Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2021-11-16 på alla områden

  1. 2 poäng
    Med tanke på att hundratusentals båtar förvaras utomhus varje vinter så verkar ju problemen med frysskador och mögel vara marginella. Det finns många myter inom båtlivet som tex. att det blir kondens i bränsletankar, att allt som är fuktigt fryser sönder och att skrovet suger upp mängder med vatten samt att inomhusförvaring hjälper mot detta. Inomhusförvaring är som jag ser det "bara" bekvämt och vill man ha det så bekvämt är det givetvis värt varenda tusenlapp. Personligen uppskattar jag att vårrusta utomhus i solen... ...fast ibland blir det inte så.
  2. 1 poäng
    Hmmm, skall men behålla sitt gamla Garmin sjökort över Stockholm och Mälaren från 2018 i stället för att byta till 2022 års version som jag tänkt göra nästa säsong? Eller kommer man att bita sig i svansen då och hitta de "nya" grunden direkt fysiskt? Min motorbåt har strax under 1 meter i djupgående. Läser denna artikel i senaste numret av SXK's På Kryss och blir lite konfunderad, https://pakryss.se/sunden-som-forsvann/ Exempel på nya utförandet,
  3. 1 poäng
    Värmaren drar ca 10A både vid start och i samband med att den stängs av. (Kanske lite längre tid med hög förbrukning vid starten)
  4. 1 poäng
    Jag har bara tittat på en demoutgåva av G3 Vision och där fanns Hydrographicas kort med. Det fanns även hamnspecialerna från Havneguiden (Skageraks förlag) i Hydrographica-formatet med i det elektroniska sjökortet. Så även långt in i vikarna (där kanske Sjöfartsverket sabbat djupinformationen) går det att "GPS-navigera" med trygghet.
  5. 1 poäng
    Nej det är nog inte illvilja. Jag tror snarare det är ekonomiska skäl. Det är enklare o tar mindre tid att rita en tremeterskurva utanför ett plottrigt område än att fixa till en nyritning med de gamla mätunderlagen. För några år sedan "hittade" jag ett antal undervattensstenar i sydkanten av Gävlebukten. Jag rapporterade in dessa till Sjöfartsverket. Reaktionen på min rapport var att titta igenom flygfotona över området och pricka in inte bara det fåtal stenar jag hittat utan även ett antal andra (vill minnas att det var drygt ett dussin korrigeringar). Viken där jag "hittade" den första stenen var en utmärkt svajvik så jag bad dem att inte för enkelhetens skull stänga hela viken med en tremeterskurva och det lät de bli att göra (hur det ser ut nu efter sjökortslyftet har jag inte kollat). De exempel som presenterades i På Kryss handlar inte om försiktighetsprincipen. Det finns Hydrographicakort över samma område och dessa visar en helt annan bottentopografi än Sjöfartsverkets nyjusteringar (kolla sjökorten i inledningen av tråden där det finns båda typer av kort över samma område).
  6. 1 poäng
    Om du har så stort spänningsfall fram till värmaren men också när du mäter direkt på batteriet så är min gissning att det är batteriet som inte orkar med värmarstarten. Ska du kolla säkringar etc så är det anslutningarna du ska kolla, dvs är de metallblanka eller ärgade. Kolla även och dra åt förskruvningarna och kabelskorna. Tipset är iaf batteriet efter din beskrivning men du förekommer framtida problem med att kolla kontakter och anslutningar. I en tidigare båt med dieselspis vägrade spisen starta om vi inte antingen låg på landström eller startade motorn. Inte så populärt i naturhamnarna. Bytte batterierna som var slut men felet kvarstod. Drog då kraftigare kablar fram till spisen och då var problemet löst. I samband med kabelbytet fixade jag också nya kabelskor och drog åt några skruvar som höll kablarna vilket säkert bidrog till lösningen men den ursprungliga kabeln installerad från fabrik var, om jag minns rätt, 1,5 mm2 vilket är alldeles för klent.
  7. 1 poäng
    Du kan nog åtminstone dubbla det strömvärdet redan för blybatterier.... (Och vad den strömmen kan göra - jämför med en elsvets, som ofta ligger mellan 50-150A. Då är det lättare att inse att det skall sitta en säkring och detta nära batteriet).
  8. 1 poäng
    Jag är säker på att oron för själva cellerna är obefogad. LifePO4 beter sig inte som de lithiumceller man ser brinna i youtube-videos, eller som man ganska lätt själv kan framkalla genom ett helt dra ut eller kortsluta ett oskyddat 18650 batteri. Jag gissar inte enbart här efter att ha arbetat en del med eldrift av fordon. Dock är det så klart så att kortslutningsströmmar som kan uppstå vid fel i elsystemet, när man matar härligheten med dessa celler istället för med bly, i vissa fall är markant större och ställer då till med stora skador, så klart. Men det beror ju då just på andra fel, dåligt kablage, otillräckliga säkringar osv. Jag har sett generatorer brinna upp, bokstavligen gå upp i rök, efter en ganska kort stunds laddning av LiefrPO4 bankar, då man inte använt passande laddningsregulator. Kan säkert ställa till en del stök i motorutrymmet på en bensindriven motor... Enda riktiga kabelbranden som jag haft i en båt berodde just på felkopplingar och otillräcklig avsäkring, och i det fallet så matades allt av vanliga blybatterier i alla fall. En blybaserad bank på 3-400 Ah, inte ovanligt i båtar, kan säkert ge 1000A i kortslutningsström, späninngen är en bra bit under 12 volt då, men det brinner i alla fall i de flesta kablage. En motsvarande stor LifePO4 bank kan ju ge säkert 2000A, vid i stort sett bibehållen spänning, under 10-15 minuter.
  9. 1 poäng
    Tja... tänkte inte på det... å andra sidan var väl kostnaden för mörkrumslampor försumbar i jämförelse med kostnad för fotopapper och framkallningsvätskor, och då är nedlagd arbetstid oräknad. -Jag har fortfarande en röd "nagellackslampa" i en kartläsararmatur, den är väl kanske på max 2 watt. Gissningsvis är det väl lampans värme som gör att färgen krackelerar. Men en 5 mm vanlig röd lysdiod med ett förkopplingsmotstånd på 560 ohm vid 12 volt borde ju fungera istället för traditionell lampa, om den vanliga lysdioden är för svag så finns det ju högintensiva, men en sån kanske lyser för starkt?
  10. 1 poäng
    Som pensionär och gott om tid kan jag hålla på å fixa båten utomhus, med förvaring, täckning samt vårrustning. Har 11 mil till hamnen. Mycket sällan jag åker dit bara över dagen. Typ hänt 10 ggr på 14 år. När jag jobbade var det bara avkoppling att göra allt detta. Allt som oftast övernattning ombord. Även när båten ligger på land. Och givetvis spar man många, sköna slantar. Förstår de som vill köpa sig tid. Pengar är ju inte allt. Vissa vill bara lämna ifrån sig båten liggande i sjön på hösten och få den sjösatt o riggad på våren. Köper tjänsten. Men 10 - 15 000 /år är bra betalt för mig. .
  11. 1 poäng
    Ja, det tar bara enstaka sekunder efter stopp av motorn innan oljetrycket släppt.
  12. 1 poäng
    Vad bra, då tittar du till den litet extra då du går din vaktrunda! 😃 Så kollar jag din båt litet extra. Tja, jag vet inte som sagt, det var flera helgturer mest söder om Rivöfjorden, och några turer norr därom på våren. Sedan den traditionella långturen upp mot Kosteröarna och Strömstad och åter med nedslag på välkända såsom något okända öar och orter. Någonstans halvvägs efter Sotekanalen eller kanske vid passagen mellan Bovall och Hornö ränna kände jag att det började gå trögt. Vi hade uppehållit oss i några dagar i början av augusti runt Kornöarna, Brofjorden och Malmön… kanske var det där larverna larvade sig… 😆. Sannolikt har ju påväxningen börjat i hemmahamnen och sedan har fler havstulpanelarver fortsatt koloniseringen.
  13. 1 poäng
    Ett gammalt och fungerande tips är att doppa en glödlampa under tiden den lyser i röd lackfärg, även mörkrött nagellack fungerar. Beroende på hur bra färgen täcker och beroende på hur pass dämpad belysning man vill ha får lampan doppas flera gånger. På den tiden jag själv framkallade och kopierade mina filmer fixade jag till röda mörkrumslampor på detta sätt, jag hade på den tiden en röd Toyota Corolla och bättringsfärgen till den funkade bra, den sprayades på den tända lampan, klart det luktade litet mysko, men som sagt det fungerade bra. Jo, man måste tvätta lampan i aceton eller annat lösningsmedel först.
  14. 1 poäng
    Jag är en person som gillar livrem och hängslen, omständig kan en del tycka men jag mår bäst så. När jag skruvar på båten idag blir det rejält och så även vid förändringar av elsystemet tex installation av solpaneler, säkringar och regulator. # # # I år monterade jag grov säkring på startbatteriet på min nuvarande båt mtp en incident vi råkade ut för ca 20 år sedan. Gamla startnycklar kan kärva med tiden (kanske dryga 20 år eller så), jag hade hört rekommendation om att koppla en fjädrande startkontakt men det blev aldrig av. En dag skulle gumman starta motorn och hon kände inte att startnyckeln fastnade och eftersom motorn satt i fören på en Scampi hörde vi inte att startmotorljudet fortsatte... Efter en stund tittade jag ned och såg att det rök i förpiken, gick ned och insåg att här måste jag slå av huvudbrytaren.... Startmotorns lindning hade kastats loss då vi körde dieselmotorn (YSE12G) och startmotorn var inkopplad via bendixdrevet. Kortslutning, startbatteriet hade levererat max med ström, ingen säkring, fick rensa ut förbruknings+start batteriet, byta startkablaget för isoleringen hade smällt, startmotorn fick oxå bytas. Målade om batteriboxen för att dölja en del av den brända doften. Som tur vad klarade sig Scampin för övrigt men det blev en onödig erfarenhet. # # # Har tidigare inte läst på försäkringsvillkoren men idag har jag surfat runt lite, flera försäkringsbolag friskriver sig från tex brand pga kortslutning (oavsett batterimodell). Vårt försäkringsbolag trycker på vikten av profesionell standard på elsystemet... Vi har valt Pantaenius för att slippa åldersavdrag och högsta självrisken för att reducera årsavgiften (medlemskap i JRSK ger halverad självrisk på båten). Eftersom de är brokers av utländska försäkringsbolag har jag mejlat frågor om eventuella formella krav för båtar med LFP. Beroende på deras svar kan jag fokusera på för oss lämpligast batterityp.
  15. 1 poäng
    Undra hur många procent av alla båtar som finns ute som har någon som helst dokumentation över elsystemet ombord?
  16. 1 poäng
    Närmast en hård yta som rör sig genom en vätska eller gas, bildas ett gränsskikt med en gradient av flödeshastighet som når i princip noll precis vid ytan. Hur tjockt det är beror på vätskans/gasens viskositet, den fria, relativa flödeshastigheten och hur lång sträcka, i flödets riktning, som ytan är i kontakt med vätskan/gasen. Tänk på hur fläktblad kan vara otroligt dammiga, trots att de roterar med hundratals till tusentals varv i minuten. Kraften som vill slita bort påväxt är inte så stor precis vid ytan. Jag skulle tro att det är först när de bildat skalen som de sticker upp, men då sitter de förmodligen redan hårt fast och kan motstå flödets kraft.
  17. 1 poäng
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...