Ledartavla

Det här var ett tråkigt inlägg med faktafel. Utan att gå in på detaljer majoriteten är fartygen som går upp är specialbyggda efter kanalen 89 m och dryga 13 m. Överbyggnaden behövs för sikten skull vid däckslast, typ massaved till Gruvön. Master är (oftast) fällbara. Vissa Max höjden i kanalen är 27 m pga av en elkabel vid Marieholm. Där har du rätt över det kommer de inte upp. Påstå att sjöfarten inte anpassat sig. Brukar inte ge mig in i dessa typer av diskussioner, men dedär får du ta tillbaka Utöver ovan går klarar väldigt många fartyg 18.3 meter, nu tvingas i princip alla vänta på öppning vilket drabbar alla.

Å andra sidan var väl hans mål att komma till Indien? 😉

Färdigskruvat och dags för tur. lite kylig vind men annars var allt perfekt!

Maritima regler är ju generellt fast långt i det förgångna. I princip är det regler från 1800-talets mitt som kodifierats och bara sparsamt uppdaterats med åren. Det finns väl ingen trögrörligare organisation på denna jord än IMO...

Enligt min mening är det ett nerköp att gå från inombordare till utombordare på en segelbåt. Det är visserligen ett mycket billigare sätt att få en nyare eller t.o.m. helt ny motor på båten. Men utombordaren kommer alltid fungera sämre ihop med båten än en inombordare. (Om vi nu utgår från att bägge faktiskt fungerar.)

Jag har liknande dilemma, även om jag sätter pumpen vid styrcylindern istället. Utbudet av kopplingar och kompetens hos båtbutikerna är katastrofalt dåligt, om man jämför med för 10-15 år sedan. Då kunde man fortfarande köpa lösa kopplingar till olika slangdimensioner, men idag kan du inte ens köpa slang på t ex Hjertmans. Bara "komplett sats" och då modellanpassat till en modell som givetvis inte är det som sitter i våra båtar (Baystar, Seastar medan en här i Norden så vanlig som Sleipner har de inte hört talas om...). Jag har tagit lite foton och mått och kommer istället gå till närmaste Hydroscand-ÅF för att få slangar fixade. Genom att sätta en dubbelbult på hydraulcylindern får jag plats med en extraslang på varje (med banjo) så då behöver jag inte in på befintliga slangar och modifiera med T-kopplingar. Endast returen, om med T-koppling skall upp till behållaren måste göras en ingrepp på. Du har troligen rattpumpen som reservoar (och fyller på där), och den extra bulten som syns till vänster är troligen där returen skall in.

Bra. Men jag anser ändock att en Plotter och mobilen med Eniro, ger mig den säkerhet jag behöver, för att snabbt fastställa vart jag befinner mig och vart jag är på väg. Vitsen med plotter, och mobilen är att DU SER och får en omedelbar kontinuerlig bekräftelse på vart du är. - Ni som är duktiga på pappersnavigation. Bind för ögonen t ex 20 minuter i en skärgård. Och låt någon annan föra båten frammåt, gärna med några kursavvikelser. Hur lång tid tar det att fastställa er position, låt säga med 100 meters noggrannhet? Jag behöver kanske en halvtimme, eller mer om det inte finns kardinalmärket, avvikande formationer på öar, land mm, för att börja ana vart jag befinner mig. Har jag tur missar jag både stenar o skär under tiden. Hur långt är det till det konstiga skäret o s v. I tjocka, dåligt väder, mörker, kastvindar, och/eller en stressad situation, kommer man inte långt med syftkompass och papperssjökort har jag blivit varse om många gånger. Det kan ju även hända att båten kränger mm. - Nä gubbs. Använd dagens teknik! Och gå en modern navigationskurs. .

Grenröret fixat! Började med att blästra det och passade in en stadig bit stålrör. Sen slängde jag in det i grillen på max. Svetsade och värmde för att sedan slipa och in i grillen igen. Efter att långsamt tappat värme så var det dags för lite färg, värmebeständig! härdade också i grillen en timme. Som nytt! Mycket nöjd.

Hej, Har precis köpt en Princess 36-fotare och börjat bekanta mig med allt som behöver göras för att hålla den i form. Hittade denna behållare i badbryggan och tidigare ägare kan inte säga vad det är. Kan givetvis hoppa ner med cyklop och se efter vart slangarna går men gissar att det har med den aktre "bogpropellern" att göra. Är det någon här som har koll? Går det att säga vad jag borde fylla på med? Fick tyvärr inga manualer för bogpropellrarna så tillverkaren är just nu okänd. Tacksam om någon vet mer om detta

Jag köpte denna till mitt Balder och bog Inte den snyggast men vad spelar det för roll när man sparar tusenlappar https://www.ebay.co.uk/itm/132288745512?epid=2164399877&hash=item1ecd061028:g:qesAAOSwcJVeBfNE

Jag gjorde ett pressverktyg av en bult, en mutter på insidan och en plåtbit, så kunde jag långsamt pressa ut aluminiumprofilen. När den var i rätt läge så ersatte jag gummimuffarna på insidan med nytt distansmaterial, och tätade sedan med tec7. I stort sett blev det bra, men i hörnet var det inte möjligt att få ut listen. Men jag är nöjd så här!

Man hade också kunnat bygga en lågbro, kanske 4-5 m hög, och svängt brodelarna i sidled vid öppning. Då hade man sparat ännu mer mark och det hade garanterat blivit en mycket billigare bro. Man hade då kunnat ha lite längre, fasta öppningstider några gånger per dygn, så får fartygen köra konvoj när det är öppet. Så funkar det på många andra ställen, och hade varit en utmärkt lösning i Gbg.

Det förslaget fanns med i förstudien om vad man skulle välja.

Götebosshumor! Över älva.😂

Ett alternativ, som finns på vissa ställen, är en sluss som sänker ner under en bro. Då hade man kunnat ha en helt fast bro.

Jag må vara partisk men är också ganska (väldigt) insatt om vad som rör sig på kanalen. Majoriteten är byggda efter kanalen. Sen kan vi få upp andra fartyg som inte brukar röra sig i Vänern och visst det finns de som inte kan fälla masten. Det finns också de som kräver 5-6 man och 2 timmar för att fälla sin mast, dvs i princip hela fartygets besättning (som delvis går vakt och har vila, sover) Sen finns de de som ljuger och säger att de inte kan fälla sin mast. Oavsett blir det fler broöppningar. Det är sjöfartsverket och andra internationella instanser som satt siktkravet inte sjöfarten och jag tror bestämt de finns av en anledning. På kanalen är det dessutom extra krav på sikt, dubbla radar, sökljus osv Vi vill just inte ha en grundstötning i vår vattenreservoar Ligger en i sista slussen Trollhättan just nu med däckslast påväg till Gruvön

Finns MÅNGA firmor i USA. Ta kontakt via mailen och be dom skicka med FedEx, brukar ta ca 5 dagar när jag köper grejer från staterna om man hämtar på Arlanda själv. Sen tillkommer såklart tull som du betalar där. Börja sondera eBay och välj sortering på land. Finns många firmor.

Nja, jag håller inte alls med. Hur många gånger har man inte stått på bron och sett dessa feldimensionerade pråmar glida förbi, och det enda som sticker upp är en mjuk antenn... Inte en fällbar mast i sikte. Och jag hävdar ändå att det är totalt onödigt med så stora överbyggnader. I dag kan man se med kameror, bredbandsradar och IR-kameror. Jag har för övrigt aldrig sett ett enda fartyg på älven med däckslast. Det ser bara ut att vara fartyg med lasten under däck.

Köp en 24V-laddare så slipper du dela batterierna vid laddning.

Jag skrev fel, skall ju vara tolv, alltså litet över älva.

Hur gick det för dig med rutramen?

Tack för svar! Det var just det att det inte finns någon instruktionsbok. Det är inte någon ledtråd att vätskan ser ut att vara ganska klarblå? Den "vanliga" motorolja jag sett tidigare brukar vara lite tråkigare i färgen

Lång och intressant svar... tack Gjorde en grovuppskattning själv på ca 6 nm... tänkte slänga i båten i Björlandam men sitter febrilt och kikar efter andra öppna ramper på MarinWiki (går så där)

Har du kollat med Blue Peter, de har en del reservdelar, för ett par år sedan i varje fall. Jag fick en reservdelslista av dem och skickade bild på min gamla spis. Kontakta dem är nog lättast. https://www.blue-peter.net/spisar-ugnar/gashallar/racer.html

Hej Det ser ut som att du har pressade hydraulslangar, samma som används på t.ex grävmaskiner. Ta med dig någon del av kopplingen, det finns olika system på anslutningar, och gå till en verkstad som pressar hydtaulslangar så fixar dom det. Hälsningar Ove

Problemet löst! Båtmekanikern noterade att att "in-gear switch"en och "shift plate" (vad nu det heter på svenska?) var trasiga, vilket gjorde att motorn "trodde" att den gick i neutral när växeln var i. Det gjorde att motorn larmade på höga rpm för att skydda den mot att skadas för att den "trodde" att motorn gick i neutral.. Tack alla för all hjälp! Ser fram emot en lång och skön sommar nu.... 🙂

Oftast funkar några hinkar vatten säkert bra men om det är en pöl med dieselolja eller bensin som brinner kommer vatten inte alls fungera. Oljan flyter ovanpå vattnet och vattnet kommer bara sprida branden. Det blir också väldigt svårt att träffa branden med vatten om det brinner högt upp, tex i rufftaket. Slutligen så kan man med en pulversläckare bara stoppa in slangen under en gläntad lucka och tömma släckaren för att kväva en brand. Det går inte med en hink vatten.

Nej, du ska även ha papperssjökort i båten som back-up. Gäller ju även om man har en plotter.

Tack för alla fina svar! Då drar jag alltså slutsatsen att det inte är några problem att använda padda + eniro på sjön(där sjökort och plotter finns).

Kolla på Navinordic.se, de har en del grejor från bla Mavimare, det finns 2 dimensioner till dem 5/16 & en mindre som jag inte vet.

Är ju ingen större kostnad att få tag på Eniro av senaste modellen. Väl värt pengarna.

Det jag upplever att det är mest påväxt, är på den trimplattan (eller vad det nu kan vara, går inte att justera i alla fall 😁) som sitter där akterspegelns nedre del. Där trivs de små jäklarna

Hej! Ja, jag upplever att det är tillräckligt. har bara målat ett lager/säsong sedan denna tråd 😊

Ja det är väldigt mystiskt, skulle faktiskt vilja se detta. Jag bor inte långt från Kungälv, jag kanske kunde komma dit och kolla på den någon dag.

Ja det är väl elektrisk växel på 69:an ? Intressant och se hur detta går.

Varför, välja padda och eniro ? När det finns riktig och pålitlig utrustning utan alla dessa förbehåll och eventuella problem. Man kan åka till fjällen i februari med sommardäck också. Jag har hört om såna friskusar, det brukar gå bra, ibland.

Intressant det där med slagruta. Det har jag inte tänkt på att ta med. Den borde ju vara ett utmärkt hjälpmedel för fördäcksgasten när man ska hitta bästa och djupaste vägen in till en naturhamn.

Försöker undvika att lägga mig intill båtar med fender-strumpor. Brukar fastna en massa skit och stenar (!) i dessa och friborden blir alldeles nötta om de gnuggas mot dessa. Nä, tänk på era medmänniskor och skippa strumporna!

Okay, då vågar jag köra vidare med övriga fendrar utan risk att skada ytan på fendrarna. Får köra på lite billig BT-vax så det blir lättare att rengöra i framtiden. Jag har oxå strumpor liggandes i en stuv, får väl dra på dem över rena fendrar vid fin-förtöjning.

Taket målat samt stege och räcke på plats. Det blev nya stegpinnar då det inte gick att rädda de gamla.

Lilla ventilen är till för att ta in spolvatten till toan. Stora att släppa ut det genom skrovet. När spaken står i ventilens riktning är den öppen, när den står tvärs ventilen är den stäng. Öppna allt när du spolar, stäng allt när du inte spolar. Vet inte. Men skulle något börja läcka in, tja… då får du väl lägga nytt klet..? Nja. Det ena är ett startbatteri, det andra är ett förbrukningsbatteri. De skiljs åt med ett relä som sitter på skottet. Avkännarkabeln (den tunna) borde gå till startbatteriet. Vill du ladda båda, koppla klämmorna på startbatteriet och det kommer ”klicka” och lysa rött om reläet. Vill du ladda förbrukningbatteriet, montera klämmorna på förbrukningsbatteriet. Jag hade kopplat solpanelen på förbrukningsbatteriet.

En uppsättning papperssjökort över området man är i och Eniro är en helt okej lösning kan jag tycka. Vist är det så att telefoner och paddor inte är så ljusstarka, men blir det problem så har man ju sjökorten till hands. Ren allmänt är det krav på att ha sjökort ombord om inte detta har ändrats på senare tid. En plotter, platta eller telefon räcker alltså inte, men det spelar ingen roll så länge man inte är inblandad i en allvarlig olycka.

Det kan också vara oförbränd 2-takts olja och bensin som ackumuleras nere i riggen och rinner ut när du tilltar motorn framåt. Växelhusoljan har oftast en karaktäristisk lukt, så du borde kunna identifiera vilken vätska det är. Avgassörjan som kommer ut ur 2-taktsmotorerna luktar mest avgaser, kanske kan känna lite bensinlukt också.

En bild säger mer än tusen ord, så sant. googlat friskt på anglosaxiska siter och plötsligt fann jag en bra bild. Nu har 25 öringen trillat ned: det blå fettet skall smörja tätningsläppen närmast motorn (outer seal), VP säger 1 kubikcm, en MG guru skriver stort som svavlet på en tändsticka. Fyllde ett tjockt sugrör med lite fett, sträcka med fett kanske 1-2 cm, tryckte in det 1 cm, plattade till sugröret, tryckte in den platta delen under "outer seal" och pressade in fettet genom att klämma på sugröret. Försökte flytta sugröret så det kom ca ett halv varv runt axeln. Gjorde det med båten i havet vilket enligt några anglosaxer skall fungara. luftningen gör att den aktre tätningsläppen (inner seal) kyls/smörjs av vattnet URL till en web sida med många olika packboxar http://coxeng.co.uk/stern-gear/stern-glands/

Om motorn har snurrats med ventilerna fastrostade kan ju något ha gett sig. Kolla att stötstängerna fortfarande är raka.

Återknyter till Pettson med katten och hans Crescent 364. När det gäller båtar upp till ungefär deplacementfart kan man enklast säga att det är vridmoment man behöver tänka på. Vridmomentet är proportionellt mot motorströmmen (inte motströmmen....🤔) upp till den gräns där elektroplåten i motorn börjar mättas. Det går alltså åt ungefär samma ström oberoende av om motorn är stor eller liten, under förutsättning att man inte kör fortare med den stora än vad den lilla skulle klara naturligtvis. En större motor har generellt sett lite bättre eta än en liten. Dock utnyttjas den lilla mer optimalt på eta-kurvan än den större (om man kör samma fart som den lilla klarar) så det går nog ungefär på ett ut. En viktig parameter när det gäller hur tungt det går är vattensläppet i aktern. Exemplevis kan en ganska stor segelbåt ofta fås att gå fortare än en liten styrpulpetbåt med samma elmotor. Jag har inte sett någon Crescent 364 i verkligheten men bingade fram en bild på nätet. Det ser ut som att akterspegeln är ganska platt och djup nertill och säkert hamnar rejält i vattnet när man sitter i aktern och håller i elsnurran. ... var är katten föresten? Det ger inget bra vattensläpp och kan förklara varför TS upplevde det gick fortare när han satt längre fram. Då satt inte farkosten lika mycket på häcken. Dvs bättre vattensläpp. Jämför t.ex. med akterspegeln på nedanstående båt, Theri Saiman. Den skulle säkerligen gå bra mycket bättre. Du skulle nog egentligen inte sakna motor överhuvudtaget då den pga detta även är mycket lättrodd.

Funderat på samma sak fast med en 15hk båt. Om man ska ha ett högt effektuttag under kort tid, men inte ha en batteribank som väger mer än båten, så kan NIHM batterier vara bra. Däremot är de väldigt reaktiva batterier och kan vara mer explosiva och vet inte hur de är vid minusgrader (obeprövat) Med en elmotor får du mycket mer vridmoment, jämfört med en förbränningsmotor. Men om det är hastighet du är ute efter så ska du utgå ifrån toppeffekten. Motsvarande elmotor till en 5hk aktersnurra kostar en slant. Sedan tillkommer batterier också. https://torqeedo.se/products/product/cruise-2-04-0-t/ Tycker du ska behålla din befintliga lösning. Båt vill man typ ändå helst åka när det är soligt och vindstilla. Inte när det blåser och vid regn. När det är soligt, så kanske det inte gör så mycket att det går långsamt. Räckvidden blir dessutom mycket bättre. Fördelen med en mindre elmotor (trollingmotor) är att det brukar vara mindre besvär jämfört med en bensinmotor.

Det här är väl lite skryt ändå. Se bara till att du har flytväst på om frugan skulle knuffa dig i sjön.

Varför då? Jag har pröjsat 60% av mitt hus för ca 6,5 mille med kontanta medel. Och det går ju inte ånga de inbetalningarna nu iofs. Absolut inte, Tror du de med sommarstugor vrider sig av ångest när de pröjsar dem på vintern också? Hela samhället är uppbyggt på att man kan låna för att köpa saker, Hus, bil, husbil, båt osv osv. Har ju riktigt svårt att tro att alla äger sina hus, lägenheter, sommarstugor, husbilar, husvagnar, båtar osv utan lån. Vad hade vi haft för marknad och utbud här om alla resonerar som man gjorde 1920??? och hur kul hade livet varit.... Jag anser mig med mina kapital, lön, sparade medel har gott utrymme för ett lån till "vårt sommarboende". Mvh /M