Ledartavla

Eftersom ingen klok svarar får väl jag ge mig in som fullständig amatör. Min erfarenhet är att kavitation uppstår på ”sugsidan” på propparna. Har för mig att det är undertrycket där som gör att det bildas någon sorts luft-/gas-ficka som ger kavitationsskadorna. Dessa ser inte alls ut som repor enligt min erfarenhet. (På målade proppar brukar det ge upphov till att färgen släpper.) Du ser ju ut att ha kört emot något. Bild 1 visar ett avrundat jack tycker jag det ser ut som. Jag skulle, helt amatörmässigt, gissa på att reporna kommer från sand/grus som du kört igenom.

Ja, precis. Och om bubblorna trycks ihop imploderar dom, och dras dom isär så exploderar dom.

Ja, jag kan absolut tänka mig att propellern kan få detta utseende om man kör så att propellern vispar upp väldigt mycket slam och sand från botten. Men se det positivt, du har ju iallafall inga havstulpaner på propellern.

Vårt system för klubbarna blev lite svårare att migrera till den nya plattformen så detta har inte skett. Men har startat en ny klubb med namn Nidelvsklubben Har bjudit in @LasseSkoghall och när han accepterat inbjudan så gör jag honom till Ägare/Moderator av klubben. Sedan är det bara att köra på och anpassa det hela samt att bjuda in och acceptera medlemmar. Hör av er om det finns frågor om detta! //stavhammar

Förhoppningsvis ska tömningspumpen i Hönö Klåva hamn funka bättre nu, den har ju haft tämligen klen sugkapacitet. Det visade sig vara en installationsmiss där pumpen "primas" med färskvatten för att komma igång, ungefär som en sån där gammal brunnspump man hade hade förr och fick slå en skvätt vatten i innan man började pumpa Nu skulle sugtömningspumpen bara ha ett flöde på 6 liter per minut av färskvatten men det öste på med fullt vattenledningstryck vilket mättade pumpen och det blev inte mycket kapacitet över för att suga upp från tanken. Men efter lite justeringar med en kran på slangen så gick det mycket bättre.

Båtel skiljer sig en del från "vanlig" el, men i grunden är det väl bara tre saker att ha i minnet när man bygger elsystem på en båt: * Man har bara den mängd energi att spela med som man har med sig (inklusive vad eventuella generatorer och solpaneler kan ge). * Allt blir fuktigt, oavsett fina siffror på kapslingar. Allt blir blött. * KISS, Krångla inte till saker, allt viktigt ska kunna lagas "med ståltråd och silvertejp" eller kopplas förbi. När man lämnat bryggan får man klara sig själv, och det blir svårt att köra in till vägkanten och vänta på hjälp. Förenklat och väldigt generaliserat så klart Lycka till med din Queen, det är en fin båt (tycker jag alltså) som har generösa sociala utrymmen jämfört med en del andra båtar. Skulle inte sitta fel med en sån, nån gång i framtiden alltså, typ när jag har tid eller så.

Båtar kan / skrov kan sätta sig ifall de inte är korrekt upppallade. På US båtar är det inte ovanligt att båtens balksystem (stringers) är av trä och kan därmed ruttna. Lägg till att de även kan vara fyllda med skum som suger åt sig fukt, det ökar vikten och därmed belastningen på skrov och balksystemet som står för stadgan. Kolla efter små sprickor i gelcoat vid akterspegeln. Kolla även om skrovet är plant eller om det "hänger" där bak genom att lägga ett längre vattenpass eller helt rak planka från akterspegeln mot botten.

Liten ensamtur till Strängnäs, imorgon kommer det ju bli sol så shortsen är med... 14 gr i vattnet så ett snabbt morgondopp kommer det bli🙃

Enligt Wikipedia: "Kavitation är ett fenomen där snabba tryckförändringar i en vätska leder till skapandet av små ångfyllda håligheter på platser där trycket är relativt lågt. Vätskan "kokar" d.v.s. övergår lokalt i gasform."

Ankaret ser ut att sitta bra. Otroligt klart vatten så här års ...

Vi ligger i natt i Österhamn på Lidö utanför Norrtälje. I juli är här fullt både på klippor och i viken. Nu är det bara vi ...

Dock inte igång flödet trots ny impeller och packningar. Blåste då tryckluft i hålet på motorn skvallerstrålen är kopplad till. Bubblade till under vattnet och efter ett par gånger med start och stopp, ny tryckluft osv så var strålen stark och fin! VID_53380904_074609_041.mp4

Mitt befäl i lumpen förklarade kavitation ungefär så här för oss. Ifall du tänker dig att det blir så högt tryck bakom propellern på trycksidan så att varje liten luftbubbla som finns i vattnet exploderar av det höga trycket. Så är det inte. Kavitation är precis tvärt om. Kavitation är att det blir så lågt tryck framför propellern på sugsidan så att varje liten luftbubbla imploderar av det låga trycket.

Vad trevligt, då återföds Nidelvklubben i detta forum. Jättekul!! //Er nye admin Lasse

Håller med @ChristerN Kavitationsskador blir små kratrar (några mm i storlek) i propellerytorna.

Storseglet tar ca 3-4 min att plocka av på vår båt. Gissar att det tar 6-8 min att sätta dit det igen. En måttlig arbetsinsats, tycker jag.

Okäj… Jag har aldrig haft problem med den just pumpen, tvärtom tycker jag att den fungerat bra, men en gång var det faktiskt kö, det var i våras, den helgen som du hejade på mig på kajen, då var det en segelbåt innan mig som inte fick tömt ordentligt, skepparen där var sur, men menade att jag kunde prova, ”men det kanske inte funkar för dig heller” men det gjorde det. Då vet vi det… att pumparna måste primas, undrar om det gäller alla? En annan fråga, vågar man stänga av kranen på sugslangen innan man slår av strömmen till pumpen? Enligt en hamnvärd i Skärhamn hade deras förr-förra pump gått sönder x flera pga detta. Ytterligare en, vad är det som gör att pumpen stänger av sig per automatik? Är det ett tidrelä, eller känner den av när det börjar bli tomt? Jag gissar visserligen på ett tidrelä, eftersom flera pumpar stänger av innan den sugit ut allt. Genomskinlig slang… nu minns jag inte var efter Bohuskusten jag såg det, möjligen i Lysekil, att hela sugslangen är genomskinlig, äldsta barnbarnet tyckte det var skitäckligt, och gick ned under däck, jag kan ju tycka att det är rätt så praktiskt att se fyllnaden i slangen, även om det ju inte är så trevligt förstås, man man vet ju när tanken är tom och en del andra saker som ni får gissa er till själva. Under förra ”sugtömningssäsongen” 2020, tänkte jag att jag skulle följa upp dom stationerna i år, som inte fungerade speciellt bra förra säsongen, nu gjorde jag inte det, dels pga av att jag inte besökt samma hamnar i samma utsträckning, dels pga att jag har en större septiktank som jag vågar att fylla, vänta med att tömma. Besättningen har inte varit dubblerad lika länge som förra säsongen heller, även om det tillkommit en ”användare” som avvandes vid blöja under sommaren. Gullholmens sugtömning var förra årets absoluta bottennapp, allt som kunde vara fel, var det. Inga skyltar, eller möjligen en liten skylt som skymdes av en eller ibland två sopcontainrar, en eller två containrar som även stod hopplöst i vägen på bryggan så att slangen inte räckte fram till båten. Men det spelade egentligen ingen roll, eftersom man hade väldigt svårt att komma in till bryggan då det låg båtar ivägen, att pumpen inte startade, liksom att slangens munstycke var avskiljt från slangen, och då vad det väldigt halkigt av latrinavfall på bryggan och luktade latrin, vad annars… Ja dessa sopcontainrar var ju fulla med hushållssopor och var exponerade för solen och värmen, och den odören gjorde ju inte direkt saken bättre. Den veckan var det ingen av Orusts sugtömningar som fungerade, jag testade de flesta, och de andra hade färska rödmarkeringar i Hamnkartan. Direkt obra med tanke på att Orust generellt sett tar ut de högsta gästhamnsavgifterna i Bohuslän, det finns enstaka hamnar som är dyrare, typ Smögen under högsäsong, men då har den kommunens andra hamnar mer sansade avgifter, bäst är Bovall, minns nu inte om det är 50 eller 75 kr under lågsäsong! det är lätt att tro att automaten är felprogrammerad. Så undrar om någon lyckats tömma sin tank på Gullholmen i år? Min slang! Mellan toastolen och septiktanken har jag en en Ø25 mm slang, från Biltema, ni som följt mina ”toalettäventyr” vet att jag akut en sommar fick rensa den slangen i Tanums Strand, det var en massa beläggningar av kalk ”urinsten” som det heter då det finns inne i blåsan, och njursten då det finns i njurarna, plågsamt! Jag vet! Men nu fick det inte att spola. Härom veckan, på Fotö, började det bli svårspolat igen, så jag demonterade slangen, den är i min båt lättåtkomlig, och jodå, det fanns fina vita stenar och beläggningar i den. Det var när jag skulle spola ur denna slang som däckspolningspumpen började att strula, men jag bankade på slangen med plasthammare och då lossnade allt, tror jag. Nu tror jag inte att denna förkalkning beror på att slangen är inköpt på ett lågprisvaruhus, det beror antagligen på vad besättningen äter och i viss mån dricker. Googla på varför man får njursten så får du en hint om vad kosten kan orsaka. Så då ett tips, om det börjar bli svårt att spola ner skiten i tanken, kolla slangen! inte så trevligt jobb, men resultatet när det är klart kompenserar helt klart obehaget, sedan finns det äckligare toalettjobb ombord, som att rensa jokerventilen i manuellt pumpade toaletter…. blää.

Det kanske går att sparka igång den igen? Kan vara så att @stavhammar har koll på det.

Svar till Jensunge Ja den jag körde för många år sedan hade ett gashandtag från en moped Kan ju användas från Mc, Cross, Moppe eller liknande Gäller bara att få rätt utväxling så det blir full gas! -:) Har sett på en del skotrar från 70.talet att det sitter ett gashandtag på sidan skotern som på en motorbåt...en spak som man för framåt eller bakåt beroende på hur den är monterad... Finns de som monterar gasreglaget från motorbåt direkt på sidan också och som passar motorn man har. Man får ju både back, framåt och gas i ett o samma reglage då Googla lite så hittar du säkert bilder på det Mvh Roger

Men skrov ska nog vara lite mjuka beroende på konstruktion. Annars så går de ju sönder, om det är för styvt. Om det är träbalkar/laminat under glasfibret, ska man nog vara extra observant om skrovet är ovanligt mjukt. Håller med tidigare inlägg. Håll utkik efter sprickor och mät och notera gärna längden. Sprickor växer med tiden, oftast exponentiellt. Hos jetflygplan, letar man kontinuerligt efter sprickor, som tillbörjan är mikroskopiska, men som kan tillta väldigt snabbt.

Såvitt jag förstår finns nog inte klubben längre, finns iallafall inte bland de andra klubbarna som man hittar i menyn, men det går ju att starta en ny för den som så önskar. Se bifogad bild.

Ett och annat nytt elsystem har jag byggt i båtar och i husbil/campingbuss. Det viktigaste i grunden är ju att ha två batteribanker, en till start, och en till annan förbrukning. Motorns elsystem med startmotor och generator etc. har jag sällan behövt bygga om, det brukar vara vettigt gjort, ävensom en och annan kabel eller anslutning kan behöva bytas ut. Jag har gjort så att jag efter förbrukarbankens batterifrånskilare kopplat en huvudsäkring, därifrån har jag sedan dragit två kraftigare kablar framåt, plus och minus. Den senare till en plint efter batteriminus. Dessa kablar utgör liksom stammen i systemet, midskepps vid förarplatsen, eller snarare framför denna, som brukar vara i taket inne på toan, sätter jag upp en säkringspanel, eller så blir det en kombinerad strömbrytarpanel med automatsäkringar vid förarplatsen. Sedan fortsätter denna stam fram till förruffen nu med litet klenare kabel, till en ny ”undercentral” dit diverse läslampor och sådant kopplas in. Jag har använt litet olika dimensioner till stammen, men nu senast i en åtta meters motorbåt blev det 2 x 6mm2, med huvudsäkring därefter. Det har öven hänt att stammen går bakåt också, till akterruff eller för belysning och annat i motorrummet och i förvaringsutrymmen. När sedan då stammen grenar sig, efter en ”undercentral” brukar jag försöka att hålla 2,5 mm2 men jag kan slarva litet om det det är LED-lampor som skall försörjas, då kan det bli 1,5 mm2 och med säkringar anpassade till kabeldimension och kabelns längd x2. Som sagt det är skillnad på elsystem i fastigheter och elsystem båtar. Det finns mycket bra information om lågspänningssystem i allmänhet, men även med inriktning på solceller och vindgeneratorer och sådant, på www.24volt.eu Men det är ju ett roligt projekt som du fixar lätt, fast det kan ta tid. Det kan vara jobbigt och tidsödande att dra el ombord i båtar i trånga kabelkanaler och liknande.

Nu har du fått några fina tips men du får några till Här kan du hämta instruktionsboken till din motor och där finns Pentas lilla elschema som underlättar när du ska hitta bland motorns kablar. Det bifogade schemat får du ta med en nypa salt men efter Ancas så hade ju både Selco och Fjord med ett finger i produktionen som Selqueen och Fjord Queen så särför kan även detta elschema vara någon ledning för att hitta bland gamla kablar.

Japp, det kan du ha! 😀 Då är det i alla fall ingen fara med seglen.

Avgaserna går väl ut den vägen?

Ersätt eller i alla fall förstärk med U-profil av aluminium. Så är det gjort på många båtar, och dessa är sedan skruvade mot stöd i ändarna för att "ramverket" skall kunna tas bort bär maskinen skall ur. Mittenkapningen känns f.ö. lite svårbegriplig...

Det kan ju vara en otät packbox där drivaxeln möter vevaxeln.

Glest i Stockholms skärgård också... Betydligt mörkare än det ser ut på fotot.

Man kan ju hoppas att de flesta andra båtklubbar i området läser tråden och noterar vem man inte ska släppa in som medlem framöver.

Det är inte vad det står. Läs igen. Det står "och så" inte "för att". Oavsett bevisar det ditt påstående att det bara är i Sverige som man tar bort färg innehållande TBT bara är hittepå och/eller dålig research.

Tack för länk 🙂 Visar att minst ett av dina påståenden är hittepå.

Läs igen vad jag skrev. Det står i stadgarna att reglerna FASTSTÄLLS på årsmötet; inte att det är ett röstningsförfarande kring reglerna. Man aviserar dem, sedan fastställs de på kommande årsmöte. Så har skett. Klart!

Nå, men det var ju inte stegens fel!

Äsch, vad kan hända, det är väl inget farligt att klättra på stegar:

I egenskap av skyddsombud på min arbetsplats så tycker jag att det ser helt ok ut i båda fallen, jag är även aktieägare i Fonus och i ett stenhuggeri....😆

Du blandar ihop stadgar och regler. Reglerna fastställs på årsmötena, men vad jag kan se behövs inget särskillt beslut kring detta. I och med att de anslagits/kommunicerats ut till medlemmarna och årsmötet hållits, har de ju fastställts.

Fast det hjälpte ju inte! (Om det nu är så som du påstå.) Din giftspridare står fast förankrad på land, kanske för resten av sitt båtliv! Det verkar hur som helst finnas möjlighet att tråden löper på i åtminstone 10 månader till.

Jag är inte alls förvånad, är du? Skillnaden ligger inte alls i att "ha rätt eller få rätt", den ligger i att anse sig ha och rätt, eller att ha en båt i sjön - vilket egentligen är den stora kärnfrågan, och ha varit i de 1,5 år som den här tråden pågått. Du vill ha "rätt" (dvs på ditt vis) hellre än att segla. Viktigt här är att inse att klubbstyrelsen inte kräver färgborttagning. Klubben du är medlem i har miljöregler som du som medlem är bunden att följa, och i de reglerna står det: I samma regler står det också att: ...samt... Dessa regler gäller sedan 2,5 år... Frågan om din klubbs miljöregler var helt klart uppe på ett årsmöte år 2020, där du föreslog att de skulle upphävas, och årsmötet beslutade att de skulle vara kvar, vilket du omöjligt kan ha missat då du deltog på mötet. Däremot har styrelsen på samma årsmöte fått i uppdrag att revidera miljöreglerna efter en motion av dig. Jag anser att om man vill vara medlem i en förening, får man följa de regler som finns uppsatta. Vissa regler kan man ifrågasätta på årsmöten (vi har bl a en märklig regel om antalet fendrar på en båt i hamnen, och de är inte kopplade till båtstorlek...), men finns reglerna får man se till att följa dem. Annars finns det andra föreningar man kan vara medlem i. Eller så är man inte medlem någonstans alls, det alternativet finns ju också.

Ganska glest mellan båtarna i Göteborgs norra skärgård idag. Bild från Rammen.