Ledartavla

Dessutom måste man boka i förväg och när veckan kommer så kanske det är skräpväder med regn och blåst. Äger man själv är man fri att gå ut när man känner för det och när vädret är oemotståndligt 🙂

Tack för en utförlig beskrivning

Så här gör jag med en KAD43. När båten torrsatts kör jag motorn en kort stund, så att havsvattnet som finns i motorns kanaler pumpas ut, detta kanske inte är nödvändigt. Sedan sätter jag på en drevsäck på drevet, eller ställer en stor balja inunder drevet. Jag skruvar loss slangen på sjövattenpumpens sugsida, och monterar där en gammal kasserad kylvattenslang som tidigare suttit mellan drevet och skölden, den har en bra böj. I denna en stor tratt, i den häller jag vanligt vatten, startar motorn och kör en stund, med ett lagom vattenflöde ur en vattenslang ned i tratten. Efter det kör jag med en vatten/glykolblandning som hälls i tratten och samlas upp i drevsäcken, denna blandning ”återanvänds” och hälls i tratten tre-fyra gånger, kanske inte nödvändigt med så många gånger. Glykolen sparar jag i en större dunk, brukar konservera en utombordare samma soppa. Efter detta tar jag ur impellern ur sjövattenpumpen. Då jag har landström på land.. så kopplar jag in några frostvakter, en under motorn och en på annat ställe, (jag har ett bundet elavtal…). Vattnet som nu står under motorn suger jag upp med en våtdammsugare. Länspumparna dräneras. Jag kollar och dubbelkollar även glykolblandningen i det sekundära kylsystemet, med en optisk refraktometer* naturligtvis innan konserveringen, då jag fyllt på med mer vatten och glykol får det gå runt i motorns kylkanaler samtidigt som jag konserverar sjövattensystemet. Jag tömmer ju också vattentankar och septiktanken innan torrsättningen. Toan töms på vatten, likaså vv-beredaren. Vattenkranarna öppnas. Diverse pumpar däribland pentrypumpen dräneras noga, eller tas in i stugvärmen. Det är lätt att glömma duschmunstycket, där blir det kvar en del vatten som fryser och spräcker plasten, så det skruvas loss och tan in i värmen. Efter det att jag brutit batterifrånskiljarna ställs alla strömbrytare i läge ”on”/ på. Jag tror att det inte bildas oxid på kontaktungor som ligger emot varandra. Batterierna står kvar i båten. Laddarna är kopplade över timer som slår på några timmar varje dag. Glöm inte att koppla ut vv-beredarens elpatron, det kan aldrig vara bra att den värmer upp en tom beredare… det blir väl ingen torrkokning, men ändå… Namnet ”optisk refraktometer” gör kanske att man förleds tro att detta är ett väldigt dyrt laboratoriuminstrument, men så är det inte. Det finns även billigare och enklare glykoltestare.

Håll Er till ämnet "Vilka är ute nu". Skapa en ny tråd gällande elpriser, El Nino och La Nino ect.

Lite jobbigt att se nu på eftermiddagen, men jag ska ut! SO vindar och guppig sjö.

Vi köpte 25 kg för 125:- kronor för 12 år sedan och den räcker nog ett par tre år till. Vi har använt båda metoderna, men upplever att om man ska lämna allt kvar i båten över vintern så måste man köra elekriskt vid upptagning för att driva ut fukten fort nog. I år kändes det lite sådär med elektrisk avfuktare när alla måste hjälpas åt att spara för att gaslagren i Europa ska bli fyllda och räcka hela vintern, men det fick ändå bli 15 kWh till avfuktning. I gengäld har vi givit bort i stort sett all friluftsutrustning till Ukraina. Underställ, yllesockor, handvärmare, spritkök, sovsäckar, varma jackor och rockar. Kanske borde vi skickat det till Tyskland istället. 😁 Med tömd båt finns ingen som helst anledning att använda någon elektrisk avfuktare.

Det är inte så mycket man behöver göra. Byta olja och filter, samt impeller årligen är väl en bra utgångspunkt. Spola rent med sötvatten och glykol inför vinterförvaring. Sen byta "kylarvätska" kanske med 4-5 års mellanrum. Det årliga tar kanske en timme om inget krånglar (i vårt fall sitter pumphuset med impellern svårtillgängligt så det tar mer tid, men så är det ju inte för alla båtar). Slitage handlar nog mest om korrosion i rördelar kopplat till avgaser och kylvatten, och även glapp och andra problem med spridarna. Men det är ju mer vid behov, om man märker att motorn börjar gå dåligt. Det är mer en fråga om gångtimmar än ålder.

Såg absolut inga mögelspår.

Nä, det är det inte.

Jag tror de flesta är samma runt den prisklassen. Kursstabila är de nog inte om man inte köper en RIB. Jag har en Talamex 250, den funkar bra med sina 23 kg men kan inte kalla den kursstabil. Drömmen är en Highfield Ultralite (RIB), men den kostar som 4 gummibåtar

Great White har en katamaranvariant, luftdurk och lågvikt Frågan är om den är kursstabil? https://www.skeppamarin.se/battillbehor/gummibatar-motorer/gummibatar.html/great-white-gummibat-cat-300-katamaran.html?gclid=CjwKCAjw8JKbBhBYEiwAs3sxN3uooBnAW5tiUUtCxGCNv3mBM65Z2xnO0XcU5m-fEvNYPwGbn5HxvBoCVGYQAvD_BwE Sen finns det en takacat kopia, dock ingen erfarenhet.. https://www.amazon.se/Aqua-Marina-uppblåsbar-katamaranbåt-luftdäck/dp/B08N7YM59Y/ref=asc_df_B08N7YM59Y/?tag=shpngadsglede-21&linkCode=df0&hvadid=539682762158&hvpos=&hvnetw=g&hvrand=5797894548840123142&hvpone=&hvptwo=&hvqmt=&hvdev=c&hvdvcmdl=&hvlocint=&hvlocphy=1012511&hvtargid=pla-1187577366919&psc=1

Det finns ändå en hel del att gripa tag i förutom den strömlinjeformade båten. Rigg, ruff, utrustning. Vi "seglade" vår maxi 77 i över 6 knop bara på riggen i ett oväder utanför Halmstad för många år sedan. Med drivankaret skulle man glida med strömmen i gissningsvis ett par knop, så helt still kommer man aldrig ligga. Men båtens för kommer att hållas mot vinden och vågorna (brytningar) vilket jag ser många fördelar med.

Jag har hört ryktesvägen att Torqueedo har relativt tvivelaktig kvalitet och är asdryga med reklamationer. Kan ha blivit bättre, men jag skulle aldrig lägga så mycket pengar på något man inte vet fungerar om 3 år. Jag köpte min Motorguide för ca 2500 kr som komplement till bensinmotorn, inte som en ersättare. Jag hade egentligen aldrig kunnat drömma om att den var så bra! En bra bensinmotor kostar idag strax över 10 000 kr och ska man upp i de summorna så känns en välbeprövad bensinmotor från ett välkänt fabrikat mycket bättre!

I princip är väl allt redan sagt, men jag försöker speca lite. Köp inte en båt med äldre segel än 5-7 år skulle jag säga, kanske 10 år. Nya segel av billigaste sort till en 40' båt kostar runt 100 000:- kronor och till en 35' båt 60 000:- Det är ju en tråkig kostnad att få de första åren. Ännu tråkigare/dyrare är det att behöva byta motor, men en någorlunda välskött motor med färskvattenkylning bör hålla i 30 år. I övrigt håller rigg och övrig "seglingsutrustning" nästan evigt länge. Lite rengöring, justering och smörjning kan behövas ibland, men det kan man göra själv och det kostar inget. Om du räknar med 5000:- kronor per år så har du rikligt med pengar att kompletera/byta saker för. Planera åtta timmar per år i snitt för rengöring justering och smörjning av seglingsutrustning. Ibland blir det mera och ibland blir det mindre. Drivmedel cirka två liter i timmen vilket blir cirka 0,3 l/M Välkommen till seglardelen av MG! Mackey

För vår del med en äldre 31-fots segelbåt i bra skick är de egentliga driftkostnaderna, dvs sånt service, underhåll, reparationer, väldigt små. Köpa nytt segel är mer av vill ha än måste ha, så länge det är helt, så det räknar jag inte som driftskostnad, mer än att kanske slå ut segelkostnad på 15-20 år (det blir ett par tusen per år för vår del). Linor kan hålla länge och är inte så dyra att byta ut totalt sett, om man inte köper svindyra varianter. Det som utgör nästan hela vår årsbudget för båten är sånt som inte är segelbåtsspecifikt. Försäkring (drygt 6000 kr), båtplats (runt 6000 kr), upptagning och sjösättning (ca 2500 kr), landförvaring (ca 3000 kr). Resten, som olja, filter, bottenfärg, bränsle för säsongen och diverse smågrejer som behöver bytas, hamnar på totalt kanske 4000-5000 kr.

Segel är den absolut dyraste komponenten. Beroende på dina krav så byts de efter 5, 10, 25 år. Moderna hightechtecksegel håller formen tills de bokstavligen rämnar vilket kan ske efter 10-20 år beroende på skötsel o hur mycket de används. Då har de hållit formen hela tiden och varit roliga att segla med. Om du är racingseglare så finns det dyrare hightechsegel och då vill du nog byta oftare för att "ha det senaste". Kanske 5-10 år. Med lite äldre duktyper så åldras seglet inte lika mycket åldersmässigt men blir efterhand bukigare och inte så kul att segla med. Det tar lägre höjd när du kryssar och lutar mer p.g.a. bukigheten (plana segel lutar mindre i frisk vind och känns därför tryggare). Sen är det bara att dividera antal år med priset för den typ av segel du väljer (superhightech - hightech - eller äldre duktyp). Sen bör seglen ses över av segelmakare ibland. Segelmakaren anser att det behövs årlig översyn. Enligt mig så gynnar det mest segelmakarens intäkter. Men efter ca tre-fyra år kan det vara lämpligt. Det kan kosta mellan tre o tiotusen beroende på hur mycket småreparationer som behöver göras. Motorkostnader är betydligt lägre. En segelbåtsmotor jobbar inte lika hårt som en i en motorbåt. Dessutom är drevservice enklare med oljebyte efter tre-fem år. Anoder ska självklart hållas koll på men det är ingen storkostnad. Olja o filter byts normalt årligen eller vartannat år. Filtret är mindre o oljevolymen mindre och kostnaden därefter. Riggen är billig i underhåll. Någon saxpinne som går av eller tappas. Block kan bli slitna men det tar oftast många år om de inte skadas fysiskt. Skotlinor och fall slits med tiden men det går många år innan de behöver bytas om du ser efter att de inte skavs mot vassa kanter (då kan det gå fort tills de går av). Bottenfärg o vaxning är väl ungefär som en motorbåt (lite mer bottenfärg med segelbåtskölen men det är försumbart..) Drivmedelskostnaden kommer du att bortse från om du varit van vid motorbåt....

Jag har haft några problem under åren då jag lagat trasiga sömmar i segel och kapell. Första gången jag försökte sy i ett segel gick tråden av ideligen. Felet var att tråden inte rymdes i nålens skåra och skars sönder av den vassa segelduken. Större nål så var den saken fixad. Nål 120 t.ex. Det andra problemet har varit att maskinen kör fast och en massa öglor bildats på dukens undersida. Det visade sig vara övertrådens trådspänning som inte gick att justera tillräckligt. Vid varje stygn bildas en stor ögla av maskinens skyttel. När nålen är på väg uppåt ska övertråden dras upp och knyta ihop öglan till en knut. Orkar inte övertrådens trådspänning hålla emot glider tråden bakåt i "trådbromsen" (trådspänningen) och en ögla bildas på undersidan. Mer eller mindre. I bästa fall funkar det men stygnen blir fula på undersidan. Övertråden har inte dragits upp tillräckligt för att knyta stygnen. Med ökad övertrådsspänning kan man få lika snygga stygn på undersidan. Detta har varit problem på alla maskiner jag provat utom segel och kapellmaskiner. Det är dock inte svårt att fixa en extra trådbroms för övertråden. Låt någon bromsa övertråden när den rullar av spolen genom att bromsa lite mellan tummen och pekfingret med jämn friktion och gör ett test i tjockt material. Jag tog två plåtbitar en skruv och mutter och en skruvfjäder och klistrade upp på symaskinens ovansida med dubbelhäftande tejp. Med muttern gick det att få till en högre trådspänning och stygnen blev snygga även på undersidan. Trögt går övertråden i galon, fönsterplast, tejpade sömmar och vid tjocka tyg och många lager. Tejp för segel och kapell är nödvändigt för att inte tyget ska förskjuta sig när man syr en längre söm. Det är övre tyget som bromsas lite med resultat att det sträcks mer än det undre. Den dubbelhäftande tejpen hittar man t.ex hos segelmakarn där man också kan köpa tråden. Resten av syendet är ett evigt rullande av tyget för att få rum med det i symaskinens korta arm. Man får se till att ha minsta tygmängd i symaskinsarmen. Här har man nytta av att ha vältrimmad övertrådsspänning så stygnen blir lika snygga på undersidan. Det blir ett evigt vändande på arbetsstycket men i det stora hela är sömnaden en trevlig sysselsättning. Om inte annat så är det bra att kunna laga en trasig våd eller fixa ett enklare kapell. Vår sprayhood som vi har nu sydde jag på en vanlig lite starkare maskin med extra trådbroms. Har också lagat några segelsömmar. Tyvärr har vi för stora segel numera så det blir för otympligt med hanterandet så segelmakarn får fixa.