Leaderboard

Du får Googla lite i ämnet "EU-förordning". Klart du kan ha egna nationella förbud, så länge det inte är beslutade som en förordning inom EU. Bryter man mot en EU förordning är det ett brott som EU-domstolen har att handa. "Mellis" borde tjafsa med EU-domstolen, inte med svenska myndigheter. Förordningar är rättsakter som definieras i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). De har allmän giltighet, är bindande till alla delar och direkt tillämpliga i alla EU:s medlemsstater

Jag har haft skydd på Y-bommarna rätt många år (20 år?). Sedan de monterades så har jag aldrig hängt ut fendrar på bryggplatsen. Jag tryckte dit dem o drog några buntband om. Enda underhållet är att sätta på nya buntband ibland, även om de sägs vara uv-tåliga så går de av. Jag backar in och vid sidvind så går båten ibland lite snett in men det har bomfendrarna hitintills klarat galant. Det jag tycker är en fördel med mina bomskydd/karmskydd är att de tar väldigt lite plats och inte behöver pumpas. Genom att de är U-formade så glider de inte av bommen. Jag hittade dem hos en bryggsäljare men nu verkar de inte finnas som "Bomfender" längre. Däremot hittade jag samma produkt under beteckningen "Karmskydd". Nackdelen med att köpa "karmskydd" är att de bara verkar säljas i stora buntar, men slår man sig samman så har de rätt bra pris (de går kanske att hitta styckevis om man letar..). De nedan kostar 160:- / tvåmeterslängd. Exempel på handlare: https://www.wiedland.se/shop/product/22st-karmskydd-100-120mm De finns även i smalare dimension som passar Y-bommens snedsträvor.

Vad skruven heter vet jag inte men det fanns ett fyrkantigt hål i skruven där det stoppades in en bomvev för att kunna reva seglet genom att snurra runt bommen. Att reva segel genom att rulla upp det runt bommen var ingen lyckad lösning. Seglet blev säckigt och fungerade inte så bra i hårdvind. Rullbommarna har ersatts av revlinor i bomlik och akterlik så seglet kan sträckas upp och bli plant vid revning. Anledningen att skruven demonterats på din bom är nog att någon ägare bytt till denna modernare och effektivare revningsmetod. Om du inte avser att återgå till revning genom att rulla upp seglet runt bommen så kan du nog sluta leta efter veven och det kugghjul/skruv som suttit i bommen.

Hoppas du har en plats skyddad för alla typer av svall och vågor. Det blir stora krafter i korta raka förtöjningar om båten kommer i rullning, som lätt kan rycka loss halkipar och andra beslag.

Så länge fendrarna hänger fritt är det tillräckligt brett tycker jag. Vi har gissningsvis 5 cm tillgodo mellan fendrar och bom på vardera sidan. Karmskydd blev jag sugen på att testa för att slippa böka med fendrar varje gång man kommer hem. Min filosofi är att låta båten röra sig rätt fritt mellan bommarna så då kanske inte karmskydd är så bra, fast kanske man klarar sig med en fender på vardera sidan på bredaste stället. Vi använder nästan aldrig båtshaken, har sådana här på fasta platsen. Det klena snöret är ersatt med kraftigare doningar. Här är "receptet".

Inkontinenta motorer Allt sedan båten köptes har motorerna varit generösa med att släppa ifrån sig både diesel, servoolja, glykolvatten och sjövatten. Visst regnvatten har också letat sig ner och bildat en otrevlig cocktail i motorrummet. Helgen har spenderats på att systematiskt söka efter läckor och täta dem när så har varit möjligt och här kommer en sammanställning av det: Dieselläckage Styrbord motor har konstant tappat diesel vilket förutom att det blir kladdigt i motorrummet också gjort maskinen svårstartad. Flera saker har gjorts och det har blivit mycket bättre men nu så.... På bränslepumpen hittade jag två små läckage. Två nya o-ringar gjorde den tät. 👍 Röret som går från förpumpen till bränslefiltret var inte heller det helt tätt. Det visade sig att det finns en kant på förpumpen som hindrar banjokopplingen att sluta helt tätt. Detta löste jag genom att montera tre kopparbrickor istället för en och på så vis gå fri från kanten. 👍 Sjövattenläckage Ett mindre läckage upptäcktes vid en av rörinfästningarna till SB impellerpump. En ny packning och så verkar den vara tät 👍 På babord motor var det värre. Här droppade det rejält med vatten i bakkant på värmeväxlaren. Här visade det sig att gaveln som är gjort i gummi hade en stor spricka på flera centimeter. Den hade eventuellt kunnat vulkas men då ett haveri på den skulle innebära att det var slutåkt vågar jag inte chansa utan måste beställa en ny för några tusenlappar....👎 Servooljeläckage Servoolja är inte kul att få i motorrummet då det är extremt kladdigt och svårt att tvätta bort. Efter inspektion visade det sig att en av de tre slangarna hade en spricka i infästningen till oljekärlet. Den plockades bort och en ny ska beställas. De två andra slangarna visade också tecken på torrsprickor så jag passar på att byta dem med . Felet hittat och inte särskilt svårt eller trångt så här får man väl vara nöjd - får se vad det kommer kosta bara.... 👍 Glykolvattenläckage Här visade det sig att det droppar från cirkulationspumpen på babord maskin. Det finns renoveringssatser för humana priser men den kräver både kunskap och hydraulpress för att fixa så det vågar jag mig inte på så pass tätt inpå semestern. Skulle en bult gå av vid demontering så är båtsemestern i fara utan jag få leva med det ett tag till 👎 Regnvattenläckage Då helgen har bjudit på minst sagt blandat väder så fick jag tillfälle att se var det regnade in när jag ändå befann mig i motorrummet. Det visade sig vara två hål på aktern som var dåligt tätade så lite TEC7 avhjälpte det problemet 👍 Oljeläckage Tro det eller ej men så vitt jag har upptäckt så läcker inte båten en droppe olja från någon av maskinerna (ännu) 👍 Sammantagen borgar helgens arbete för att jag i fortsättningen kommer ha lite glykolvatten under motorerna men om allt går väl kanske övriga läckor är identifierade

På min sleipner panel som har typ en joystick så gick elektroniken/hållkretsen sönder. Man kunde aktivera den men så fort du använt den så släppte kretsen igen. Det går att koppla bort kretsen men nackdelen är då att den alltid är aktiv.

Det är tre, inte så stora hål i änden av avgaslimpan, där allt vatten ska ut och som kan vara delvis igentäppta av rostflagor. Kräng av avgasslangen och titta med hjälp av spegel hur det ser ut. Ingemar

Ja, he, he…så pass mycket koll har jag. Spänningen har inte gått under 12.6V. Men tack ändå för försök till hjälp.

Jag får börja med en uppsmörjning och hjälper inte det så blir det väl att installera hydraulstyrning.

Varför köper du inte ett Biltema-relä för en femtilapp. Kompletterar med en relä-hållare och en tryckströmbrytare för kanske ytterligare 50 kr. Sedan är det bara att koppla samman och lära dig hur länge du behöver hålla knappen inne före start för att det ska bli lättstartat vid olika temperaturer. Relät monteras med lite kraftigare kablar nära motorn (de tar ju en del ström) och strömbrytaren kan kopplas in med rätt klena kablar (där går det bara en liten ström för att få relät att dra). Många dieselmotorer har en "manuell" glödtid där man själv svarar för timingen.

Smart shut off tiden varierar mellan Sleipners styrpaneler/fjärrkontroller, men mellan 5-6 minuter generellt vid inaktivitet. Har bogpropellern säkerhetsrelä (bl a fördröjd rotationsändring ) så går inte eller stannar bog/akter propellern vid spänning under 8,5V. Om du har bogen över startbatteriets huvudbrytare och den är åldrad, så kan brytaren strypa effekten vid längre körning vilket jag fick ordning på genom att ge den en egen huvudbrytare. Har du möjlighet så blås rent vid kolbryggan i toppen på elmotorn. Tänk på att det är koldamm, skydda med plastpåse eller dylikt. Har du tandrem kolla skicket . Sleipner har en felsökningsguide någon stans på nätet.

Nu påstår jag inte att du tänker så men jag har träffat båtägare som sagt att de har ett fullt batteri, ”mätaren visar ju 12 Volt”. Dels så är analoga mätare väldigt oexakta och brukar fladdra en del och dels så är inte VPs digitala mätare något under av exakthet vad gäller spänningen. Och så ska ju ett fullt batteri ligga på drygt 12,7V. Mät du enligt @IngemarE’s råd och återkom.

På mina 2 båtar med Yama har körfaktat stämt väldigt bra. Nu var ju distansen tydligen 3 nm så då kanske förbrukningen inte är superavgörande.

Ja, kanske lite pessimistisk runt förbrukningen jämfört med tex Yamahas körfakta men dess uppgifter är ju alltid under helt optimala förhållanden och, tex, utan bottenmålning. Sen är det ju sällan helt plattvatten när man ska till en stuga på en ö.

Lite pessimistiskt tror jag. Svårt att hitta så liten båt godkänd för 225 hk så en 6,3 m DC med 150-200 hk klarar man under litern vid 20 knop. Några exempel;

Grovt gissat så drar er nuvarande (50 hk 2-t -98) nånstans runt 0,8-1,3 l/NM med en hyfsat lättplanande båt och utan för mycket sjö. Räkna med att en ny 140 hk 4t drar drygt litern per NM på en båt i den storleken (5,3 m BR) och en 225:a runt 1,4 (6,3 m DC). Allt förutsatt att det är rätt propp, plattvatten, ingen vind och med 2 pers ombord.

Köpt denna modell "Bumper", fast grå (smutsen som kommer med tiden syns mindre än på vit). Fastsatt med buntband. Men för de aktre behövdes ett "mellanlägg" mot bommen för att få dem 5 cm längre ut mot båten, just beroende på den stora flytkroppen som annars tog i båten före fendern. Fram till för ett par år sedan hade jag vanliga billiga fendrar som satt horisontellt med spännband mot bommen. Köpte dem billigt på Biltema vid en utförsäljning, och de satt väl i minst 10 år. Sedan började de bli alltmer ledsna och "ramlade ner". Hade väl kunnat fixa till dem, men de var så fula av alger och annat efter alla år, så de byttes: Mycket praktiskt att slippa plocka fendrar upp och ner vid sin hemmaplats. På bilden kan också en linkäpp anas vid bommens yttre ände. Här hänger vi upp aktertamparnas "båtände" så är de lätta att nå när man kommer tillbaka och skall förtöja. Bilden är tagen med båtens för alldeles mot bryggan, så normalt är båten minst en halvmeter längre ut så vinkeln på förtöjningen blir mer optimal. Men då blir öglan på bommen svår att nå även från badbryggan, så vi har dedikerade "bomtampar" som sitter fast på bommen under hela säsongen.. (Biltema m.fl har f.ö. motsvarande bom/bryggfendrar också)

Hej, Vad är skillnaderna på D6orna med 310, 350, 370hk? Är det mjukvara eller är det andra stora skillnader? Jag tittar på båtar från 2006-2010 ungefär, bl a Grandezza 31 och aquador 28, och noterar att alla dessa motorer finns representerade. Hur är driftsäkerheten på dessa? Och kostnadsmässigt gällande service mot motsvarande bensinmotorer?

Matteus 7:3 stämmer bra på den kommentaren.

Nej. Du verkar ha missförstått hela biten med juridisk ansvar, vilket kanske är förklaringen till att du förlorar dina processer gång på gång.

skotråtta

Ja, alltså om motorn inte är igång så har ju motorn inget oljetryck, och då lyser lampan. Den andra lampan är troligtvis laddningslampan, som troligtvis slocknar när motorn kommer upp i var, men kanske lyser lite svagt på tomgång.

Förvisso en gammal tråd så du kanske har kommit på bättre tankar sen dess. Hur som helst så tycker jag det är mycket beklagligt att läsa otalet killgissningar i trådar där frågeställningen är mycket relevant för gemene båtägare. Antal gångtimmar per år påverkar inte impellerbytets frekvens, tvärtom så bör impeller bytas oftare på en motor som körs 2-3 gånger per år,än på en motor som körs 50-60 gånger per år. Jag får göra otaliga impellerbyten på marinan varje år där motorn har körts ett par enstaka gånger under sommaren. Det är allt som oftast ETT RENT HELVETE att byta dessa impellrar då dom kleggar ihop pumphus och drev. Så gott folk, kör era motorer så ofta ni kan under säsongen!