Ledartavla

Jag tror inte mässorna som företeelse har spelat ut sin roll. Visst är det ett bök att frakta större båtar runt mellan säljarens lokaler och mässorna men jag tror samtidigt att säljarna och köparna uppskattar att ha många båtar samlade på en plats. Jag vet en säljare som sa att framtida köpare brukar komma till deras monter en gång efter att ha sett båten ute på sjön eller hört någon kamrat prata om den. I montern tittar de på båten och jämför med andra liknande på mässan. Sen brukar samma personer komma tillbaka något eller några år och sedan är de mogna för beslut. Detta gällde lite större motorbåtar. Detta blir svårt att göra utan att mässorna finns.

Ja bankkortet blir man ju inte mätt av, inte ens om man har två och lägger senap emellan...

Jag har använt färgskrapa som kan användas med dammsugare, så slipper man sopa upp färgen, men en vanlig skrapa funkar ju också, sen slipmaskin med hyfsat grovt papper på det. En del löser ju först upp färgen med en borttagare och det funkar säkert men jag antar att det kräver lite mekaniskt arbete också och det verkar söligt tycker jag. Så färgborttagare får någon annan tipsa om Och glöm inte att fasa av hörnen på skrapan så att du inte riskerar att dra repor i gelcoaten.

Och här i Sverige lär man inte bli mätt då vi nästan är helt kontantlösa.

Nej, de överlever inte. Jag tror att båttillverkarna är mer än glada över att slippa kånka dessa mångtonsmonster land och rike runt och knô in dem i trånga mässhallar. Men rena tillbehörsmässor kan nog leva vidare i nån form. Som båtmässorna fast utan just faktiska båtar. Dock inte med i närheten av samma publiktillströmning. Mässor har spelat ut sin roll.

Hej! Jag såg just att Allt för Sjön i Stockholm 2022 är inställd. Båtmässan i Göteborg är också inställd. Det finns ju inte så mycket att prata om så här års, så då kan vi väl diskutera båtmässorna... Vad tycker vi om detta? Saknar du båtmässan? Vad gör du istället? Hur påverkas branschen? Överlever de traditionella vinter-båtmässorna? Vad ersätter dessa mässor? Vi får väl se om detta ämne kan väcka något engagemang. Mackey

Om vätgasen tillverkas av vatten med energi från fossilfri produktion, så är den bäst som bränsle. Batterier är så klart allra bäst, eftersom totalförlusterna från produktion till förbrukning är lägst där. Men vätgas är en dålig lösning för fordonsbränsle. Väldigt brand/explosionsfarligt, svårt att lagra effektivt, stora förluster i tillverkning och transport. Idealet vore att tillverka kolväten av koldioxid och vatten, där energin till processen tas från förnyelsebar energiproduktion och där koldioxiden tas från atmosfären. Det är fullt möjligt, men sker inte mer än i experimentform i dag. Så länge fossila bränslen finns och är så billiga som i dag, så lönar sig inte "konstgjorda" kolvätebränslen. Men produktionsanläggningar enligt den processen skulle kunna utnyttja mer variabla energiproduktionsformer väldigt effektivt. Produktionstakten varierar då med t ex hur mycket överproduktion vindkraften har för stunden. Har man en bra process för att ta hand om överskott kan man bygga ut variabel energiproduktion mycket, mycket mer utan att det blir dålig ekonomi i det. I mindre landfordon kommer batterier att vara det enda alternativet på nåt årtiondes sikt. Den sista bränsledrivna, nya bilen i Sverige kommer förmodligen att säljas nåt år in på 30-talet. För båtar är det svårare. Där kommer nog HVO100 och liknande bränslen att vara det enda om tio år. Det beror lite på vad som händer med tunga fordon. Jag tror inte man kan elektrifiera tunga lastbilar, om det inte sker nåt magiskt genombrott på batterifronten, men om man har hybridlösningar där diesel fortfarande gäller eller om det blir nåt annat bränsle, det återstår att se.

Vätgas är ingen bra lösning. Vätgas borde endast förekomma i form av korttidslagring av energiöverskott i stora anläggningar. Absolut inte i fordon. Och vätgas tillverkad av fossila bränslen är betydligt sämre än att bränna rena fossilbränslen direkt i motorn, eftersom vätgastillverkning är en process med enorma förluster. Totalverkningsgraden är brutalt dålig.

Kan nu med gott samvete säga att Myrr inte gör någon missfärgningar. Kommer att använda detta i sommar. Slut på testet!

Fast det finns ju leverantörer på mässorna också. Och de kan ju verkligen sina produkter! Har träffat flera olika leverantörer i olika ärenden på mässorna och de har gett precis den information och vägledning som jag har efterfrågat.

Allt på Sjön är trevlig men inte så överskådlig och brukar inte locka riktigt lika många utställare. Där är Älvsjö bättre. Jag gillar dessutom att kolla på skroven vilket inte är möjligt i Gustavsberg. När man som jag har en båt man är nöjd med kollar jag nog mest på hur olika tillverkare har löst olika saker och stjäl gärna goda idéer där.

Jag har tidigare kört med International Original till utvändiga detaljer i båten och är lite besviken på slitstyrkan så har köpt Hempel Dura Gloss för att prova något annat. Tidigare förvarade jag penseln i halvolja (rå linolja/balsamterpentin) med framgång. Original beskrivs dock som alkyd/oljebaserad medan Hempel-lacken beskrivs som en uretanlack. Någon skillnad i den rekommenderade penselvården?

Att båten är typad för fem kan nog ses som ett "worst case scenario" då båten kommer gå mycket bättre med bara två personer. Däremot är min egen erfarenhet att man ogärna som passagerare vill sitta i främre delen av en HT båt då det känns instängt och man slår huvudet i taket vid vågor. Däremot sitter man torrt. Fördelen med en öppen båt jämfört med HT och DC är att man kan röra sig i hela båten och slipper trängas i bakre delen av båten. Det är därför jag är oerhört förtjust i min nuvarande Walkaround-modell då samtliga kan röra sig i hela båten under färd. Men eftersom du också är ute efter dagsutflykter låter Bowridern som ett bra alternativ. Se bara till att max 2 personer sitter framtill, annars dyker den ner för mycket i vågor.

Väldigt svårt att svara på utan några närbilder - om du inte har turen att någon med exakt likadan båt med exakt samma problem har gjort det, förstås.... På din beskrivning och bild ser det dock ut att kanske kunna vara den här typen, https://molectric.com/ovriga-deck-dotlights/625-dot-light-opal-12-volt.html. Kan det stämma ? Den typen är i så fall "bara" att lirka ut (är dock troligen fixerade med någon typ av tätmassa), klippa och skarva ihop kablarna igen. Kolla dock så du beställer i samma färgtemperatur som du redan har.

Hur det blir med framtida vattennivåer i haven lär man väl få se. SMHI har en infosida om vad dom förväntar sig för medelvattenstånd där man kan skriva in vilken ort man är intresserad av och i huvudsak mindre än 1 m höjning 2100 beroende på vilket scenario som förväntas inträffa.

En sådan har vi till solpanelen sedan några år, funkar bra än så länge... Våra farvatten vatten är ju lite snällare än dina rent korrosionskemiskt också. Eller så är det honvarianten med en mutter i? Den är nog lättare att få att överleva på en båt.

Vi får väl se hur det blir, den dagen man inte längre behöver runda Jylland eller Skåne för att byta farvatten. Man kanske till och med kan förtöja vid tornspiran (-spirorna?) på Lunds domkyrka.😲 Njae, en meter fram till år 2100 har jag för mig att bedömningen är. Det är nog bra för Östersjön och båtfarare i bottenviken om havsnivån stiger någon meter, men det är absolut inte bra för alla.

Ja, fast så länge vi bränner flytande bränslen så minskar vi inte utsläppen av koldioxid, detta för växter helt nödvändiga ämne som miljöorganisationer hatar så och som så starkt påverkar klimatet. Det är inte lätt det här! Koldioxid ser jag lite samma som när man pissar. Gör man det på samma ställe hela tiden dör all växtlighet men om man späder ut det och sprider det är det ett utmärkt gödningsmedel som får växtligheten att frodas.

Det är redan gjort - havskatt...

PHar inte blivit mycket skruvande sista tiden. Förkylningstider tyvärr.

ALLT är pinsamt för en tonårsdotter. Enda undantaget är deras egna dumheter,-vilka aldrig är pinsamma.

Det här är ett roligt ämne! 🙂 Jag började med en prototyp förra året. Därmed hade jag induktionshällen ovanpå gasspisen hela säsongen. Fick stuva undan hela tiden inför seglingarna. Prototyp-verksamheten gick väldigt bra dock så att i år har jag slängt ut hela gas installation och gjort en egen kardanupphängning av häll och enkel ugn. På hällen som är ganska hal glider kastrullerna lätt omkring (även utan sjögång...) så har jag en silikonmatta ovanpå. Då står allt stadigt och det går faktiskt att luta hela paket ca 30 grader och det står fortfarande stadigt. Osäker på om jag vågar laga mat under gång ändå, men inget större problem då jag lagar mat för ankar mest. Har 48V200Ah LiFePo4 Victron batterier som energilager, lite mer Victronpryttlar för övervakning. Ännu en för laddning/inverter och så lite mer för solcellsladdning och isolationstrafo Solpaneler är 2x400W på targabåge i aktern. Under högsommaren räckte det med en panel inkopplad för att hålla igång det hela (ligger aldrig på landström). Dessa är inkopplade parallellt för säkerhetens skull (ca 70V tomgångspänning per panel) men kanske att seriekoppling skulle vara ännu mer effektivt. Då jobbar jag även från båten så 2 laptops är igång konstant. Är ju av lat natur så hela navsystemet, vhf, ais, autopilot, raspberry pi server osv är också igång hela tiden (även nattetid). Så är det ju bara sätta segel och dra vidare på morgonen. Körde med en TP-Link wifi energimätare/"strömbrytare" på hällen förra året så ganska god koll på vad just matlagningen behövde. Min mediokra matlagning hamnar runt 4-500Wh per dag, skulle gissa på dubbla för lite mer seriös matlagning, och från regulatorn ser jag att det förs in ca 3kWh i systemet som då behövs alltså för allt annat samt för att kompensera för förluster här och där. 48V effektiviserar helt klart och jag skulle gissa att det förlänger livslängden också på system (ser som mest runt 70-80A nu när jag drar igång häll och ugn) jämfört med om det skulle varit 12V. Men det hade nog inte varit några problem att köra 12V med dagens LiFePo4 teknik, bara att de högre strömmarna skulle belasta mer och därmed sänka livslängden IMHO. Det mesta finns beskrivet på https://github.com/saxofon/boat-electronics även om det behövs uppdateras för "final version" (blir det någon sådan?!?). Det är med modul tänk och som det är just nu är batteribox (och första automatsäkringen 200A) en modul. Nästa modul är en panel där övervakning, MPPT, charger/inverter mm är monterat. Sedan är det två sladdar med snabb-kontakt kopplas in mellan isolationstrafo och 230VAC fördelarpanel. Väldigt enkelt att ta bort det hela och då koppla in isolationstrafo direkt till 230VAC panelen så blir det som en "vanlig" båt igen Därför borde det vara hyfsat enkelt att kolla igenom min github sida och kopiera till era egna båtar ifall man vill.

Jag lovade ju återkomma med lite rapportering om hur detta skulle verka gå för sig. Tänkte att Göte Johansson från Metropoool skulle komma förbi på moppen men han verkar inte dyka upp så jag får väl skriva själv. Jag gjorde ett första test igår. Men först lite rekapitulering... Jag har alltså 6 st nya Varta LFS75 förbrukningsbatterier 75 Ah. Detta är vanliga våta bly/syra men enligt min egen mening bland det bästa i den kategorin. De är kopplade 2 i serie och de 3 paren parallellt. Det ger 24V 225Ah vilket energimässigt motsvarar 12V 450Ah. För att minimera onödiga förluster pga spänningsfall har jag grovt kablage och så korta kablar som möjligt. Jag har vänt batterierna så att polerna kommer nära varandra. Serikopplingskabeln är 25 mm2, 14 cm lång. Av säkerhetssynpunkt är detta en nackdel då det är lätt att kortsluta mellan polerna när man är där och skruvar. Nu har jag gjort små skyddsskärmar av tunn plyfa som sitter mellan batterierna på dessa kritiska ställen som beröringsskydd så jag tycker detta är den bästa lösningen för mig. Dessutom är det enkelt att göra hela banken ofarlig genom att lossa de 3 serikopplingarna. Parallellkopplingskablar och kablage mellan batteri o växelriktare är 50 mm2 (motsvarar alltså 100 mm2 för 12V-system) Batteribanken används inte till något annat än växelriktaren. Närmast batteriet en frånskiljare och efter den en 200A ANL-säkring. Det följde med 6 st 40A flatstiftsäkringar som reserv så jag antar det sitter 6 sådana parallellt inuti någonstans. Dock inget jag vill fippla med i förekommande fall, därav 200A ANL. Kabelväg mellan batteri o växelriktare är ca 1,5 m. Kunde inte montera den där jag först tänkt eftersom de byggt hela invertern bak o fram. Displayen hade blivit upp o ner om inte kablaget skulle blivit onödigt långt. Växelriktaren är högfrekvens MOSFET 4000W/8000W enl bild längre upp i tråden. Egentligen hade jag velat ha en lågfrekvens med ringkärnetrafo men tyckte det blev för otympligt och dyrt. Valde istället en HF med dubbla kontinuerliga effekten mot vad jag behöver och hoppas den ska duga. Så till testet... Jag hade laddat samtliga batterier separat med 12V laddare dagen innan då jag inte har någon 24V laddning inkopplad ännu. Vid först start var spänningen på växelriktarens anslutningspoler 25,4V. Växelriktarens display visar lite fel, 0,2-0,3 V lägre. Ingen laddning förekom under dagen. kl. 12 bryggde jag två rejäla muggar kaffe. Precis som vid tidigare hemmatest tog det 3 min innan bryggaren slog av. Lät den stå på ytterligare 1 min så allt fick rinna ner. Under denna tid gjordes 1 el 2 korta tillslag. Bryggaren (märkt 1000 W) drog ca 44A enl min tångamperemeter. Som lägst, innan bryggarens frånslag efter 3 min, var batterispänningen 24,2V. 1 min senare var den 25,0. Efter 20 min, när jag varit inne och druckit upp kaffet, var spänningen 25,5V. Dvs 0,1 V högre än innan jag startade försöket. Detta kan bero på att batterierna är helt nya och brukar bli lite bättre när de fått jobba lite grann. kl. 14:30 kokade jag potatis och stekte två schnitzlar. Jag har inte köpt 2-plattehällen än så använde 1-plattehällen från husvagnen. Precis som vid tidigare hemmatest skalade jag och delade potatisarna i 4 klyftor, fyllde vatten, temp. som motsvarar vattentankens temp en normal sommardag, som täckte dessa. Startade i läge 12 (1800W). Kokade upp efter 3 min, sänkte då till lägen 6-5-4 där den pulsar ca 8-900 W ca 50/50 av tiden. Efter totalt 12 min var det klart. Vid start hade jag 25,6V (dvs batterisp hade ökat ytterligare 0,1V) Läge 12 drog 79 A och efter 3 min (innan jag sänkte) var spänningen 23,9V. När jag sänkte till läge 6 ökade till 24,5V och höll sig däromkring på läge 6-5-4. Den pulsande strömmen låg då på knappt 40A. Slog av hällen och tog hand om potatisen. 5 min senare var spänningen 25V och jag började steka schnitzlarna. Först en kort stund på läge 12 och sedan läge 7 i ca 11 min. Här drog det 33 A men med längre tillslag och kortare pauser än för potatisgrytan. Som lägst slutade batterisp på 24,2 V (såg att den var nere på 24,0 någon gång). Kollade efter ca 1 tim och spänningen hade då återhämtat sig till 25,3V. Senare på kvällen skiljde jag isär serikopplingarna och mätta varje batteri separat. De låg då kring 12,67V. Alltså näst intill fulla. Omgivningstemp var 17 gr och växelriktaren gick som max upp till 35 gr. Kylfläktarna startade aldrig. Jag är nöjd med växelriktaren. Displayen visar som sagt 0,2-0,3 V lägre än på anslutningspolerna. Effektvisningen är dock helt fel. Den visar alldeles för mycket, ca 40%. Jag mätte ju strömmarna nu och har gjort tillförlitliga effektmätningar på apparaterna hemma tidigare. Jag misstänker att detta kan vara avsiktligt.... Den drar 1,6A i tomgång men det gör ingenting eftersom den har fjärrpanel så jag slår ju bara på den när den behövs. Eta verkar vara minst 90% som utlovat. Den har även en mjukstartfunktion så om man behöver starta någon kraftigare induktiv last kan man slå på den manicken först och sedan starta växelriktaren. Då smyger den upp spänningen och mildrar ev. startström, detta har jag dock inte testat än. Den har 2 st 16A EU-uttag och skruvplintanslutning. Till 2-plattehällen (märkt 3200W) kommer jag nog dra en 2,5 mm2 RDOE från skruvplinten. Tycker jag fått bekräftat det faktum att batteriets Ah-kapacitet minskar vid stort strömuttag till viss del kan ses som ett lån. Dvs det återhämtar sig till stor del snabbt eftersom all tid mellan inverteranvändning är vila, och när jag är klar givetvis även laddning. Spänningsfallet i 24V-systemets kablage, brytare, säkring, har jag lyckats få försumbart, <0,1V. Om man räknar på förbrukade Ah på vanligt enkelt sätt, utan hänsyn till gubben Peukert eller annat, använde jag ca 15 Ah för en kaffebryggning + lunchlagning. Jag har ännu inte fått vare sig mina 2x100W solceller, batterimonitor eller den dieselpump jag beställt till dieselpoleringsystemt jag bygger. Misstänker att hela klabbet står på tvärsan i Suez. Avundas dem inte... Jobbade en kort stund med att att köra igång reläskydd i en 66 kV transformatorstation i Suez för länge sedan. Det finns inget fint att se där... Måste vara jättetråkigt. Sammanfattningsvis har jag nu stora förhoppningar om detta. Jag har kollat lite på laddningen från den 140W solcell med Victron MPPT jag har till 12V-banken och tycker det räcker med lite grått dagsljus för att det ska ladda. Tror det där med att MPPT boostar 30% i dåligt ljus stämmer. När jag får de nya panelerna kommer jag flytta denna regulator till detta 24V-systemet och sätta en av de regulator, av okänd funktionsprincip, som ingår till 12V-banken.

Jag är ingen expert på området, men nog förlorar du väl energi pga Peukert? Det genereras värme i batteriet om du laddar ur det med en hög ström, och för blybatterier måste du alltid putta in mer energi än vad du tar ut - och det är väl det Pekuert säger (om han nu fortfarande promenerar omkring på jorden)? För bly-batterier är väl P-faktorn typ 1,2, dvs 20% mer energi krävs för att återladda batteriet. Litium-batterier har ingen Peukert-effekt. Dyra, ja, men dom skulle passa din applikation perfekt. Inget egentligt spänningsfall, snabba på att laddas fulla och inte mer energi in än vad man har tagit ut, väldigt lågt inre motstånd 🙂 Tabellen nedan kommer från Victron och gäller deras AGM-batterier. De är inte högströmsbatterier så siffrorna stämmer säkert inte med dom batterier du har, men det intressanta är att man ser tydligt att med ökande strömuttag så får man helt andra värden på batteriets kapacitet. Jag har markerat 100Ah-batteriet där man vid C20=5A last kan ta ut 100Ah och vid C5=20A last bara får har ett 82Ah batteri. Visst, det ger inte batteriet tid för återhämtning, men 20A är heller inte någon hög last.

Mellan lackningarna brukar jag ställa ner mina penslar i en burk med vatten, ingen syre kommer åt, torkar av dom med lite torkypapper och lackar vidare. När jag är klar tvättar jag dom med nafta, sen med grönsåpa och vatten och dom är helt okej igen, har haft mina penslar i 5-6 år.

Ja ! Det spelar rätt stor roll. På en antennpinne som är kortare än en 1/4 våglängd (dvs c:a 0,5 m på de frekvenser vi talar om, se andra inlägg i tråden) har man vidtagit diverse åtgärder för att fortfarande få radion att tycka sig se en anpassad antenn. Men den fysiskt kortare längden gör att den aldrig kan bli lika effektiv. En grundantenn är egentligen dipolantennen med en pinne upp och en ner, vardera 1/4 våglängd. Totalt alltså 1/2 våglängd, c:a 1 m (i praktiken går inte elektriciteten i ledarna riktigt med ljusets hastighet, så den verkliga längden kan vara något kortare utan att det är fel). Om man har metallyta och monterar antennen på (jordplan) kan man dock låta detta vara ena halvan, och den uppstickande antennen blir bara hälften - vi har vår 1/4-pinne. Fördelen med dipolantennen på knappa metern (ibland kallad blindkäppen) är att den inte behöver jordplanet, utan kan monteras fritt var som helst. Utan att gå in på uppbyggnaden inuti så är den också utformad så att koaxen går in i ena änden av praktiska skäl. Sedan finns det längre antenner och antenner utformade på annat sätt också. Ofta har de hög förstärkning, men detta är inte enbart av godo, i synnerhet inte på en segelbåt som kränger. Förstärkningen skapas helt enkel genom att platta till strålningsdiagrammet. Tänk det som att en tallrik placeras ovanpå antennen, med antenntoppen i dess botten. En dipolantenn strålar ganska mycket upp över och ner under tallrikskanten också, medan en längre antenn med bättre gain skapar detta genom att koncentrera radioenergin till en smal (men lång) stråle utefter tallrikskanten. En segelbåt på kryss med en lång, fin antenn kommer då att skicka radiosignalen snett upp i himlen eller ner i vattnet. Att antennen har hög förstärkning hjälper inte, eftersom den starka, koncentrerade signalen skickas åt fel håll. Då är en mera lagom antenn bättre, t ex en vanlig enmeters dipolantenn - fungerar hyfsat i större vinkel. Men kortare än denna grundantenn ger bara försämrade egenskaper. Förutom att den är lättare att placera, förstås. Vad gäller kabeln så använd inte vanlig RG58 till en VHF-antenn i en segelbåtsmast. På motorbåt är det ok, men går man över 5m skall lågförlustvarianten användas. Är det över 10m bör RG213 eller liknande grövre kabel monteras. Stökigare - ja, men den klenare kabeln kommer göra att det bara finns kanske 25% kvar av uteffekten när signalen når antennen. Och detsamma gäller givetvis mottagningen, som också försämras/dämpas.

Gillar den översta: HÄLSA Produkten bedöms ej medföra någon hälsofara. ANDNINGSSKYDD Andningsskydd behövs normalt inte. Vid risk för inandning av preparat eller sprutdimma använd andningsskydd med partikelfilter P3. ÖGONSKYDD Använd tättslutande skyddsglasögon. HANDSKYDD Använd skyddshandskar av nitrilgummi, tjocklek minimum 0,40 mm