Ledartavla

Så var det tomgångsproblem på SB:s KAD44P(A). Började hoppa märkligt medan BB maskin gick tyst och lugnt. Lät illa om kompressorn, fann ett läckage i slangen till kompressorns tryckrör, men efter utbyte till en bil intercoolerslang med rätt dimension blev det tyst och tätt men fortfarande var det ryckig gång. Då det är dubbelmontage så började ett scenario att byta plats på detaljer: Matarpumpsbyte gav inget, byte av grovfilter och finfilter gav inget, ej heller att skifta tankanslutningar. Dieselslangarna verkade täta. Byte av EDC boxar gav inget. Observera att när vi flyttade båten efter EDC boxarna byttades så flyttades timmarna mellan varvräknarna ( ligger lagrade i boxarna), men till vår förvåning så var reglagen inverterade så när vi backade ut båten ifrån platsen så gick hon i bryggan i stället. Rådgivit med VP om detta som inte direkt hade någon förklaring. Omkalibrering löste detta. Såg i servicepapperna att Volvo Penta i Gilleleje(DK) hade bytt två insugsventiler, en styrpinne och ett tryckarok, samt justerat ventilerna. Konsulterade dom som sa att en ventilfjäder gått av , men fick lyfta toppen för bytet av styrpinnen till ventiloket, och då bytte dom oket och två insugsventiler. Vid upptagning såg jag att SB motor läckt olja i avgaserna, blev en hinna på ytan och rök lite blått vid start ibland. Aha, turboläckage tänker man. Vid demontering av styrgaffeln för drevet så demonterades turbons tryckrör utan några synliga oljespår, och inget slabb i intercoolern. Efter flera dagars försök att få av drevets styrgaffel så gick jag på att lyfta ventilkåpan , vilket skulle ske ändå , för att packningen läckte kraftigt i bakkant och ventilspelet skulle kontrolleras. Och där fann jag felet på 4:ans insugsventilpar, ställskruven vid stötstången var avbruten, ventiloket satt på snedden och vipparmen var kraftigt demolerad. Vipparmen var nära att falla i bitar, den avbrutna ställskruven låg vid stötstången på väg ner till lyftarna. Insugsventilerna har inte öppnat varpå komprimerad oförbränd diesel spolats ut i avgaserna. Nu är det bara frågan om orsaken är ett brott på ställskruven, någon sven spänn som varit i farten. Kan en insugsventil kärvat(skurit) i sin styrning ? Dom är ju bytta år 2020, för 25 timmar sen? Kan för stort ventilspel orsakat skadorna där oket kan spåra ur och sedan få stötstången att trycka snett på justerskruvens kula? Synliga slagmärken i justerskruvens kula finns varpå misstanken styrks. Vid närmare undersökning fann jag att ventilspelet(som kontrollerats och justerats av VP Gilleleje 2020(för 25 timmar sen), var mycket avvikande. 0,40 mm är tänkt värde men ventilerna låg på mellan 0,45-1,30 mm. 4 ventilpar(av 11) var ej synkade(aktiveras samtidigt av tryckoket), dock en mindre avvikelse. 1 0,70 in , 0,70 ut 2 0,55 in , 0,60 ut 3 1,15 in , 0,45 ut 4 Trasig in 1,30 ut 5 1,05 in , 0,80 ut 6 0,90 in , 0,55 ut Vilket av dessa tre scenarier som kan orsakat problemet vet jag i skrivande stund ej men mest troligt är att ventiljusteringen är boven , mkt därav att Volvo Penta rekommenderar 200 timmars inspektionsintervall. Det verkar som att 4-ventilerslösningen inte är den bästa med stötstänger-vippor-ventilok. Enligt en norsk/engelsk fundering kring ett liknande fall på Baadplassen.no, så har dom en del rätt i sin slutplädering att 24 ventilars har tre kontaktytor som kan slitas medan 12 ventilers endast har en (i båda fallen borträknat slitage mot kamaxeln). Samtidigt så är ventilkontroll lite tidskrävande och krångligt på KAD44/300 . Ur deras fundering så framgår att VP-tekniker troligen missat ventilspelsinspektionen(eller bara lyssnat) varpå dom fått ventilspel vid kontroll mellan 0,45 mm till 1,30 mm, samma som i mitt fall. Bara att byta delar för 4000 och se glad ut samt hålla tummarna för att orsaken är ventiljusteringen. Baktanke: Om det varit avgasventilerna som strejkat skulle då förbränningsrummet fyllts med diesel tills vätskeslag orsakat ett riktigt haveri? Jag har lyckan att inte följa med på streamingtjänster, men kan bara mecka båt på helgerna så det är ett digert schema. Köper man en båt som inte är ny så får man fixa till en del det vet man, personligt anpassande. Nu är jag i hufvudstaden för min andra hobby att mecka.... Återkommer med styrgaffeln till drevet, en av två är nu avtagna...

Målgrupp för Nyförsäljning av båtar vs DIY personer på forumet kanske inte mappar fullt ut. Min killgissning är att vi på MG har en tunnare plånbok än målgruppen för Nimbus nybåtförsäljning.

Mitt rör var ingjutet i skrovet (Saga 27 från -71) tills det lossnade och läckaget höll på att sänka båten. Som tur var semestrade vi i båten när det hände. Röret drogs ut på varvet i Västervik, efter torkning med hårtork in i hålet över natten återmonterades röret med mycket Sica och har suttit bra sedan dess.

Hylsröret är inte ingjutet i kölen, så det är flänsen på stävlagret som tätar. Idé att dra ut röret lite och täta mellan flänsen och kölen är nog inte dum. Länspumpsslangen och den där svarta grejen som trycker på axeltätningen bör du ta bort. Tätningen är en flexibel tätning som ska kunna följa med axelns rörelser när motorn skakar. Kanske är lagerbussningen sliten på grund av att tätningen tvingats i sidled. Axeln är också för lång. Den ska vara cirka en halv axeldiameter mellan stävlagret och propellern. Om axeln sticker ut för långt böjs den onödigt mycket av propellerns sidkraft under gång.

Hittade den här bilden och den ser ganska lik ut. Om det ser ut så här borde ju röret för propelleraxeln vara gängad in i stävlagret och flänsarna på lagret vara det som tätar mot skrovet, det sitter en tjock packning mellan flänsarna och skrovet. Många frågor men jag vill inte börja skruva utan att veta hur allt hänger ihop.

Hej, reagerade inte direkt på ditt senaste inlägg, man måste visst rulla nedåt på skärmen... Du kanske redan har fått svar på dina funderingar utifrån bilden. Hursomhelst, lite funderingar ändå. Flyttank nr 7 är nytt för mig. 4 i aktersidorna och 2 i ruffen med pluppar, visst men nr 7? har du hittat någon? Hemligt tydligen. Vad har du för slang utmed stora bränsleslangen? Det var länge sedan jag tittade under durken vid huvudskottet. Ett stort hål där som du säger antagligen även på min (1985). Akterut mot utrymmena längst ner har jag en plywoodskiva med öppning akterut, som hålet du har. Plywoodskivan ser utbytt ut? Tätningarna sådär. Kanske utan öppning och sedan gjort ett litet hål. Lämna öppet nedtill, 10x5 cm eller vad det blir. Vattnet, även det från under tanken och innerutrymmena ska lägga sig längst akterut. Har du en handlänspump monterad aktre skottet med en slang som går ned till längsta punkten vid kölen? Kommer du i sjön rinner allt dit akterut. Slagvatten? Då kör du nog i tufft väder utan kapell. Jag har bara haft vatten där något år efter dåligt vintertäckning. Jag tror inte konstruktören tänkt så mycket på slagvatten. Kul att det går framåt. Spänd på att mera bilder framöver.

Jag hade tolkat det som tillverkningsdatum den sjunde januari 2016. Men månad och datum spelar väl ingen roll, det är ju årtalet som är det viktigaste. Hur ofta byter man dessa segelbåtsbälgar? vart femte eller vart tionde år?

Ja, mer eller mindre. C-pod mini och Northtrackern är ju på hela tiden by default medan Geosafen får man larma på manuellt. Har hänt några gånger i år att C-poden larmat för förflyttning, då är det skönt att kunna kolla positionen med de andra.

Jag använder c-pod mini, efter en hyfsad djupdykning i marknaden. Valet gjordes nog främst pga ekonomi men den är godkänd och appen är lättanvänd. I just mitt fall var starten lite stökig då just den enheten som skickades saknade en uppdatering som krävde att den skickades åter. Detta fick jag upptäcka själv förstås.. 🙄 Sen den hoppade igång har den dock funkat felfritt.

Enligt vissa så kan man ladda sönder batteriet om inte sense-kabeln är inkopplad. Då levererar generatorn maxspänning. Jag vet dock inte om det gäller alla generatorer. Men om du kan starta din motor så då verkar ju laddningen fungera.

Här är ett foto från en nyare VP-generator än den du har, men där ser du att den gula kabeln försvinner in i generatorn och andra änden sitter kopplad på B+, alltså pluspolen på generatorn. Den gula är "sense"-ledningen vilken generatorn har för att känna av spänningen den laddar med. Antingen kopplar man den direkt till plus på generatorn eller så kopplar man den till plus på batteriet. Fördelen med det sistnämnda är att generatorn kan känna av spänningen på batteriet och då kan kompensera för ev. spänningsfall längs vägen.

Min far hade alltid öppet och fick lite, lite mögel vissa år. Han löste nog problemet (nästan) genom att tvätta ur ordentligt på hösten. Båten låg på Bullandö marina i Stockholm.

Nä, en gång på våren om den stått på land, annars i början av sommaren om vi lyfter över dagen. Jag tillhör inte gänget som står och gnor med skrapor och slipmaskiner. Visserligen har jag funderat på att skrapa bort lite gammalt bös till våren, men jag tror min rygg sätter stopp.

Dessutom måste man boka i förväg och när veckan kommer så kanske det är skräpväder med regn och blåst. Äger man själv är man fri att gå ut när man känner för det och när vädret är oemotståndligt 🙂

Eftersom det gäller Nimbus Group i Sverige och riktat till svenska båtägare, så tar jag mig friheten att ge kommentaren på svenska. Vad får man i ersättning, brukar alltid vara något sådant när det är kommersiella företag som ställer frågor ? 😜 Sedan kanske du skulle behövt fråga några "vanliga" båtägare först för att komma lite närmare verkligheten i vissa frågor/alternativ för att få med mer som är relevant. Är du säker på att vi är rätt målgrupp och att det är båtar för svenskar och inte medelhavsmijonärer enkäten gäller....? Märkligt också att på fråga 13 om vilken utrustning man anser vara viktig som standard ha med "Black Water Tank". Ni får ju inte sälja båtar utan denna, det är ett lagkrav och inget att fråga ! Sedan heter det mig veterligen Flexiteek, inte Flexi-teak. På fråga 24 kan man inte välja "Other". Dvs har man tänkt köpa ny båt så gäller bara de uppräknade fabrikaten. Om du nu verkligen är på Nimbus (som gör båtar) och vill rikta sig till genomsnittet av svenska båtägaren, kanske du skulle bett någon där se över och granskat svarsalternativen lite först.... Och ja, jag är grinig och trött idag. (Jo, jag har svarat på enkäten. Men trots att jag kanske har större, nyare och dyrare båt än sverigegenomsnittet kändes många frågor/svar som att jag nog tjänar en nolla för lite för att vara rätt person att svara.....)

Jag får nog ändå säga att jag inte tycker att man behöver börja med mindre båt om inte utrymme eller ekonomi kräver det. Större båtar ger mer lugn, stabilitet och fart, och det är förbaskat skönt att inte behöva gå dubbelvikt inne i båten. Med större båt minskar behovet av att hänga på sidan för att minska lutningen eftersom man väger så lite i förhållande till båten att effekten är rätt liten, vilket innebär bekvämare och enklare segling. Större vågor, hårdare vind och sämre väder tål man bättre i en större båt, allt annat lika. Motor är oftast också kraftfullare och tystare så man kan gå mer för motor när man vill eller behöver det. Vi är på tredje båten nu. Första var strax över sex meter och knappt ett ton med kryphöjd inuti. Andra var knappt åtta meter och ca två ton, men sitthöjd inuti. Nuvarande är knappt tio meter och full ståhöjd och en helt annan komfort.