kring -125dBm (tiondelar av uV), och dessa nivåer skall alltså samplas/mätas med minst ett par tre bitar. Samtidigt kan nivån bli uppåt -10dBm och kanske ännu högre om det är grannbåten som sänder. Förutom att vara extremt lågbrusig och känslig måste A/D:n alltså ha en dynamik på minst 130dB (!). Som jämförelse kan nämnas att en 16-bitars A/D (som CD-spelare hade i början) har en teoretisk maxdynamik på 96dB. Den som används i radion måste alltså vara hundratals ggr bättre. Dessutom skall detta ske vid en samplingsfrekvens som är enormt mycket högre. CD-spelaren har 44,1kHz. För att kunna korrekt sampla elle återge en analog signal krävs att man samplar minst 2x den högsta förekommande frekvensen (Nyqvist-teoremet), annars får man s.k. vikningsdistorsion - skumma "speglingar" av nyttosignalen som hamnar lägre i frekvens. Då CD-spelaren skall klara 20kHz max så är 44,1kHz ok (DAT körde t ex med 48kHz o.s.v.). För många audiofantaster räckte dock inte detta, utan många spelare använde översampling dvs läste samma information flera gånger. Egentligen var det för att kunnas göra billigare och mindre branta filter för nyttosignalen, men visst blev resultatet mer distosrionsfritt och närmare teoretiska maxvärdena. Men för att "mäta" 160MHz krävs alltså samplingsfrekvens i radion som är tusentals ggr högre (typiskt minst 350MHz) än dessa audioprylar. Och då i kombo med alla andra parametrar. Mycket förenklat kan man väl säga att det därför är först på senare år med allt snabbare och bättre kretsar som SDR-lösningen kommit i närheten av analoga lösningarna i prestanda. Sedan krävs ju dessutom en mycket stor processorkraft för att göra beräkningar (FFT) och bearbeta denna enorma mängd data som A/D:n spottar ur sig - i hög hastighet... Den första länken ovan innehåller en mängd olika aspekter, men bilden på just den sidan (Performance Overview) visar rätt hyfsat begränsningen av signalstyrka med en SDR o.s.v. För om det så finns en enda "överstark" sändarsignal som når A/D kommer den ju bara ge ettor ut på alla bitar hela tiden. Dvs det finns inga analyser som kan göras på sådant data, och mottagaren går från att vid en något svagare signal (som ligger precis under max) fungera nästan som allra bäst till att bli tvärtyst. implementationen av analys och omvandling i SW är dessutom sällan helt buggfri, och man kan på vissa apparater ibland höra "digitala" hyss och konstigt brus. I synnerhet på väldigt billiga kinaapparater (100-300:-). Men även de fungerar förvånansvärt bra....överlag. FFT och analys av data - kurvformer EDIT: Alla signaler och kurvor kan brytas ner i och består av ett antal sinusvågor av olika amplitud. En fyrkantsvåg är t ex uppbyggd av en sinusvåg med grundfrekvensen, samt ett oändligt antal övertoner på udda multiplar av denna (f3, f5, f7 o.s.v.) med succesivt fallande amplitud. Många syntesizers bygger på denna princip för att skapa olika mer eller mindre suspekta ljud. En del oscilloskop har möjlighet att göra en FFT-analys (Fast Fourie Transform) av kurvan som visas, och man kan då se vilka frekvenser och nivåer den är uppbyggd av, ungefär som på en spektrumanalysator. Det är exakt detta som en SDR-radio gör - den samplar spänningen från antennen och sedan omvandlas den uppmätta kurvan genom ganska tunga beräkningar till sina beståndsdelar. Lyssnar man på t ex 160MHz så är det denna "frekvensspik" som fokuseras på, och när den frekvensmoduleras så kommer dess skillnad/åkande i frekvens kring kanalens mittfrekvens att skickas ut som en spänning via signalprocessorns D/A-omvandlare. VHF-sändningen är omvandlad till ljud. Likaså kan man få en fantastisk kanalselektivitet (immunitet mot störningasr från grannkanalen) jämfört med en analog radio, eftersom programvaran ju helt kan strunta i det som händer på kanske 160,025 MHz. Det är ju ett matematiskt tal som ligger utanför det aktuella intervallet och kan ignoreras med en större än/mindre än-operation (väldigt förenklat). Men, bara så länge denna signal inte är starkare än A/D:n klarar av att sampla. För går A/D:n i taket blir det som sagt tyst.
  7. 2 points
    Det låter intressant. Jag köpte en ny VHF-för några år sedan, Garmin 115i, med målet att koppla ihop allt och kunnea anropa båtar genom att trycka på AIS-symbolen på plottern. Inkopplingen har gått bra men jag har mer använt den utan de fräcka funktionerna. Det går fortare att bara anropa på kanal 16. Men jag har nog uppfattat radioprestandan rätt dålig och den plockar upp mycket störningar. Jag har trott att min korta och lågt placerade antenn var en del av problemet. Då jag har byggt den del radiosystem genom åren skulle vara intressant om du hade någon länk som beskriver problemet med SDR-teknik i VHF? Det behöver ju inte bli sämre om man gör front-enden rätt. Personligen hade jag satt in switchade BP-filter på RF-sidan för att hanterat stora störare. Men det kostar ju.😉
  8. 2 points
    De största anledningarna till att du inte ser detta är nog - enligt mig: 1. Kraften. För att fungera och vara användbart måste du på den båten ha minst 1-2hk. Då talar vi ganska stora elektriska utombordare. 2. Monteringen: 2a: En situation där en bogis behöver användas uppkommer ofta ganska snabbt, och då har du ingen tid att arrangera en elektrisk utombordare som skall hänga ner på sidan i....ja, vadå ? En A25 är ju hög i fören. Hur tänkte du montera den ? 2b: Eller skall den sitta permanent (som en vattenbroms) i fören ? Då kan du inte lägga till i naturhamnar o.s.v. utan att riskera att köra sönder den, då den tar i botten/klippan långt innan själva båten gör det. Jag har provat två MinnKota i parallell som akterpropeller på en något större båt (fast monterade i optimal position), och i stilla situationer orkade de flytta båten som önskat. Men så snart det blåste var de inte tillräckliga på långa vägar. Byttes senare till en Sleipner SE40 i aktertrumma. En flyttbar elutombordare som kan funka som bogpropeller, nödmotor, jollemotor och....ankarspel ? En elutombordare med fjärrkontroll, alla fästen och arrangemang kommer kosta en hel del det också. Och då har du lagt pengarna på en lösning som inte är optimal, egentligen för svag och opraktisk. Och i mångas ögon riktigt ful, samt med utanpåliggande kablar/snubbeltrådar. En liten bogpropeller är kanske inte en investering som du får igen till fullo när du säljer båten, men på en A25 kan den faktiskt vara motiverad. Och det behöver inte bli så tokdyrt, beroende på vad du kan göra själv. Sikta på en billig bogpropeller och låt sakerna användas till det de är avsedda för. Det blir faktiskt (oftast) bäst så. Sedan kan du utöver det till jollen skaffa en elutombordare, för det kan jag verkligen rekommendera om man inte har tokbråttom.
  9. 1 point
    Jag vet ju inte riktigt vad du menar med laddning "då och då" men en metod som jag själv använder är att åka med båten då och då . Det resulterar i att mina startbatterier laddas automatiskt med hjälp av motorns generator. Funkar jättebra
  10. 1 point
    Här är det väldigt enkelt. Bara anslut shunten som det enda som är kopplat på minuspolen, och koppla sen allt minus på shunten därifrån. Men se till att shunten är dimensionerad för max startström.
  11. 1 point
    Det var lite så jag kände också men jag kanske hade fel. Jag kommer i alla fall testa att få in gps signalen i den gamla vhf'n.
  12. 1 point
    Korta förtöjningar i 90 grader innebär att det inte finns någon sidorörelse alls - därför inga ryck. Den rörelse som finns är vertikal, och ja båten lyfter bommen. Sidokraften i bommen oroar absolut, speciellt eftersom jag ligger ytterst. Min ena bom har bara 2 fästen och de är klämda fast med respektive 3 stycken M8 skruvar och en 10 cm lång skena. Jag har legat så sedan 2015 och det fungerar. Motorbåten rör sig mycket mindre än segelbåten jag hade - vertikalt, då det inte finns sidorörelse (förrän bommen lossnat). Jag har vissa år även haft en tamp midskepps direkt i flytbryggan. Värsta jag sett är 0,5 -0,7 meters sjögång, 45 grader framifrån. Det såg klart oroande ut, med segelbåten. Motorbåten gungar inte nämnvärt i aktern med 3/4 ton gjutjärn och aluminium (KAD42 o DPE). Framtill gungar den en del, och där har jag fjädrande förtöjning.
  13. 1 point
    Ser ju inte helt fördjävligt ut! https://www.youtube.com/watch?v=AIgzUGhbBaQ&ab_channel=MotorCityBoatWerks
  14. 1 point
    Den VHF jag köpte på 90-talet gick alldeles utmärkt att få in data från GPS via NMEA0183 så att DSC fick tid o position (AIS fanns varken i plotter eller som mottagare på den tiden). I anslutningen mellan GPS o VHF ingick för övrigt en DIN-kontakt... 90-tals VHFen hade bättre mottagning än nuvarande som är konstruerad detta sekel. Allt nytt blir dessvärre inte bättre.
  15. 1 point
    Jag har en, visserligen nyare, men ändå NMEA 0183-baserad, DSC-radio utan inbyggd GPS. Funkar alldeles utmärkt med en separat GPS-"svamp" som matar ut NMEA 0183. Jag tror inte att denna, från mitten av 00-talet, är så värst annorlunda mot den jag har. VHF-radio är inte teknik i framkant direkt, så det är nog mer eller mindre samma inkråm, trots ett årtionde mellan. Eftersom den har DSC så är den i praktiken så modern den behöver vara för normalt bruk. Så fixa en ny DIN-kontakt för några tior och gör nåt roligare för de flera tusen du sparar på att inte köpa en ny radio!
  16. 1 point
    VHF-radion är ju en säkerhetsgrej, och sådana skall ju fungera bra i alla lägen och vara lätta att använda. Det finns nu idag modernare VHF-apparater som har inbyggd GPS mottagare och ibland även AIS transreciver. Dessa brukar ju kunna kommunicera med båtens navigationselektronik på några olika ”språk” dvs olika standarder eller protokoll. Jag hade nog köpt en ny VHF-radio. Detta då jag aldrig lyckats koppla i hop två identiska (var och en för sig) med en samtida och en något modernare plotter. Och jag har kollat färgerna på kablarna och kopplingsscheman hur många gånger som helst… så jag tröttnade. Då funkar ju inte distressknappen så bra heller. Men mot förmodan lyckades jag att koppla ihop en AIS-transreciver med de båda plottrarna, och se det lyckades på första försöket… I båda fallen var apparaterna av olika fabrikat.. nej föresten radion är en Navman och den äldsta plottern en North Star, som är samma fabrikat, North Star bytte namn till Navman. Den andra plottern är en Garmin.
  17. 1 point
    Det ser ut som en "vanlig DIN-kontakt". https://www.electrokit.com/din-hane-8-pol-270gr?gad_source=1&gclid=CjwKCAjwyJqzBhBaEiwAWDRJVFjWBf2FuQrgxQfNadnvE8kt2CXo02SB7QnhVQF0fT7N0LGj3p0Q9BoC6boQAvD_BwE Diametern på kontakten måste så klart kollas att den passar. Kontakten är inte vattenskyddad men om VHF baksida inte är väderutsatt så kommer det nog att fungera. Kontakttypen var "standard" i äldre audioanläggningar för att koppla samman förstärkare, skivspelare, kassettdäck mm.
  18. 1 point
    Karmskydd - bra ide, noterat. Det blir det nästa gång! Tack för tipset😀. Jag har biltemas bryggfender längs hela bommarna. Det skyddar båten bra, men har två nackdelar. 1. Kör man kör mot dem så skriker det så att att alla i hamnen vänder sig. 2. Friktionen mot skrovet är extremt, så när man kör emot dem så tvärar båten, så att fören snabbt går mot grannbåten. Man anstränger sig rejält för att inte röra vid dom… Jag ligger med tajta förtöjningar, fender behövs bara i storm ifall du n förtöjning havererar. Ligger båten och jobbar med en fender mot bommen, så är risken stor att fendern arbetar sig upp över bommen (hände med förra båten). Detta speciellt utan fenderstrumpa. Sedan dess ligger jag med tajta korta raka förtöjningar, dvs 90 grader mot bommen.
  19. 1 point
    Vad är det för BR med 140 hk resp. DC med 225 hk ni funderar på? 3 distans är ju ingenting.... Billigare med soppa än ny båt kanske?
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Create New...