Ledartavla

Då var det beslut på det omtalade vattenskoterkörkortet. Riksdagen klubbar förarbevis för vattenskoter Från och med den 1 maj nästa år krävs förarbevis för att köra vattenskoter, efter ett beslut i riksdagen. Lägsta ålder för en förare är 15 år och för att få ett bevis måste han eller hon ha gått en förarutbildning och ha fått godkänt. Reglerna för utbildare och de som ska utfärda förarbevis gäller redan från den 1 juli i år. Nyligen fick Riksåklagaren stöd från remissinstanser för ett förslag om att buskörare på vattenskoter ska kunna bötfällas direkt på plats. RÅ:s förhoppning är att det ska kunna träda i kraft i sommar. Då får polisen möjlighet att utfärda böter för “störande och onödig körning” direkt.

Gör aldrig om misstaget att använda glykol i dricksvattensystemet. Ja Glykol smakar sött , den gröna färgen har inget med miljövänlighet att göra. Igen, Glykol är giftigt även i små koncentrationer och finns inget kräkmedel i vad jag vet. Man tömmer vattensystemet till vintern och plockar bort pumparna och öppnar vattenkranarna. Konservering med glykol är endast till för motorn och ev toan, dock så gillar inte vissa packningar i toan glykol så det är bättre att tömma allt på vatten istället

https://www.sjoraddning.se/stockholm/larm/motorbat-kluven-pa-mitten-2-personer-i-vattnet Här finns en bild på halva skrovet.

Om djupet vid detta "berg" är 0-3 m är väl alla sjökort rätt? Överlagrad bild här mellan sjökort och flygfoto.

Platsen är ju mitt inne i mörkblått område. Där ska man alltid utgå från att det inte är sjömätt alls, och att djupet när som helst kan vara allt från 3 m till 0 m! Undantaget hamnar och hamninlopp förstås, där man har anledning att anta att det är säkert djup, inom rimliga gränser.

Felet kommunerna runt Vänern gjorde var att inte gå ihop och tala om för göteborgarna att bygger ni en lägre bro än den gamla, så stryper vi vattenflödet i älven och då får ni dricka saltvatten. Fartyg med däckslast anlöper i snitt två i veckan till Gruvöns Bruk och lite mer sällan avgår det fartyg från Gruvöns sågverk med däckslast bestående av sågade trävaror.

Vi får inte glömma Älvsborgsbron, nu är det 3:e året i rad man stänger av den för underhåll med vad som då följer i bakvattnet. Kaos varje dag från morra å te kväll. Bara köer och kollisioner. Bilisterna i den här stan är ganska dåliga på att köra bil, det är bara jag som kan det.😉

Det verkar råda lite delade meningar om Göteborg arbetar för eller emot sjöfart verkar det som.

Jag gjorde ett pressverktyg av en bult, en mutter på insidan och en plåtbit, så kunde jag långsamt pressa ut aluminiumprofilen. När den var i rätt läge så ersatte jag gummimuffarna på insidan med nytt distansmaterial, och tätade sedan med tec7. I stort sett blev det bra, men i hörnet var det inte möjligt att få ut listen. Men jag är nöjd så här!

Hej Vi har i SXK Västkustkretsen sedan 2016 monterat säkring och servat ca 2600 västar. Någonstans mellan 5 och 10% hade inte fungerat, nästan alla på grund av urskruvad eller lös gaspatron. För den som har en väst utan säkring och inte kan få en sådan monterad nu är det viktigt att öppna västen ofta och känna efter att gaspatronen sitter fast. Vi har spelat in en film där vi visar hur man själv gör service på sin väst. Under "montering av säkring" finns länken till filmen. https://www.sxk.se/vastkustkretsen/var-verksamhet/batteknik-vk Hälsningar Ove

@stavhammar Google verkar inte ha koll på sina annonsörer, igen! SPECIALRAPPORT: Greta Thunbergs senaste investering förbluffar experterna och storbankerna är livrädda! https://www.dailynewsrush.com/thunberg/?p=Bitcoin_Prime&header=logo&sxid=6bvg7h8ua5pe&ttorigin=6bvg7h8ua5pe Ska se ut som Aftonbladet, men det är det ju inte.

Den stora skillnaden är nog tidsåtgången för att arbeta fram bevis för lagbrott i samband med framförande av vattenskoter. Tidigare skulle det bevisas att skotern framförts så det gick att döma för vårdslöshet i sjötrafik. Nu kan det utfärdas böter för den som inte har behörighetsbeviset med under körningen. Det ligger även på uthyrare att kontrollera behörigheten för dem som de hyr ut till, annars blir uthyraren bötfälld. Förutsättningarna för Sjöpolis o Kustbevakare att se ett direkt resultat av ett ingripande kommer att öka enormt i förhållande till de lagrum de haft att tillgå tidigare i sina försök att stoppa galningar på vattenskoter.

Om kabeln på bryggan ramlar i vattnet så löser jordfelsbrytaren eller personskyddsautomaten ut snabbare än jättesnabbt, så det behöver du inte vara orolig för. På 24volt.eu finns det några kalkylatorer bland annat än som räknar ut förluster i kablar,, prova den! Dra ut 230 på bryggan och ha laddaren i båten! Med 230 på bryggan kan du ju även sätta upp belysningar. Det är väl bara detta jag kan bidra med.

Tack för många och goda råd! * Har ännu inte grävt ner strömkabeln från huset till förvaringsboxen vid stranden. * Solceller kan bli aktuellt längre fram. * En godkänd gummiisolerad kabel ut på bryggan, jajamensan, det känns klockrent, men jag är ändå lite osäker på säkerheten, det känns som att den där kabeln skulle kunna hamna i plurret om nån snubblar på den etc. 230V + vatten känns bara så fel. * En personskyddsautomat, klockrent likaså. * Att få en del spänningsfall p g a långa lågspänningskablar kanske är ett pris jag får betala för att få till ett mer säkert system? Givet alla anpassningar jag behöver göra för att kunna behålla de 2 våta batterierna i båten.. så har jag under dagen övervägt att byta batteri-system till LiFePo4. Då slipper jag ett antal kablar och kan ta med mig batteriet upp till stugan o ladda det där, där finns redan JFB etc. Hm.

Tack @ChristerN för bra input och för välkomnandet . Ja, det är ju förstås mycket en kostnadsfråga och nu när vi testat för en billig peng och kommit fram till att det är roligt så kan det förstås få kosta lite mer. /Johan

Jag tycker du listar alternativen väldigt bra. Som jag ser det så är det ekonomin som avgör ditt val och det är svårt, ja eller lätt egentligen när det inte är vi som svarar som ska betala, att uttala sig när vi inte vet hur mycket det svider för dig att låna pengarna. Jag håller med dig i att en ny/nästan ny styrpulpetare eller bowrider håller värdet bra men, som du själv skriver så ökar försäkringskostnaden och även stöldrisken med en nyare motor. Du får förmodligen lite högre service-kostnader också. En nyare båt/motor vill man gärna ska få den föreskrivna servicen för att garantin ska gälla. Här brukar jag rekommendera att man köper ett känt märke av både båt och motor men lika viktigt är det att det finns service-ställen i närheten så det inte blir en större insats att köra båten till service. (Själv kör jag min stora båt långt till service men har ganska nära till service på min mindre båt som dock har en motor av mindre känt märke, så jag lever inte själv riktigt efter mina råd - men det är medvetna val!) Så, grunda ditt val på ekonomi blandat med dotterns välvilja. Det kommer säkert vara några år där hon inte alls vill vara med till landstället men förhoppningsvis kommer viljan tillbaka och då kanske hon vill köra båten själv. Välkommen till MG!

Jag skulle nog satsa på det senare alternativet. En nyare båt med en fyrtaktare på akterspegeln. Förmodligen kommer det inte lösa frågan med att frugan inte vågar köra båten själv, däremot blir dottern glad. Värdet på båten brukar vara stabilt. Visst kostar det något mer än att brumma runt i en gammal 2-taktare, men det är svårt att bortse ifrån att ca 30% av bensinen släpps ut oförbränd i sjön. För varje 10 liter man häller i tanken så hamnar runt 3 liter i sjön med andra ord.

Jag ser framför mig vattenskotrar som är 4.1 meter på marknaden inom kort. Då räknas de inte som vattenskotrar enligt definitionen, och kan köras fritt.

Nu är iofs en Diva ganska olik vår båt. Vi har en långkölad ketch på 35 fot. Den väger drygt 8 ton. Jag upplever den enklare att segla själv än övriga mindre och lättare båtar jag haft (inklusive den långkölade L31:an) I hamn "bäddar" jag in den med fendrar vilket gör att det går att komma lite "snett" vid tilläggning utan att det gör något. Med de flesta nackdelar följer även fördelar. Vikten gör att den inte far iväg så lätt vid hantering i sidvind. Det blir lättare att svänga runt när det är trångt eftersom trögheten gör att båten ligger stilla längre innan den börjar flytta på sig. Det gör att propellern får längre tid på sig att "jobba runt båten". Att hantera en större båt handlar om träning. Som skrivits tidigare. Det gäller att lära sig hur båten beter sig och hur man hanterar den i olika situationer. Man kan känna sig lite "annorlunda" när man håller på att svänga runt hit och dit, bromsa och backa samt lägga till x antal gånger i hamnen. Det är något många skulle behöva göra men få gör (jag skulle behöva träna betydligt mer). Gällande våghöjd skall man inte stirra sig blind på det. Våglängden är helt avgörande. Tex är korta en meters vågor mycket jobbigare än långa fyra meters vågor.

Svärfar hade en dylik på sin Bavaria 48 - var dock iofs till uteduschen

Tack så mycket! Jo det har jag inte bara funderat på utan dessa ligger i båten redo att skruvas dit. ville se vart tamparna tog vägen så det inte blir onödigt mycket brytningar.

Hej igen Nu är denna och några liknade blockerade och rapporterade. Det kan ta en stund innan det slår igenom hela vägen. Som sagt tack för rapport om detta och mycket bra med skärmdump och mållänk eftersom det gör det mycket lättare att åtgärda. Hoppas vi slipper fler i närtiden! //stavhammar

Det enklaste svaret på frågan är som flera skrivit att Ja du klarar dig bra med Eniro på sjön. Men det är bra med en backupplösning. Håller du dig till farleder eller där det är stort djup är det inga som helst problem. Skall du köra där djupet är litet så anpassar du hastigheten. Som alltid blir det en tävling om vem som har störst och mest och det går att hitta hur många anledningar som helst till varför man måste ha en plotter. Men ur ett historiskt perspektiv så kan vi se att det behövs inte alls. Det är dock väldigt bekvämt! Men Eniro och liknande appar med GPS gör det nästan lika bra.

Men de hade en idé om att bygga en kulvert från Vänern över till Uddevalla för att få dit mera dricksvatten?

Va! Vad är det för skorv du åker i! 😄

Det vanligaste är väl en växellåds/drev-olja.... (det är ju ett drev som bog/akter-propellern sitter i). Mitt råd till TS är att köpa och ta med en flaska drevolja, kolla vart slangarna går och om det sitter en akterpropeller under badplattformen - fyll burken med drevolja. Det ser även ut som det sitter en avluftningsslang för att oljan lättare ska rinna ner i drevet. Håll koll o var beredd på att återfylla ett par gånger, drevolja är trögflytande.

Ja jag får nog göra en lite bättre undersökning på plats. Bara det att nästa gång vi åker till båten blir med barn och fulla matkassar över midsommar så jag chansade på att någon hade kunnat säga exakt vad det var och vilken vätska det ska fyllas på med

Problemet är löst. Tog med slangarna till Hydroscand som pressade nya T-kopplingar till mina slangar och tillverkade nya där det behövdes, retursslang samt nya slangar mellan pump och T-koppling. Tack för alla svar och input!

Nu kanske jag är lite sent ute. Jag tror solpanelen har för låg spänning för att kunna fungera med regulatorn. Det behöver inte vara så på din regulator men mina regulatorer vill ha batterispänningen+5V från solpanelerna för att starta laddningen. Vad jag kan se ger din panel 14V obelastad. Som sagt, det behöver inte vara så men det kan vara en idé att koppla ihop och testa innan du bygger för mycket.

Pumpen: Om du inte hittar några läckor kan tryckvakten på pumpen ha givit upp. Det är inte ovanligt, och då är det lika bra att byta pumpen. Men du har tryck på vattnet, dvs det spolar ur vasken, men felet är att pumpen fortsätter gå när du stängt kranen ? Om du INTE har vatten ur kranen (lite oklart) kan det vara att den behöver hjälp att komma igång. De skall vara självsugande, men ibland kan man behöva fylla dem med vatten för att få fart på dem. Glykolen: Du har väl inte hällt glykol i färskvattensystemet ?!?!? För då är det totalsanering som gäller, innan vattnet går att dricka igen...

Har inte suttit på en cykel på två år.

Det är nog det mest prioriterade skulle jag vilja påstå. Giftinformationscentralen Etylenglykol är mycket giftigt att få i sig. Ger bl.a. medvetandepåverkan, kramper, hjärn- och njurskador. Symtomen kan vara fördröjda. Propylenglykol är inte alls lika giftigt så hoppas du använt sådan glykol. Smak är ju svårt att bli av med, särskilt från plast som tagit åt sig tex. glykolsmak, så det är nog dessvärre "enklast" att byta ut alla dricksvattenslangar. Varmt vatten kan hjälpa, men kolla så att du inte förstör något som inte tål varmt vatten. Jag tänker i första hand på pumpen. Tillägg: Kan det möjligen vara så att glykolen skadat pumpen? Har ingen aning om vad den tål för kemikalier, men generellt tycker jag man ska undvika kemikalier för att inte riskera att förstöra något i onödan. Gäller även toan enligt mig. Jag tror många toor på båtar blivit förstörda pga. rengöringsmedel, glykol, "lukta gott", etc.

80 % av alla män anser att de kör bil bättre än medelbilisten, men vist sjutton är det trist att det numera bara finns mottrafikanter.

Ville bara meddela att tändstiften var helt nedsotade och oljan luktade lite bensin. Bytte olja, filter och stift och därefter gick allt bra igen. Tack, ni räddade min midsommar! 😊

Om det kommer luftbubblor ur kranen så är felet, som någon skrivit, läckage på sugsidan (på trycksidan kan det inte suga in luft - bara pressas ut vatten). Luft komprimeras inte som vatten och tryckgivaren som ska stoppa pumpen fungerar inte som tänkt. Kolla alla slanganslutningar. Slangen kan deformeras under slangklämmor så det kommer in luft. Om du har något filter på sugsidan så kolla att filterhuset är tätt, kolla särskilt eventuellt lock och dess packning. Om du tvivlar på att felet ligger på sugsidan så anslut en separat slang till sugsidan på pumpen, stoppa ner slangen i en hink vatten och starta pumpen. Fungerar pumpen då som tidigare så är det helt klart att du måste felsöka vidare på vatteninstallationen sugsida.

Även jag koncentrerar mig på att försöka att hjälpa dig med pentrypumpen, de andra frågorna får du nog formulera på något annat sätt. Eller kanske lägga in dem i egna trådar så att presumtiva ”svaranden” hittar och kan svara. Nåväl, som @Gelis redan skrivit har du en läcka på pumpens trycksida, pumpar har två sidor, en sugsida där vattnet sugs in i pumpen och då trycksidan där vattnet kommer ut med ett visst tryck. Börja med att förvisa dig om att det finns (enbart) vatten tanken och att pumpen suger i sig vatten och inte luft, återkommer till det. I mina två senaste båtar har jag haft liknade del, men pumpen har kanske startat var femtonde minut eller så, och naturligtvis just då man skall somna på kvällen. Det har då visat sig att en slangkoppling eller en skarv på slangen mellan pumpen och tappställena som inte är het tät. Varmvattenberedaren har även läckt vid utgående varmvattenslang, så den inte tålde värmen. Har du föresten något vatten stående under durkarna, och i såfall vad smakar det? Om det står sötvatten där så har du konstaterat att det läcker i färskvattensystemet. Plastslangar man använder till färskvattnet ombord kan beskrivas som ett extremt trögflytande materiel. Om man klämmer åt en slangklämma ordentligt så deformeras slangen och på sikt så mycket att det kan bli en liten läcka, tillräckligt för att starta pumpen. Men jag rekommenderar dig att krypa runt i båten och dra åt alla slangklämmor du kan finna, låt pumpen vara påslagen under tiden är chansen större att du finner läckan. Pumpen har ju även en tryckvakt på trycksidan, dess uppgift är att bryta strömmen när vattentrycket kommit upp till en viss nivå, även tryckvakten kan fallera. Sedan då på sugsidan, @Gelis skriver om det också. Men om det blir stopp där och blir luft i slangen går pumpen hela tiden eftersom det inte blir något tryck som tryckvakten kan känna av. Om det inte är tillräckligt med vatten i tanken suger pumpen i sig luft, och den pumpar luft väldigt dåligt, ja inte alls. Men den går hela tiden då tryckvakten inte känner av något tryck. Du upptäcker också att det kommer stötvisa ”puffar” med luft ur vattenkranen när du tappar upp.

Dax att säga adjö till Götaälvbron. Ett bra sätt kan vara att gå in på SVT Play, och titta på ”Kurt Olssons sommartelevision” del 6. I ett avslöjande reportage beskriver Kurt en broöppning med mycket stor dramatik. Han överdriver dock en smula då han beskriver avståndet mellan körbanan och vattnet som ett ”stup på hundratals meter” om så var fallet hade det knappast behövs en öppningsvar bro, men ramperna hade ju blivit väldigt långa, Hisingen hade kanske inte ens räckt till...

Jo det kan vara förenligt med en risk om installationen inte är riktigt utförd. Skyddsjorden är bra, men inte allenarådande. Läs mitt inlägg här ovanför.

Så här ser värmeväxlaren ut invändigt, den del du nu ser sitter mot aktern, du har en gavel som skruvas fast och i den utloppet till knäet. Precis som @Rollen säger så kan gummiläpparna släppa. Men om någon vridit gaveln för att ändra läge på den så kan även plåtarna som sektionerar upp cirkulationen släppa. Den kan även släppa av vibrationer då de bara är fastlödda i godset. Sker något av detta så får du det fenomen som Rollen beskriver att vattnet ej sektioneras, utan rusar rakt igenom vilket leder till ineffektiv kylning. Sedan har du knäet rostar det ihop så stasar det hela vägen med mindre genomlupen volym. Kanske är detta en hjälp för dig att leta vidare, cirkulationspumpen kan även den bli defekt , Men har du bra flöde vid turbon så funkar ju pumpen. Hoppas du finner felet finns inte många fler ställen leta på sedan. Inloppet från drevet kan vara en faktor med, är det inte tätt runt slang och anslutning vid drevet suger pumpen tjyvluft, men de har du säkert redan kollat Bilden på motorn visar värmeväxlaren monterad, slangen som sticker upp omonterad ansluts till knäet denna är utloppet mot avgasröret. Hör gärna av dig i tråden igen då du löst problemet nyfiken själv var det sitter. Lycka till // Peter

Ja kanske det. De flesta betongkajer jag känner till har lastbilsdäck. Det var en tid då man byggde jättefina hamnanläggningar med prefabricerade betongkajer, till såväl stora fiskebåtar som små. Sedan tog fisken slut, iallafall torsken. Fiskebåtarna såldes eller höggs upp. Då uppläts hamnarna till fritidsbåtarna. Det är tydligt, vi var på Hönö i helgen, Hönö Klova, jag minns på sextiotalet och något senare när hela hamnen var full av stora fiskebåtar då besättningarna var lediga på helgen. Man fick ligga längsides på utsidan en fiskebåt om man frågade snällt. Ibland hade skepparen hängt ut en griffeltavla där det stod om man fick lägga till eller ej, det kunde även stå att man hade för avsikt att lämna söndag morgon kl 04.30... eller på sina håll efter högmässan, för då skulle det isas, Hönö Klova hade en egen isanläggning, där kunde man få eller få köpa en hink med is till isboxen för någon krona. Idag är isanläggningen ombyggd till restaurang, likadant på Donsö, hur det är med isen på Björkö har jag inte reflekterat över, men om den är kvar har den väl lagts på is... I den lilla hamnbassängen på Donsö, där fiskebåtarna tog is, där huserar det numera en sjömack, som man har döpt till ”Istappen” och det är ju fyndigt om man vet varför. Men det var ju gruset jag skulle berätta om... eller sanden. Idag är hamnplanen asfalterad i Klova, och det har den varit i många år, men då, på sextiotalet var det var det smått grus och finkornig sand som blåste ned på mahognybåtarnas däck och rufftak. Då sydde man själv sina fenderskydd, och broderade in båtens namn och vilken båtklubb man tillhörde, ja ”man” var väl detta fallet båtägarens fru, då på den tiden var könsrollerna lika flexibla som betongkajerna..... det vill säga ”inte alls”. @Makro kom föresten förbi och hejade.

Problemet löst! Båtmekanikern noterade att att "in-gear switch"en och "shift plate" (vad nu det heter på svenska?) var trasiga, vilket gjorde att motorn "trodde" att den gick i neutral när växeln var i. Det gjorde att motorn larmade på höga rpm för att skydda den mot att skadas för att den "trodde" att motorn gick i neutral.. Tack alla för all hjälp! Ser fram emot en lång och skön sommar nu.... 🙂

Grenröret fixat! Började med att blästra det och passade in en stadig bit stålrör. Sen slängde jag in det i grillen på max. Svetsade och värmde för att sedan slipa och in i grillen igen. Efter att långsamt tappat värme så var det dags för lite färg, värmebeständig! härdade också i grillen en timme. Som nytt! Mycket nöjd.

Taket målat samt stege och räcke på plats. Det blev nya stegpinnar då det inte gick att rädda de gamla.

Vi hade en ute i Björlanda nu i vinter som bodde i en Maxi 77:a. Hans hund fick avlivas pga, ålder så gubben var lite nedstämd så efter att han flyttade båten från pirarna som är den enda platsen båtar får ligga i under vintern eftersom där finns det ström och strömbildare som håller isfritt. Som sagt så flyttade han båten till sin ordinarie plats och sedan söp han till på lördags kvällen. På söndagen hittade han flytandes mellan bryggor och båtar, död och avliden precis som hunden hans. Att ligga vid bryggan och supa har sina risker.

Vi har gjort Norrtälje-Uppsala med avgång en fredag omkring 18 och ankomst söndag tidig eftermiddag, det är också omkring 100 distans. Men då gjorde vi mer eller mindre konstant drygt 6 knop för motor, vi gick en bit i mörker på fredagkvällen, vi fick hålla på tidig morgon till sen kväll på lördagen utan uppehåll och vi var ganska duktiga på att tajma broöppningar/slussningar. Kan inte rekommendera att man gör detsamma om man inte måste. Vi har gjort samma resa på fyra dagar (eller snarare tre och en halv) och då har man i alla fall tid att stanna och äta lunch, men inte mycket mer än så. Med fler slussar och broar bör man nog också ha större marginaler. Nu ska ni inte genom Stockholm, men där är ju Danvikstullsbron en klassisk fälla eftersom den inte öppnar alls i rusningstid på vardagar, så där kan man bli sittande i 3-4 timmar om det vill sig. Samma sak lär gälla för vissa andra broar på er rutt också så det gäller att ha koll (bra info i inlägget ovan).

Enda tidsfördröjningen i Södertälje kanal är väntetid för slussning om det är yrkessjöfart som ska ha företräde. Jag vet inte om ombyggnationen av slussen är klar. Om den fortfarande pågår så kan dykarbeten fortfarande innebära tillfälliga stopp för båttrafik och väntan om det finns dykare i vattnet. Enda bron i kanalen som behöver öppnas är i anslutning till slussen och där kan finnas tider när det är öppningsförbud (rusningstrafik). Övriga broar går du under utan öppning. Vid Stallarholmen finns det båtmack i anslutning till gästhamnen. Gästhamnen kan rekommenderas för övernattning. Det finns även välsorterad matbutik på motsatta sidan som gästhamnen (man får gå över bron). Efter gästhamnen finns både landsvägsbro och järnvägsbro. Båda behöver öppnas. Det är tågtrafiken som styr när broarna öppnas så det kan bli väntetid. I Strängnäs finns en lågbro som behöver öppnas innan du kommer in till gästhamnen som ligger centralt. Efter Strängnäs finns en högbro som inte kräver öppning (går inte att öppna...). Vid Kvicksund finna både landsvägsbro och järnvägsbro. Även här är det tågtrafiken som styr öppningstiderna och det kan bli väntetid. Vid Kungsör finns bro som behöver öppnas för att komma in i Arbogaån. Efter att ha svängt av mot Hjälmare kanal så finns en landsvägsbro över Europavägen efter Notudden som nog har rätt glest med öppningstider. Jag har bara haft planer på att gå in i Hjälmaren men vill minnas att de då bara hade ett fåtal slussningar i vardera riktningen/dag. Sjöfartsverket har bra info om öppningstider för broar på https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/kanaler-slussar-broar/#malaren För Hjälmare kanal har Sveaskog (kanalägare) en hemsida https://www.sveaskog.se/upplev-naturen/besoksomraden/hjalmare-kanal/planera-din-resa/

Lista på några klubbholmar, http://smbf.org/wp-content/uploads/2020/03/Klubbholmar.pdf Fyra dagar verkar väl lite kort med den besättningen kan jag tycka. Södertäljekanal kommer inte att ta mycket tid, men Hjälmare kanal är ju en och annan sluss. 25 distans per dag plus ett par extra dagar för kanalen skulle jag räkna med för att det ska bli semester för alla. Sedan skulle jag se till att ha ett par reservdagar om vädret blir kasst, så en vecka känns mera lagom. Detta råd kommer från en som sträckseglat 400 M på fyra dygn.

Jag var och tittade/körde en Diva 399 idag. Fantastiskt kul båt att segla!

Ja det var bra jobbat, man kan ju undra när TS senast var aktiv och om infon når honom? Men det finns ju andra som kan ha nytta av tråden. Vi har kikat ett tag efter en stege att hänga på sidan när man ligger t.ex långsides vid flytbryggor och såg i Praktiskt Båtägande att Båtsystem tydligen kommit med några nya stegar, bl.a denna är som verkar passa vår båt: https://www.batsystem.se/sv/ombordstigning/stegar/sidostegar/sidostege-95x27-cm-3-steg

Skulle säga att vindfånget är den största fienden vid tilläggning, båtar är så olika på alla sätt så det är svårt att dra några enkla slutsatser. Min nuvarande båt är långkölad och med låga fribord, den är oftast lätt att hantera i hamn eftersom den inte gärna driver i sidled. Å andra sidan svänger den inte gärna heller i låg fart vilket ofta ställde till problem ända tills jag installerade bogpropeller. Den förra båten var ungefär lika lång men med betydligt högre fribord och litet kölblad som dessutom gick att fälla in, alltså sänkköl. Där var bogpropeller i stort sett nödvändig för att båten INTE skulle svänga. Men den gick att vända på en femöring. Om du har möjlighet, öva att lägga till själv fast med besättning - alltså ha bara besättningen som backup om det går åt skogen. Och tänk igenom varje manöver i detalj så att alla linor, fendrar, båtshake etc finns på rätt ställe. Tänk också ut plan B för de mest sannolika problemen, missa bojen typ. Det viktigaste är att ligga steget före men det skiljer sig ju inte mellan ensamsegling och segling med besättning - men marginalerna är olika. Du klarar förmodligen mycket mer än du tror och om inte annat så är det väldigt lärorikt. Men det är klart att man kör in i en brygga ibland... Sikta på något billigt!