Jump to content
Saturday 19 June 2021

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation on 06/10/2021 in all areas

  1. 3 points
    När jag lägger till i svag till måttlig sidvind så har jag framväxel i på tomgång styr upp fören med bogpropellern och matar ut kätting i lagom takt och smyger in båten på plats. Men det kanske är för att jag inte kan köra båt som jag har en bogpropeller monterad enligt några på forumet.
  2. 2 points
    Hej Undvik att länka till reklam eller liknande i trådarna. Skicka det som PM om någon önskar ha länkarna. Annars gillar jag att det är en god ton i tråden och det verkar vara ett spännande område. Trevlig afton! //stavhammar
  3. 2 points
    Man lär sig på sina misstag. Det var nu många år sedan vi tvingades lämna en naturhamn för att vinden vänt och/eller ökat i styrka. Senast för kanske tio år sedan, i augusti, Äxholmen sv om Fotö, vi hade då en nimbus, vinden vände till ostlig och sjön slog in rakt i aktern. Ankarbandet (hade då ett Anchormatic bandankarspel) var spänt som fiolsträng. Det lät rött otrevligt inne i båten då sjöarna slog in i den platta aktern för att sedan slå upp i badbryggans undersida. Men vi kom därifrån, det var fullmåne och helt klart, så sikten var rätt så bra och det är väldigt nära till Fotös gamla hamn, visserligen ligger det något eller några grund där, men det gick bra. Det blåste en hel del inne i Strömmarna, och sannolikt ännu mer vid Islandsberg och. Tidvis regnade det också, sådan där regn som mer är horisontellt än lodrätt uppifrån Bassholmen inne i strömmarna är skyddat, tror man. Men på kraftiga västliga vindar har man vinden rakt i sidan om man ligger med fören mot bryggan, vilket numera tycks vara ovanligt då de flesta lägger sig längsides. Iallafall så går det en muddrad ränna omkring 25-30 meter från bryggan, det gäller här att lägga ankaret ute i rännan och dra det i ”uppförsbacken” där det grundar upp för att få fäste. Det var det inte många som gjort. Vår båt låg som nummer tre från väster, och min och de andra två båtarna satt ihop i ett avhåll mot den lilla bryggstumpen från bryggnocken som stäräcker sig en liten bit ut mot farleden. Men de andra hade problem, det såg ut att klara sig, men på gränsen. Då kom det en ung kvinnlig besättning i någon kappseglingsutrustad albinsegelbåt med rullad stor och stormfock, dom ropade in mot bryggan att dom hade motorproblem, och ville ha hjälp för att segla in till bryggan. Besättningen var för situationen och väderleken synnerligen välklädda och dom uppträdde väldigt rutinerat, alla hade en uppgift ombord och det var inget tvivel om vem som bestämde Det blev några försök, vid ett av försöken hade dom ankaret hängande tre-fyra meter bakom och under båten och detta drog då med sig minst ett halvdussin andra ankarlinor, tills det fastnade i en större båts ankarkätting. Någon timma senare mojnade det en hel del, men det regnade dortfarande. Då var vi några stycken som gick ut i mindre båtar för att lägga ut ett och annat ankare, ute på det djupa vattnet i rännas. Men mitt bruceankare i omkring 35- 40 meter ankarband satt bra fast hela tiden. Inledningsvis i denna diskussion berättades det om hur mycket ankarkätting eller ankarlina man skulle lägga ut i förhållande till djupet. Jag argumenterar inte mot det, men man måste ändå anpassa ankring till rådande omständigheter, i bland måste man fälla ankare långt från bryggan om ankarbotten är tveksam, man måste se upp för skyltarna som berättar att ankring är förbjuden. Sedan måste man se var andra lagt sina ankare, så att man inte korsat deras linor eller kättingar. Så all teori kan inte alltid tillämpas i verkligen, då just verkligheten ofta är mer komplex än vad man kan föreställa sig.
  4. 2 points
    Tack för alla bra tips! Båten finns på den östra sidan av Sverige, så tyvärr blir det lite knivigt att nyttja erbjudandena. Lutar år quick fixen, temporär kabelsko och sen får ngt proffs göra jobbet i höst.
  5. 2 points
    Hej Vi har i SXK Västkustkretsen sedan 2016 monterat säkring och servat ca 2600 västar. Någonstans mellan 5 och 10% hade inte fungerat, nästan alla på grund av urskruvad eller lös gaspatron. För den som har en väst utan säkring och inte kan få en sådan monterad nu är det viktigt att öppna västen ofta och känna efter att gaspatronen sitter fast. Vi har spelat in en film där vi visar hur man själv gör service på sin väst. Under "montering av säkring" finns länken till filmen. https://www.sxk.se/vastkustkretsen/var-verksamhet/batteknik-vk Hälsningar Ove
  6. 1 point
    Du har ingen tillgång till någon vacuumsug så du kan testa om vacuumklockan orkar dra nosslarna? Men du kan ju även kroka av staget och känna att det löper lätt. Ja nästa steg är ju bränsletillförseln som även @Peter66 nämnde, för det är ju något som händer just vid 2500 varv? Inga felkoder säger du, såna kan ju annars begränsa. En del har även haft problem med luftfilter och bytt till Biltemas ”sportfilter” med gott resultat. Att motorn börjar ryka tyder på överskott av bränsle eller underskott av luft, vilket är ungefär detsamma 🙂 men kan skilja beroende på vad som är trasigt. Det mekaniska skramlet kan jag däremot inte relatera till, det måste nog upplevas för att kunna ställa någon diagnos. Ja felsökning på distans är inte alltid så lätt 😉
  7. 1 point
    Så här har jag lärt mig: Säkring mellan batteri och regulator. Gärna dvärgbrytare/automatsäkring så man enkelt kan slå av den om man behöver göra någon form av underhåll. I övrigt slår jag aldrig av den. Sätts på pluskabeln för att det är standard på många system och någon som inte känner båtens installationer tidigare får då lättare att se vad som är vad. Egentligen kan säkringen sättas på minuskabeln. Säkring mellan panelerna och regulatorn. Bra om man tex ska byta regulatorn eller kolla anslutningarna.
  8. 1 point
    Det gäller ju främst MPPT regulatorer, men det kan ju hända att PWM regulatorn heller inte startar om man gör tvärtom.
  9. 1 point
    Samma här! Har en "bärbar/hopvikbar" panel som åker fram när behovet finns. Kopplar ihop med befintliga paneler med en snabbkontakt. Har aldrig slagit av den dvärgbrytare jag har mellan solpanelerna och regulatorn bara för att koppla in en ytterligare panel men det kanske är annorlunda om man kör antingen en eller ingen? Det viktiga, som jag har fattat det, är att regulatorn kopplas till batteriet först och sedan kopplas solpanelen in.
  10. 1 point
    Så har jag gjort i alla år. En snabbkontakt mellan solpanel och solcellsregulator. Fungerar bra tycker jag
  11. 1 point
    Om du pillar bort täckplattan som kan vara tvådelad, sitter det fyra skruv, en i varje hörne. Onödigt tycker jag att sätta fast det i fogmassa, men med en brytbladskniv eller ett bågfilsblad kan du kanske snitta upp den massan. När du lossat dessa brukar det gå att dra reglaget utåt och framåt. Det kan vara litet lirkande och det kanske krävs något kraftuttryck för att få ut det tillsammans med vajrarna. Reglagehandtaget sitter på splines på axeln och är låst med en insexskruv ”klockan sex”.
  12. 1 point
    Om det blåser kraftigt från sidan eller bakifrån, så flyttar man båten, normalt flyttar man innan detta händer med hjälp av väder appar eller sjörapporten. Det är du som skeppare som ansvarar för båt och besättning. Så frågan om hur man skall ankra i dessa förhållanden är för mig en icke fråga.
  13. 1 point
    Jag har fjärrkontroll, Återfjädrande vippströmbrytare på panelen och fotkontakt på golvet. Använder oftast fotkontakten när jag lägger till, då har jag båda händerna fria för att ratta och gasa. Fjärrkontrollen använder jag när jag drar upp ankaret, står då på akterdäck så har jag full kontroll på intagningen av kättingen och kan spärra ankaret när det är uppe för att slippa ofrivilliga ankringar i marchfart..
  14. 1 point
    En BMS är en väldigt billig försäkring mot att förstöra sina celler. Varför spara småpengar när man kan elda sönder storpengar? Vill man 'snåla' kan BMSen få styra ett 500A-relä eller dylikt som går att finna för mindre pengar så kan man klara sig med en mindre BMS och ändå tåla stora strömmar. Då måste man dock driva relät också vilket drar lite ström men.. kör man LFP har man ju gott om det så vem bryr sig om sånt? 😛
  15. 1 point
    Vi lyckades faktiskt att få ankaret att dragga förra året. Det blåste rejält och naturligtvis snett bakifrån. Båten utanför oss klarade sig bra men vårt ankare draggade frammåt natten. Ankaret på vår båt är förhållandevis litet till båtens storlek så frågan är om det var det som gjorde skillnaden mellan oss och grannbåten (likadana båtar, forbina 9000). Precis som @Georg_Ohm säger är min lärdom att man helt ska undvika den typen av ankring under de förhållandena om det går. I vårt fall gick det bra då vi sakta kunde släppa på ankarlinan och båten letade sig lugnt in mot bryggan där vi kunde lägga oss jämsides istället. Tur i oturen!
  16. 1 point
    Ja öva naturligtvis efter dessa förutsättningar! Jag drog en gång upp en gammal elkabel i Smögens hamn, det var den sommaren dom förlorade telefon och bredbandsanknytningen... nej det var en gammal övergiven kabel. En kombarris fastnade en annan gång i en naturhamn, jag fick ta med den till Bohus-Malmön där jag fick låna ett järnspett för att bända loss den, och kombarrisen låg kvar på kajen sommaren därpå.
  17. 1 point
    Kättingens uppgift i detta fallet är att tynga ned ankarets ten (=skaft) så att det får en bättre vinkel mot botten och kan ploga ned sig ordentligt. Litet beroende på båt- och ankartyp, men inte kortare än två meter, jag hade fyra meter till ett 10 kg bruceankare till en båt som väger omkring 5,5 ton. Det fungerade bra, nu har jag kätting hela vägen eftersom ankarspelet föredrar det. Ankarlina med insplitsad (inflätad) rostfri kaus. Det ser annorlunda ut på en treslagen lina. Mellan ankarlinan och kättingen har du en schackel, och då i en splitsad ögla med en kaus i, mellan kättingen och ankaret är det bra med en svirvel (som redan föreslagits), då ankaret har en förmåga att snurra runt då man tar upp det. Svirvel är helt nödvändig om man använder ankarspel. Sedan är det ju väldigt bra om du fäster ankarlinans fria ända i båten, du förstår säkert varför. Kätting i bra prisnivå är galvad, det finns även rostfria, men det blir dyrare, men ändock billigare än guld som någon föreslog 😄... sedan är väl guldets hållfasthet inte så bra, det är för mjukt....
  18. 1 point
    Hej, inte säkert det är samma men jag har haft liknande problem och då har det berott på smuts i givaren i koppen till bränslefiltret. Tömt och gjort rent allt från tank till slangar och filter. Peter
  19. 1 point
    Kortlänkade har jag för mig brukar kinka mindre. Därför är de vanligast på ankarspel.
  20. 1 point
    Hej och välkommen till MG! D3 har ett variabelt turbinhus och det är inte ovanligt att det kärvar efter vintern. Det finns en vacuumdosa där du kan testa om mekanismen rör sig.
  21. 1 point
    Du har köpt för klen kedja. Kedjan skall ju ge tyngd för att dra ner ankaret så att det får fäste.
  22. 1 point
    Man brukar sätta en svirvel mellan. tex den här https://www.erlandsonsbrygga.se/Hemsida/Tagvirke___Fortojning/Ankare_Ankarspel/Lina_Katting_Svirvel/KATTINGSVIRVEL_RF_6-10MM?id=02380 En öglesplits (med kaus) på linan och in på ena sidan av svirveln och en länk från kättingen på andra. Vet inte om den länkade passar men det kanske du kan kolla i butiken.
  23. 1 point
    Hej Bor du i närheten av Göteborg kan du åka till SXK i Långedrag och för en billig peng låna en hydraulisk kabelskopress. Kan du ta med dig kabeln och pressa på plats är det gratis. Hälsningar Ove
  24. 1 point
    Så här kan man också göra.
  25. 1 point
    Kapellet klart. Blev väldigt enkelt gjort, inte supernöjd men det fyller sin funktion!
  26. 1 point
    Elproblem, toaproblem och ankarfrågor renderar alltid de längsta diskussionstrådarna här. Om man är enda båt vid en brygga eller i en naturhamn kan en sidvind tryckas på så hårt att ankaret draggar eller släpper helt. Om det finns fler båtar på läsidan kan situationen räddas om deras ankare håller, om det är bra ankarbotten. Om inte blir det en dominoeffekt då släpper allas ankare och det blir ett himla trassel. Om man har bra ankarfäste eller ligger i lä själv blir det ett bra tillfälle till underhållning, särskilt nattetid då man är uppe i pyjamasen, gastar och ropar och försöker att rädda det som räddas kan... Om, man är förutseende, och har möjlighet, kollar man in en väderapp eller lyssnar på kustväderprognos och bildar sig en uppfattning om kvällens, nattens och morgonens vindar och dess styrka. Då letar man upp en plats för natten där man har fören mot vindögat, eller i lä om det är möjligt. I annat fall får man lägga ett avhåll mot vindens riktning in till land, observera att bara sådana som går i 90 graders vinkel in mot land från båtens längdriktning håller båtens sida mot vinden. Om man drar in en lång lina från aktern i, låt oss säga, 45 graders vinkel, kommer denna lina att dra in båten i berget eller i bryggan om det piper i. Om man har jolle och extra ankare får man ro ut ett sådant i riktning mot den kommande vinden. Om man ligger i naturhamn skall man kanske ändå överväga att flytta sig till en mer skyddad gästhamn, bättre att göra den när det är ljust och ännu inte har hunnit blåsa upp, än i mörker med mycket blåst och kanske trassliga linor ombord. Under mörker med spring och hopp i land och trassel är det väldigt lätt att man skadar sig på olika sätt. Jo, det kan bli en ganska stor belastning på ankarlinan och ankaret om vinden trycker på i friborden, sannolikt blir det värre på höga flybridgemotorbåtar, på båtar med kapell och bomtält än på smäckra segelbåtar med låga fribord. Lösningen på just detta problem är att låta bli att ankra, just där och just då, att inte utsätta sig själv, båten och dess utrustning för onödiga risker och en massa trassel.
  27. 1 point
    Det satt lika ventilkåpor på motorn när den var ny.
  28. 1 point
    Det är ju svårt att bedöma motorer eller andra saker på en båt bara genom att titta på en bild. Du har säkert redan tittat ned i motorrummet och sett att det också ser bra ut?? Lyft på durkarna och se hur det ser ut inunder dessa, står det smutsigt vatten här? hur luktar det? Hur ser köket ut? hur ser toaletten ut och känner du någon speciell doft där? Motorrummet, köket och toaletten brukar skvallra en del om båtens skick, är det välskött och välstädat där är antagligen resten av båten lika välskött. Ja som redan sagts, motorn bör ju ha sötvattenkylning, alltså ett slutet system där det cirkulerar en glykolblandning, som i sin tur kyls av havsvattnet i en värmeväxlare. Gjutjärnsmotorer blir ju inte så långlivade om man låter dem kylas direkt av havsvattnet oavsett om de är nymålade.
  29. 1 point
    Absolut, jag förstår precis, och håller med dig också faktiskt. För mig skulle den stora fördelen ha varit att jag i princip kör sista halvdistansen in till min brygga på en grusväg. Det är exakt 22 prickar i en slalombana mellan stenarna som jag gissar är bland det jävligaste vi har i Sverige. Alla här inne i min vik, oavsett skicklighet och erfarenhet har gått på någon gång, speciellt vid lågvatten och stark vind. Jag har själv med tidigare mindre båtar gått på någon gång. J-igt drygt när man har svindyra motorer med stålproppar. Ska man göra det korrekt så är det in med båten och kolla axel osv. Dvs ett j-a jobb att ta upp, transportera (båten för tung för mig att få köra den ens på 30-vagn), och sedan lägga i. För att inte tala om tiden man blir utan båt, och kostnaden. Trots detta är det en svår fråga om det är värt det, för som sagt, på den här båten, i den här prisklassen, med de här motorerna så ser allt annat än stål bara fel ut. Men nu slipper jag fundera på det. Propulse var inget för mitt ekipage. Lägg båten någon annanstans då kanske någon föreslår. Absolut. Jag har en segelklubb 10 minuter hemifrån med bil. Båtplats till priser som är mycket överkomliga. Men att ha båten vid egen brygga direkt vid tomten förhöjer värdet, nyttan och nöjet av att ha båt med väldigt mycket tycker jag. Vi kan komma hem från jobbet, se ut över havet och se att det är fint väder och bara bestämma oss spontant för att åka ut. Bär ut en väska till båten med ett par lättöl och några mackor - och tre minuter senare har vi kastat loss. Skulle nog bara använda båten hälften så ofta om jag var tvungen att åka bil till den.
  30. 1 point
    Ja kan man inte göra något själv så blir det dyrt. Tex nya avgasdelar ligger runt 10000 kr och uppåt i materialkostnad beroende på fabrikat av delarna. Du måste provköra, ett vanligt problem brukar vara varmgång under belastning. Man bör köra runt 10-15 minuter i marschfart och innan ska motorn vara varmkörd. Har ska motortempen ligga stabilt och absolut inte börja krypa upp in i det röda fältet eller gå upp mot 100° Kör man riktigt hårt kan den hamna 94-95° men aldrig 100° Nu vet jag inte vad det sitter för instrument men original VP för den motorn är gjort för sjövattenkylning vilket då instrumentet visar ca 65° i mitten av den gröna skalan. Med sötvattenkylning så blir motorn varmare (vilket är en fördel) ca 82-86° vilket då gör att tempmätaren inte ligger i mitten utan ca 1 cm från det röda fältet. Det är alltså inget fel, men kan för en ej insatt upplevas som ett problem.
  31. 1 point
    Ett tips kan vara att spara vatten från kondenstorktumlaren, avfuktaren i tvättstugan eller från andra prylar som levererar kalkfritt och jonfritt vatten. Koka upp vattnet innan det ska användas så försvinner syret också.
  32. 1 point
    Har läst i tråden, och har väl liknande luktupplevelser från mina tidigare och nuvarande båt. I Monarken, en 670 som vi hade för mer än trettio år sedan fanns det en portapotti, på grund av slarv läkte det ut latrin en gång, kanske inte mer än 250 ml... och den lukten satte sig fast i mahognyplywooden, skrubbning med en klorin, lätt nedslipning av lacken och på med ny lack var åtgärden då, sannolikt lackades lukten in, då det inte luktade latrin något mer. I förra båten, en Nimbus 2700, låg septiktanken midskepps under durk. Det hände sig en gång att det blev stopp i utloppet mot tömningen, och när detta fixades till kom det ut säkerligen en liter latrinvätska i kölskarpen, det sköljdes bort med massvis med färskvatten och diverse olika rengöringsmedel vi hade ombord, och pumpades ut med länspumpen, efter några dagar var lukten borta, och då var detta ett färskt läckage från känd källa.... Inför köpet av nuvarande bår var ju det mesta väldigt bra, men det fanns en misstänkt lukt av sanitetsmedel på toan och runt tanken. Ville säljaren möjligen kamoflera skithuslukten? Ja eller han berättade att han aldrig bytt slangarna. Jag lät bli att hälla i ny sanitetsvätska, och då luktade det bara litet granna, det var klart uthärdligt. Köpte ny toalettstol första säsongen, en eltoa, och då försvann lukten i princip, men det luktade en stund omedelbart efter spolning och det luktade i utrymmet där tanken finns. Förra vintern byttes resten, ny septiktank, nya slangar, och avluftningen överdimensionerades. Nu luktar det ingenting ombord, men efter spolning kan det komma en ”bajslukt” om man sniffar vid avluftningens genomföring, och då skiljer jag på ”bajslukt” och ”latrinlukt": som jag tycker luktar värre. Så till trådskaparen, jag har en teori om att du skall ventilera tanken, ha Ø22 mm gastät septikslang till avluftningen. Spola med färskvatten ibland i toan, då organiska ämnen kommer med spolvattnet upp i skålen där dom dör med förruttnelse till följd. Sedan är det ju bra att se över ventilationen med luftväxlingen inne i själva toalettutrymmet, och om man kan ha luftväxling med evakuering i utrymmet där septiktanken finns är det ju bra. Möjligen kan man sätta dubbla motmonterade slangklämmor på slangar som innehåller latrinmixen, ja om nu inte det redan finns. @IvarN Teorin där om vätgas/knallgas från felaktigt laddade batterier är ju intressant! Dock kan jag tycka att sådan lukt visserligen är mindre angenäm, men den sticker mer i näsan på ett annat sätt än den från fekalier. Hursomhelst skall den ut ur båten innan den ställer till med något otrevligt, för övrigt det enda jag minns från högstadiets kemilektioner...
  33. 1 point
    Man kan nog få en hyfsad Albin Express för de pengarna. Dessa är ibland ganska hårt seglade, stor entypsklass gör att det är små marginaler vid kappseglingar, men se till att du får en båt med förstärkta bottenstockar. Expressen hade iaf förr gott om beggade segel i bra skick till salu då många bytte segel varje säsong, ibland oftare. Seglade själv Express på 80-talet och den agerar mycket som en jolle, dvs lite fel skotning eller trim så tappar man mycket fart. Eller tvärtom, när man hittar trimmet så drar den iväg bra.
  34. 1 point
    Jag tillämpar det, men har lärt mig att bromsa litet så att inte kättingen hamnat i en stack på botten. Håll händerna borta från en kätting under fall! Det går att ro ut ankare med kätting, men klart det blir tungt, jag har backat ut gummibåten med motorn och haft det mesta av kättingen i gummibåten och sedan lagt i ankaret där jag anser det vara bra. Men i en 26 fots båt med fören mot land behöver man inte kätting hela vägen, en vanlig treslagen lina och två-tre meter kätting närmast ankaret fungerar väldigt bra. Eller så har man en blyad lina hela vägen.
  35. 1 point
    Lilluttern blev såld på 5min på blocket,behöll kärran så när ryggen är fixad o rätt båt dyker upp är jag redo.Väntar nu på MR röntgen och hoppas den visar vad som strular,riktigt frustrerande med bad back.
  36. 1 point
    Med sol borde det gå jämnt ut tycker jag, men... Utan sol laddar du ur batteriet till hälften på en arbetsdag och då är det i praktiken dags att ladda, men... Om det fortfarande är mulet så slipper du arbeta dagen därpå. Den trista sammanfattningen är att vid soligt väder så kan du arbeta och vid mulet väder måste du vara ledig.
  37. 1 point
    Fördelen med en mebranpump är att den kan monteras högre så att inget skitvatten kan bli stående.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy