Ledartavla

För er som inte redan känner till det, så har nu epropulsion lanserat elgenerering till samtliga sina modeller. Gissningsvis tar det ca 10ggr körtiden att ladda batteriet fullt (beroende på farten), så tio minuters körtid borde laddas tillbaka på ca 1,5-2 timmar. Jättekul för oss som inte är så tekniskt intresserade, för mig känns det väldigt spännande med ett alternativ där vinden (och farten) står för laddningen. Får se hur länge det dröjer innan fler märken hakar på.

Använd skyddsglasögon när du mekar med fjädern.

Hej. Det är en biltopp du har och där är inte expanderbrickorna rostfria. Byt båda och kolla även den aktre. Sätt inte kulan mot brickan utan den plana delen av hammaren då kulan gör en grop och brickan lossnar igen. Slå inte direkt på brickan. Om sätet är ojämnt kan du använda epoxilim runt kanten. Ingemar

Som sagt om du inte själv är händig lämna in den på en Marina låt dom gå igenom motorn och drevet, byt de delar som behövs osv. Så du kan känna dig trygg med båten och motorn. Kommer kosta en slant men värt det.

Men packboxarna köper du separat, t ex från stället jag länkade till. Vet att det är "populärt" att säga negativa saker om Biltema så snart man kommer åt, men det faktum att de säljer hubbar som reservdel är positivt i sig. Gissar att det är ett bättre alternativ för majoriteten av kunderna, då det inte är alla som har kompetens att byta lager och tätningar utan att skada dem. Men mät tätningarna också och beställ den dimensionen, som sagt. Det är ju standarddimensioner och inget som automatiskt "hör till" dessa lager.

Rengöring av färsk och sjövatten sidan med "Systemrens" löste bokstavligen problemet. Nu håller sig temperaturen stabil.

UPPDATERING: FELET ÅTGÄRDAT Jag bytte två tändspolar 3 och 4 och motorn går nu som ett skott. Dock har ett annat problem av mekanisk art uppstått, men detta tar jag i en annan tråd. Tack alla som hjälpt till här med goda råd.

Egentligen ja eftersom seglet slits i kontaktpunkerna samt det stör formen på seglet. Fast jag vet inte hur man skall kunna komma ifrån det. Alternativet är att inte släppa ut seglet så det inte får kontakt med vant och spridare. Men det blir inte bra det heller för då skotar man fel med allt vad det innebär.

I verkstaden har vi förutom skyddsglasögon, ärv 3M eltape, den går utanpå det mesta, bättre eltape har jag aldrig arbetat med. Men ett brett och långt buntband är ju aldrig fel förstås.

4-takt är i regel väldigt tysta jämfört med lite äldre 2-taktare. Hade en Suzuki 65 hk 2-takt för länge sen, svårt att prata med andra i båten medan man hade motorn igång och körde med båten. Har sen 2003 en 115 hk 4-takt (Yamaha F115) och den är otroligt tyst även i varvtal för lagom planingsfart (ca 3900 varv/min i mitt fall, på fullgas varvar motorn i trakterna av 6000 varv/min). 4-takt är i regel tyngre än motsv. 2-takt. Enklare mecka själv med en äldre 2-takt, de moderna 4-taktarna har elektronisk bränsleinsprutning osv, ventiler och sånt som en 4-taktare har. Men även på en 4-takt kan man om man vill göra grundservice själv, som att byta motorolja, olja i växelhus, byta stift, smörja fettnipplarna, fetta in propelleraxeln och lite sånt. Gjorde det själv på min Yamaha F115 för nån vecka sen. Byta kamrem på en 4-taktare kanske man inte själv ger sig på. Eller byta vattenpumpens gummihjul (impeller) men det finns ju på 2-taktarna också. Finns väl om man letar i gamla båttidningar jämförelse mellan 2-takt och 4-takt t.ex.60. Om du skulle byta din Yamaha 60 hk 2-takt tänker jag det skulle räcka med en 60 hk 4-takt t.ex. Yamaha för att få ungefär liknande prestanda men en Yamaha 60 hk 4-takt är tyngre än en Yamaha 60 hk 2-takt. Ibland kan man inte ha tyngre motor på akterspegeln för att båten blir lite för baktung, beror väl på vad du har för båt. En ny Yamaha 60 hk 4-takt väger ca 115 kg med propeller. En Yamaha 60 hk 2-takt 1991:a väger väl runt ca 105 kg. Nya 4-takt utombordare är ganska dyra, även beg. kan nog vara det också, i alla fall om hyfsat ny. Finns moderna 2-takt utombordare också, Evinrude E-Tec, t.ex 50, 60 hk, men Evinrude har slutat tillverka utombordare om det var förra året. /Bo

Finns flera videos på detta. Testa att googla rewind starter spring eller nått liknande. Tror mer på buntband än tejp.

Det är bara på läns som vinden "trycker" fram båten eftersom det då inte går att få luftflöde kring seglet. På alla andra bogar skall du ha luftflöde kring seglet. I grunden och enkelt uttryckt kan man tänka att ju lägre i vind, framförallt från halvvind till läns, du seglar ju mer skall du släppa på...allt. Utom kicken som du drar hårdare ju lägre du går. En djup profil i seglen ger större kraft. Ju lägre du går i vind ju mer framåtriktad blir den kraften.

Då är vi överens, jag brukar kryssa 20-30 grader från vindriktningen för att undvika det bedrövliga att ligga 5-10 grader ifrån

Jag kan inte roddbåtar men jag gör ett försök i alla fall. Plasten i durken ser onekligen tunn ut. Det verkar som att materialet under durken stagat upp plasten. Om det börjar ruttna under kommer troligtvis durken att spricka på fler ställen när du går på den. Jag hade nog funderat på att såga bort plastdurken och rivit bort det som ligger under. Sedan hade jag byggt en ny durk i trä. Det behöver inte vara speciellt påkostat utan modell "trall" funkar. Att båten skall sjunka behöver du nog inte vara orolig för. Jag tycker det ser ut som att du har "flytkroppar" i aktern under toften samt i fören. Det som känns lite osäkert är om flytkropparna är täta eller om de är öppna under befintlig durk. Fast jag tror de är täta. Men, som sagt, jag gissar. Någon annan kanske har något vettigt att bidra med?

Nu hittar du på saker som jag inte har skrivit. 45 absoluta grader är alldeles för mycket. En naiv bild av vindriktningarna skulle kanske tala för att slör är 45 grader, men jag anser att det är skenbar vindriktning som är relevant, och då är vinklarna mycket mer sammantryckta mot 180 grader. Jag menar kanske 20-30 grader från rakt mot målet i förhållande till absolut vindriktning.

Om målet ligger i vindriktningen skulle man alltså avvika mer än 45 grader. Tror jag inte på. Hastigheten måste då öka mer än 41% (√2)

Googla polardiagram, någon kanske har gjort det för din båttyp. Tror att de flesta av samma sort, t.ex. kölbåt, fenköl är rätt lika.

Nä, jag förklarade lite dåligt. Men slören ska i alla fall vara mer mot halvvind än mot läns. Då kan man få flöde över seglen som faktiskt drar, i stället för att det mest är vindfång.

Det är generationsrelaterat snarare än båtlängdrelaterat gissar jag. 🙂

Om det är av ekonomiska skäl du tänker byta till fyrtakt så kommer du aldrig att tjäna in bytet. Vänta med att byta tills den gamla havererar. Eller byt för att du vill förnya maskinparken.

Tack så mycket för den välutvecklade och snabba hjälpen och ja, det är just därför jag vill bytta till led. Sedan kollade jag att längden var rätt, vilket det var men det står på armaturen 10-20watt och denna är ju endast 0,7watt, borde jag ha en mer kraftfull eller är skillnaden till led bara så stor?

Strunta i rosten se till så att motorn fungerar och kör några säsonger för att se om du trivs med båten.

Behöver inte betyda att det är något fel. Det kanske är du som inte blivit bekant med strartproceduren.

Du får inte fega när du lägger i växel, då kommer det att rassla. Snabbt i och ur med växeln.

Kolla runt lite, en del marinor överdriver komplexiteten, vidare kan en felsökning iväg rejält. Finns dom som i princip köpt en ny motor bara i reparation av sin gamla trotjänare. den har ju slutet kylsystem och endast 350h på sig, har de skött oljebyten / vanligt underhåll så borde det finnas goda förutsättningar att få ordning på den .

https://www.biltema.se/bat/elutrustning/belysning/interiorbelysning/spollampa-led-2-pack-2000037244 Kolla bara så att längden stämmer.

Om det inte finns geografiska eller trafikmässiga begränsningar så rekommenderar jag att kryssa på undanvind, så att du maximerar farten mot målet, även om vägen blir längre. Har man inte instrument/plotter som har seglingsfunktioner kan man sätta en waypoint i målets riktning fast väldigt långt bort, och sen se hur snabbt man rör sig mot den. De flesta båtar är snabbare runt halvvind än på slör (undantaget mer moderna, (nästan)planande skrov i kombination med stora undanvindssegel), så med lite mer vinkel mot vinden kan man vinna fart nog för att även röra sig närmare målet snabbare.

Både ja och nej. Köp av en firma som säljer båtdelar så att du får en plugg i rostfritt.

Det där är bara en ”frostplugg” fast jag tror att de egentligen har med gjutningen av toppen att göra, men strunt samma. Bänd ut den gamla och köp en ny rostfri och sätt dit. Sätt en kulhammare med kulan mot brickan och klappa till med en hammare så att brickan expanderar. Mät så att du får rätt dimension! https://marinexpress.se/artikel.php?kid=&sok=Frostplugg&id=4307

Tyvärr såg jag nog fel, axeln vibrerade så mycket att jag trodde att den roterade också. Sorry.

Kungshamn idag: Det finns ett ”hjul” som tidigare användes att rulla på slangen på, då satt slangen ansluten i hjulets centrum. Av någon anledning har hjulet övergivits och slangen sitter nu i en anslutning i väggen på huset. Men någon ”ordentlig människa” hade ändå lindat upp slangen på hjulet varvid både en långa biten med munstycket, som den korta biten mot anslutningen hade rullats upp och kilat fast sig inuti detta hjul. Det tog en stund att då loss slangen och få ut den till båten. När jag sedan startade pumpen var det väldigt dålig pumpverkan, och det blir inte bättre av att slangen är lång. Hoppas att Hunnebos tömning funkar. Diesel 15,70 respektive 15,50 kr/l. Det finns bara grön och ”grön skattad” att välja på.

Svårt att se men vissa delar har ser bara ut som ytrost och borde kunna slipas och målas. Motorfästen ser lite mer angripna ut och de skulle jag byta. Så förslagsvis låter du lyfta motorn, demonterat kringutrustning och slipar av ytrost och lackar detta samt monterar med nya motorfästen. Ovan gäller förutsatt att motorn i övrigt är i gott skick. det kan hända att föregående ägare har haft en läckage från tex sjövattenpump och hela utrymmet ”sparyats” via multiremmen. Håller man motorutrymmet torrt och rent skall man inte behöva få dessa problem. Vad gäller startproblemen skulle jag börja med att lyfta av flamskyddet och rengöra det, sedan byta IAC mufflern som sitter i insuget. Det är en lite skumgummibit som sitter i insuget. Funkar inte det får du fortsätta felsökningen (microbrytare, bränslepump, tändning, osv)

Lite jobb bara på den trimmätaren -> byt trimgivaren i drevet. Loggen -> kolla om tryckslangen sitter i drevet, sitter på framsidan under vattnet, lättare att gitta om du tiltar upp drevet. Backen, eller att den dör -> justera eller byt växelwire. Att den inte startar, funkar det om du ger gas? Håller med om att det är lite väl mycket rost, håll rent och torrt!

Motorn går bra efter rengöring av förgasaren. Tomgångsvarvtal justeras med översta skruven. De två luftskruvarna är utskruvade två varv. Tror den vänstra är för tomgång.

Fuktigt motorrum med dålig ventilation kanske pga någon läcka någonstans så rostar allting där inne. Men körs båten ofta så torkar motorvärmen upp utrymmet, men körs den sällan så ligger fukten där och gör sitt "jobb" Torrt kölsvin är ju alltid bäst men Mercruiser Dreven har ju en svaghet i styrtappen som efter ett antal år brukar rosta och då sipprar det in lite vatten genom skölden och till slut tar länspumpen över och pumpar ut det men det blir alltid en liten skvätt kvar tills nästa gång osv. mao alltid fuktigt. Styrtappen finns numera i rostfritt, tror att det är standard i SeaCore Dreven.

Alternativt kortslut vid tankgivaren så ser du att kablarna är ok

Man kan hissa segel..? 🙂 Men tillbaka till frågan; jag seglar ju en 27-fotare med två barn emellanåt som gastar. De var två och fem första gången vi var ute, nu är de tolv och fjorton och börjar bli till riktigt stor hjälp. Jag har ibland funderat på större, men det faller på några saker. Dels; det blir snabbt jäkligt många mer timmars vårrustning när båten ökar i längd och fribordshöjd, och jag gillar inte att gnugga men vill ha en fin båt. Båten skulle också bli många ton tyngre, och det får man inte heller missa att tänka på när man har barn som skall kliva iland och ta emot båten. Och - hur länge till kommer de följa med? När säger de - ingen mer segling för vår del, tack… och när det händer är båten rätt lagom igen. Något som jag tycker missas ovan är seglingsegenskaperna. En båt med grund köl, rullstor, stor invändig volym… då kommer det segla som en pråm, och även om det är enkelt att rulla ut storen så kanske det inte är så kul. Så - glöm inte att det faktiskt är bra om segelbåten är trevlig att segla, och inte bara en husvagn med rigg - då är risken att du tröttnar. Även om min egen båt inte är världens snabbaste, så är känslan bra och den är viktig. Bilden är från semestern när vi kryssade över Mysingen söderut med revad stor, väldigt trevligt och ett minne att bära med sig när båten ligger på land.

Har likadan motor i en Ryds 23 från 2011, lite nyare förvisso men jag har inte en rostfläck. Denna motor ser väldigt rostig ut och smutsig. Har den möjligtvis hamnat under vatten helt eller delvis? Känns som du blivit lurad. Åk till en Marina och be om ett utlåtande.

Har skaffat mig en Ctek M100

Det finns mycket ”sanningar” kring 2-t där ute. Många hävdar att 20-25% går ut oförbränt osv. Det stämmer visserligen på tomgång och lågvarv där motorerna är dåligt avstämda och har riktigt dålig fyllnadsgrad, men där de går som bäst(på höga varvtal) är spillet mycket mindre. Kortfattat kan man säga att en 2-t med förgasare är anpassad för ett visst varvtal där den har rätt mottryck och gasväxlar hyffsat bra. Övriga varvtal är man mer eller mindre nära denna sweetspot och marschvarv typ 4000varv är ofta bra medan exvis 1500varv är rent dåligt. En 4-t drar mycket mindre (typ hälften) på lågvarv. Med andra ord beror vinsterna mycket på vilken körprofil man har. Om man nästan bara ligger på höga varv där en 2-t fungerar bra är miljövinsten mycket mindre än om man trollar och tuffar runt på lågvarv. Kör man mycket lågvarv är 4-t mycket bättre på alla sätt.

Har inget generellt svar på din fråga då det ju varierar mellan olika märken, varvtal och körsätt men… En tvåtaktare kör ut en hel del bensin rakt ut med avgaserna vilket en fyrtaktare inte gör (här pratar jag om bensin fritidsmotorer och inte om de stora diesel tvåtaktarna som större fartyg har). Du får nog köra väldigt mycket innan en ekonomisk kalkyl visar på fördel för en fyrtaktare om din nuvarande tvåtaktare funkar fint. Även miljömässigt lär en fyrtaktare ta tid på sig innan den blir bättre. Vad du kan göra, men inte frågar efter, är att köra din tvåtaktare på alkylatbensin. Är iaf bättre för miljön.

Öva är nyckeln till kunskap och kompetens. Kör 10 tilläggningar på rad i lugnt/vindstilla väder och fundera på varför det gick som det gick. Öka svårighetsgraden vartefter, hårdare vind, mera och stötte vågor och mindre hjälp från besättni gen (som egentligen inte finns). En fenkölad båt vrider sig kring en unkt i närheten av mastens placering så en sväng in mellan y-bommarna skiljer sig en del jämfört med när man svänger in med bilen på en p-plats på stormarknaden. I princip kan man köra i 90°-vinkel mot y-bommarna till masten är mitt emellan de bommar du ska in mellan och då göra fullt roderutslag. Sedan påverkar vind och ström nsturligtvis båten men inte bilen. Det vanligaste är att förskeppet "blåser bort" från vinden. Tag om möjligt hjälp av vinden istället för att kämpa mot den.

Lite tankar om att installera på ett alternativt sätt (utan att dra kabeln genom rufftaket). Mina solceller har likadan platt kabel som dina. Jag började med att dela kabeln (bara den del som skulle böjas) o sikade fast de två delarna i en böj på undersidan av panelen så att jag fick ut kablarna där jag ville ha dem. Att böja kabeln utan att dela den går inte, då blir den för styv. På det viset kunde jag få ut kabeln där jag ville ha den för att få in den under sprayhoodsfästet och vidare bredvid ingångsluckan (där den, på ett skyddat ställe, skarvades till längre kabel) varifrån kablar fortsätter i rör till regulatorn. Ett litet plåtskydd (sikafyllt) skyddar ingångshålet (det finns inget distansmaterial bakom så den problematiken slapp jag). Det blev minimalt med synlig kabel o lätt att komma åt skarvar på kabeln. Solcellerna monterades med skruv o en tunn sikasträng på tre sidor samt ett par småsträngar på mitten. Sidan som ligger nedåt på taket lämnades olimmad så ev kondens kan rinna ut. Jag ställde några batterier på solcellerna (mjukt skydd mellan...) medan sikan härdade. .