Ledartavla

Väldigt svårt att avgöra utan att veta mer om skrovet och båten. Skroven är ofta gjorda för en viss marschfart och toppfart. Du kanske får ut 3-4 knop extra ur ett skrov, medan du får ut 10 knop mer ur ett annat. 2 motorer ger mer stabilitet och mer trygghet, så om pengarna inte är ett hinder så tycker jag det är helt rätt. Toppfarten är inte alltid det mest intressanta utan hur mycket mer du kan ta ut i marschfart utan att pressa motorn. Mer effekt kan ge mindre förbrukning och behagligare gång och ljudnivå.

För 12 månader sedan köpte jag och läste pilotböcker för Nederländerna, Kanalöarna och Frankrikes Atlantkust. Äntligen skulle sambon och jag genomföra 3 månaders längesegling i sakta tempo söderut ... det kom ett litet virus i vägen så vi fick segla 3 veckor i Bohuslän som substitut. Läste att @Gaidin har samma drömmar som vi har att segla iväg när Europa har öppnat gränserna efter vaccineringarna. Vi har blivit inspirerade att ta det långsamt, ha cyklar ombord och göra lite utflykter med båten som bas. Frågan är hur långt man kommer med dagseglingar längs med Engelska kanalen, Atlantkusten och utflyktsdagar/vilodagar. (Vi vill inte gå via UK på vägen ned för vi har skeppskatt och våra kära byråkrater på ön väster om Belgien gör livet besvärligt för djurägare, det fick vi erfarenhet vid Skottlandseglingen för några år sedan.) Är det någon som tagit det lugnt på väg söderut som kan tipsa om lagom ambition för 2-3 månader under första året? Vinterförvaring kanske kostar mer i Frankrike än i Nederländerna, frostfri vinterförvaring kanske kräver att man är i Frankrike/Spanien (runt Biscaya) många parametrar att överväga men det klart det viktigaste är att komma iväg och så får det kosta vad det kostar:-) (Vi köpte en 38 fotare mtp marina kostnaderna i västra Medelhavet.) Plan B är att segla till Öland, Gotland, St Anna och Stockholms skärgård men helst vill vi spara det tills vi blir äldre och klenare.

Oj ! Det verkar ju ha varit i samma veva som de sänkte radikalt för oss. 3,5' mot 23' kan inte bara bero på läget men det är ju ändå samma båtmodell. Möjligt att du skaffade din strax innan och missade "omklassningen" ? Hursomhelst visar det ju på vilken "happening" det kan vara så snart man inte har det FB kanske ser som en standardmotorbåt (dvs DC med drev eller utombordare). TH är bland de billigare även i denna sväng, men inte lika konkurrenskraftiga som på den gamla.

Värt att notera är att den som @Makro länkade till är en uppdaterad variant, Storm X.

Bevisligen inte... Jag tyckte mig läst igenom allt och det var mest off-topic kommentarer om försäkringar och annat. Nu ser jag det finns mer on-topic diskussion gällande själva frågan.

Hur stort membran ska du ha, några motorer har ju stora som är riktigt billiga, även vissa bilförgasare har membrans som lätt går att göra andra delar av. https://www.marineparts.se/reservdelar/utombordare/tohatsu/motordelar/produkter/membran-branslepump-tohatsu-4-9-8-hk-rec16275/

Tur jag inte gjorde sådan där läpp då🙂 Funderade mycket på det innan men han som skulle hjälpa till med plastningen lät mig förstå att det nog skulle bli "besvärligt". Var ju tur det😁

Jag är lite avigt i ställd till Etec. Det är lite för många historier som vittnar om ojämn kvalitet. Sen är jag med på att det inte är samma sak idag som för 10 år sedan, men jag har svårt att helt lita på tekniken. Jag har gärna fel här då det är häftiga maskiner. När jag bytte till Mercury från Yamaha upplevde jag samma sak som du. Delarna var i många fall halva priset. Jag kunde uppgradera saker till en låg peng och det var kul att meka. Jag tycker personligen att Mercury har många ess i rockärmen och är prisvärda. De har alltid legat i framkant och varit först med de flesta saker som gjort utombordare till vad de är idag. Skulle någon däremot ge mig uppdraget att köra runt jorden med en valfri utombordare utan reservdelar eller verktyg hade jag tveklöst valt Yamaha.

Nu har du vänt dig till rätt forum, här är många som inte vill betala för vad saker kostar. Vill du komma undan utan kostnad så gör som tidigare trådskapare. Sök upp något trafikdödat vildsvin och ta en bit tarm.🤮 men gratis.😀

Att båten blir tung i aktern och att det går åt en hel del bensin.

Gud va mycket bra råd och reflektioner McLasse! Verkligen tacksam för det utförliga svaret. Och det är ju som du säger, det grundar sig i oro. Man får va tacksam att han bryr sig! Då jag seglat över biscaya och genom engelska kanalen i stor båt två gånger så har jag stött på ett och annat oväder och har sett de brutala krafter vind och hav kommer med. Skulle vilja påstå att det skapat en större respekt hos mig. Stundtals en grundvind på 24 m/s och ett vågspann på 4-7 m kan man inte få annat än respekt för havet. Vi kommer inte stressa igenom denna resan. Minsta tecken på oväder kommer vi se som en möjlighet att upptäcka det landet vi befinner oss i! Vi är inte ute efter adrenalinkickar. Det är mycket bra saker du skriver som vi ska kika närmare på och tänka på. Tack så hjärtligt! Emmy

Så här tror jag... Eller jag är rätt säker faktiskt. På sugsidan är det bäst med runda kanter enligt version B. Dels sugs vattnet längs skrovet bort och framför allt är tryckfallet väldigt mycket mindre i version B jämfört med version A. Mycket mera vatten kommer att pumpas genom tunneln med samma effekt på bogpropellern och dessutom slipper man troligen en del kavitationsljud och ljud från luft som kanske sugs in i tunneln. På trycksidan är det bäst med skarpa kanter enligt version A. De skarpa kanterna gör att strålen ut ur tunneln släper från skrovet och bara trycker vinkelrätt mot båtens längd. Med runda kanter enligt version B kommer en del av strålen att följa rundningen och trycka både framåt, bakåt, uppåt och nedåt och åt alla andra håll också till ingen nytta. Version C är en kompromiss som totalt sett är bäst. På sugsidan är den sämre än version B med större tryckfall (mindre flöde genom tunneln), men bättre än version A. På trycksidan släpper strålen tack vare den skarpa kanten närmast tunneln och följer inte skrovet. Det vatten som ev. följer skrovet släpper vid nästa skarpa kant. Större delen av kraften går vinkelrätt mot båtens längd, nästan lika effektivt som med version A. Frågan är om inte allt vatten släpper vid den första skarpa kanten och att det skulle vara mest effektivt att runda kanten närmast skrovytan. En inre skarp kant i 30-45° (vet inte vad som krävs för att få ett bra släpp) och en yttre rundning ut mot skrovet. När man inte lyckas kommunicera till varven att version A är olämplig så är nog version C även en kommunikativ kompromiss. Mitt förslag blir ju jättekrångligt både att beskriva enkelt och att utföra. Se till att framför allt den inre skarpa kanten blir riktigt skarp. Hoppas detta gav lite förståelse.