Ledartavla

De VP foldingpropellrar som tillverkats sedan början av 2000-talet lär vara av marinbrons typ NiBrAl. En bra sådan brons tål saltvatten utan offeranod. Sätter man dit en offeranod så kommer den att förbrukas vare sig den behövs eller ej. (Sätter man en offeranod på en platinaplåt i havsvatten kommer den att försvinna snabbt trots att platina är absolut okänsligt för havsvatten.) Propellrar till S-drev skall ha ett gummi/plastskikt mellan innernav och ytternav så att de är elektriskt isolerade från varandra. Det medför att drevet med sin offeranod inte samverkar med propellerns ytternav med sina propellerblad. Effekten av att man har en offeranod i kontakt med propellernav/propellerblad är bl.a. att det inte avgår några mikromängder av kopparjoner från bronset med följd att havstulpaner kan bosätta sig där, eftersom de skyr kopparjoner som pesten. Orsaken till att flera leverantörer har offeranoder på NiBrAl-propellrar är bl.a. att kunder och mindre pålästa instanser kräver dem, inte för att de behövs mot korrosion. Vad gäller de små korrosionsprickar du har funnit på dina brons-propellerblad så orsakas de troligen av det faktum att om man gjuter marinbrons av typ NiBrAL och avsvalningen inte görs på rätt sätt, så kan legeringsmetallerna "klumpa sig" i den lilla skalan, och då uppstår "korn" av annan legeringssammansättning, som sen kan offra sig mot den omgivande legeringen. Antingen accepterar man dessa, för de lär snarare minska än öka med åren, eller så kan man t.ex. elektrolytförkoppra bladen, vilket dels stoppar vidare prickbildning, dels ökar det skyddet mot havstulpaner. SXK:s tekniska kommitté i Göteborg har lång erfarenhet av att förkoppra propellrar med gott resultat.

Jag funderar på vad du menar, men kommer inte på det. Generellt är det dåligt för batterier att alltid ligga på laddning verkar det som. Om man läser på husbilsforum har "alla" problem med sina batterier och de står ju ofta inkopplade på el på någon camping. Jag vet, det borde inte vara så, men verkligheten indikerar att det är så.

2 båtar har sänkts, kanske 100-150 har attackerats under några säsonger. Det mest nordliga angrepp har skett vid Brest norr om Biscaya vilket jag inte hade koll på i somras då vi seglade söderut till La Rochelle. Finns flera FB grupper om Orcas, lite lustigt att läsa om spanska/portugisiska djurvänner som propagerar för att gör ingetting vid attack medans en del seglare tipsar om att backa, hälla sand, använda pingers, ha kätting hängandes runt rodret mtp att man i Spanien älskar att sticka svärd i tjurar under vilt stressande jubel från åskådare. Funderar på vilka åtgärder vi skall preppa för (tex sand, Stay Afloat tätningsgoja, extra länspump, Crackers......), kommer att segla vidare från La Rochelle området till sommaren på vår väg mot Gibraltar/Algarve-kusten. https://www.orcaiberica.org/last-interactions

En ny termostat som plockas upp ur originalförpackning, monteras troligen direkt utan att man kollar vid vilket temperatur den verkligen öppnar. Alltså man liter på att den öppnar vid angiven temperatur.

Nej, med 50W/m² blir det ju inte mer än 2-3W ur den panel du har. Ungefär lika grått som här 😉 Fast det är ändå kanske 200mA, och även om det bara är ljust 25% av dygnet nu så känns det som du har lite låg spänning. Om det gick att kolla imorgon innan det blivit ljust och notera spänningen hade det ju varit bra. Sedan kolla på e.m. innan eller precis när det mörknat. Är det samma eller lägre då så skulle jag misstänka något skumt med laddningen i alla fall. Förutsatt att du inte har förbrukare på som drar en del tjuvström (åtminstone 50-100 mA). Minnesbackup till stereo och Victronprylarna i sig drar ju lite. Gissar att "kollen" sker på plats via Blåtand och inte hemifrån via nätverk ? För BT drar ju inte så mycket, men ett mobilt bredband kan sluka i sig en hel del.... Annars vänta några dagar och kolla igen (vi får hoppas på lite blek novembersol i alla fall). För än är ju spänningen inte alls kritiskt låg.

Hur mycket spänning är det under "den soliga dagen", då ? Om batterierna är fulladdade borde även en liten panel och dåligt ljus då snabbt lyfta batteriernas spänning till regulatorns maxutspänning, kring 14V eller så. Och är de inte fulladdade borde även en liten ström från panel+regulator lyfta dem åtminstone över 13V. Under dagen alltså. Sedan sjunker de givetvis på natten. Men för att ha fått laddning under dagen tycker även jag din uppmätta spänning nog är lite låg. Frågan är om solcellsladdningen fungerar. För även en liten panel och mulet väder på dagen ger mycket mer än självurladdningen. Innan vår båt började förvaras inomhus lämnade vi alltid kvar batterierna i båten utan att sätta på extra laddning på hela vintern. Solpanelen (först 50W, senare 105W) höll dem prima laddade bara med ströljuset de fick genom den vita presenningen - varenda vinter. Numera sitter de fortfarande kvar men laddas "manuellt" ett par ggr varje vinter. Batterierna (förutsätter du har vanliga bly/syra) mår bara bra av att förvaras svalt, och då är självurladdningen också som lägst. Frost är bara ett problem för ett helt urladdat batteri. Så att lämna dem kvar i båten är inte fel alls. Men håll koll på spänningen. Dels så den verkligen stiger på dagen, men om den börjar gå ner mot 12,3-12,4V nattetid är det nog verkligen något som inte fungerar som tänkt med "underhållsladdningen".

En av metoderna de använder är att ha sönder isflaket som sälen sitter på i förekommande fall. Därefter ramlar sälen i vattnet och kan lätt infångas och ätas upp. Kanske nästan samma metodik de försöker sig på här i brist på isflak på dessa breddgrader.

De Håller helt med. Jag vill minnas att jag beskrev i en annan tråd hur man i bluetooth-appen kan reglera ner max laddspänning på dessa så att batterierna inte överladdas när man har ett kontinuerligt strömuttag, vilket är vanligt med t.ex. CTEK-laddare. Nackdelen är att det tar längre tid att ladda ett urladdat batteri, men hamnar man i den situationen kan man i appen tillfälligt öka laddspänningen och sedan ändra tillbaka igen.

Motortillverkarnas rekommendation på intervallerna för byte av bälg till S-drev är enligt mig o många andra kraftigt överdrivet. På förra båten hade jag ur motorn efter drygt 20 år (bälgen var nog över 25 år gammal) och passade samtidigt på att byta bälgen (planerade att sälja båten och ville inte ha tjafset om gammal bälg vid försäljningen). Skillnaden på den nyinstallerade bälgen och den gamla var lite styvare gummi i den gamla. Hur mycket jag än bröt i den så gick det inte att se enda spricka i gummit. @Seawolfhade för några år sedan ett projekt inom SXK där han skulle försöka samla ihop gamla bälgar för att se hur de åldrats. Hans grundinställning var att bytesintervallerna var kraftigt överdrivna. Det skulle vara intressant om någon vet om projektet genomfördes och i så fall vilket resultatet blev. De motorfirmor jag frågat om bälgskador hävdar att det endast uppkommer vid kraftigt våld i samband med grundstötningar eller eller annan yttre händelse. Det finns många ägare av S-drev här på forumet. Finns det någon som har egen erfarenhet av att bälgen börjat läcka p.g.a. sprucken bälg (rost vid anliggningsytan kan ge dropp men det beror ju inte på att bälgen är trasig) eller känner någon som fått detta problem. Ge er gärna tillkänna och delge era erfarenheter.

Som jag tolkar det drogs en bit av skrovet sönder när rodret slets av. Det är ändå en hel del kraft när 4-6 ton späckhuggare kommer i 8-10 knop och hugger tag i en del av båten. Personligen anser jag att en segelbåt ska ha två vattentäta (halv)skott upp till 10-20 cm över vattenlinjen. Ett som separerar aktern med motorutrymme, sittbrunnsområdet och roderområdet från salongen eller motsvarande. Och ett som separerar förpiken/främre hytten från salongen, åtminstone med en stängd dörr. Och sen anser jag fortfarande att man enkelt skulle kunna ta fram en helbåtslivflotte i form av en ring runt hela skrovet som kan blåsas upp med gasflaskor i ett nödläge. Skulle inte addera mycket vikt och, tar ingen plats "inne" i båten, men kan rädda både besättning och båt. En 15-metersbåt väger kanske 20 ton fullt lastad. Det behövs alltså ungefär 20 kubikmeter uppblåst volym för att hålla den flytande med god marginal. Med en skrovomkrets på ca 35 m blir det en "korv" med en diameter på ca 45 cm. Så inga enorma grejer. Ett sånt system skulle lätt kunna vara standardutrustning för båtar som seglar på öppet hav (min definition av öppet hav, dvs inget land i sikte och ungefär ett dygns färd till säker hamn).

Så börja med att kolla att växellänkaget är rätt justerat, provkör. Plocka av drevet, provkör. Kvarstår ljudet är mitt bud inre eller yttre lagring primäraxel. Är ljudet borta, kan det endå vara primäraxellagren, men att det behöver drevet för att fortplantas. Man kan kanske kolla genom att ta en spetsig träpinne och trycka axeln i sidled, när den går på tomgång. Då borde man känna höra det dåliga lagret. Primäraxeln har säkert ett litet hål efter svarvning där man kan trycka. Är allt tyst och fint? Kika på lagren i drevet på axeln jag skickade bild på. Mitt tips om ingen annan har något?