Ledartavla

Det vore ju helt klart kul att gjuta. Känns lite meckigt bara att lyckas bygga en form som sluter tätt mot botten. Man skulle iofs kanske kunna slå ner 20 mm plywoodskivor i dyn som sen förstärks med reglar utvändigt runt om och fylla vattenfast betong från botten med en lång slang. Men känns krångligare och dyrare än stenkista som nu dessutom bygganmälan redan avser.

Börja med att åtgärda det du vet är fel, dvs trissan. Att byta till mindre kanske inte är så bra om den verkligen inte är för stor, för stort glapp kan göra att fallet rappar ur och kilar fast sig bredvid trissan (råkade ut för det på förra båten pga dåliga trissor).

Jag såg för några år sedan en recension av lödskarvhylsor på YouTube. Han som gjorde klippet tyckte att hylsorna fungerade riktigt bra för klenare kablar men inte fullt så bra för grövre kablar. Problemet var att värma upp kabeln och hylsan tillräckligt så att lödtennet penetrerade kardelerna och inte bara fastnade på ytan av kardelerna. Det gick bra på klenare skarvar men var svårare att få till på grövre dimensioner. Om du söker på ”solder joint sleeve” på YouTube så hittar du några klipp.

Jaha... Där ser man. Det duger alltså inte med att föra på en stump krypslang på en av ledarna. Skala upp ledarna t ex 6.25 mm. Föra ledarna mot varandra så att de enstaka trådarna, fogas omlott, typ 5 mm. Linda 5 mm med ren kopparrtråd. Löda med std lödtenn. Föra krympslangen över skarvstället och värma? Ja, det är väl bättre med nåt nytt påfund, så klart. .

Njäääee, med mera last i båten måste du ge mer gas för att komma upp till 1500 rpm och därmed ökar förbrukningen. Samma sak gäller med olika båtar, vikt utformning, utväxling, propeller osv inverkar. Du behöver helt enkelt mera eller mindre bränsle för att komma upp till ett givet varvtal beroende på en massa faktorer.

Frågan handlar på intet sätt om hur fort man ska köra. När man googlar upp en onlinekalkyl för att optimera propellrar och får frågan, ”nuvarande max hastighet”, så menar dom nog just hur fort båten går på max och inte hur fort man borde åka på vissa ställen. Att jag sedan på båten jag beställt, bara har siffror med en 275hp monterat, förklarar min ursprungliga fundering.

Andra parametrar är vind, ström och våghöjd, hur mycket last man har ombord etc, etc.

Det finns ju en hel del annat man kan göra för att öka säkerheten långt ute till havs, tex. att inte köra i 50 knop. Är det säkerhet eller fart du vill prioritera? Det blir på något vis två olika diskussioner.

Dränhålet finns på de AD41:or jag jobbat med och det är ett antal. Precis som någon skrev så är det för att dränera ev kondensvatten ifrån insugningsluften. Ni som får läckande intercooler insatser eller värmeväxlare tänk på att följande går att utföra(precis som tubvärmeväxlare inom industrin): Hittar man den tub/rör som läcker så proppar en skicklig bilkylelödare båda ändarna så att den dyrgripen går att återanvända. I Malmö/Kvarnby finns en skicklig bilkylelödare t ex. Med rätt kunskap så kan även vändkammaren på AD31/41 värmeväxlaren öppnas.

Återknyter till Pettson med katten och hans Crescent 364. När det gäller båtar upp till ungefär deplacementfart kan man enklast säga att det är vridmoment man behöver tänka på. Vridmomentet är proportionellt mot motorströmmen (inte motströmmen....🤔) upp till den gräns där elektroplåten i motorn börjar mättas. Det går alltså åt ungefär samma ström oberoende av om motorn är stor eller liten, under förutsättning att man inte kör fortare med den stora än vad den lilla skulle klara naturligtvis. En större motor har generellt sett lite bättre eta än en liten. Dock utnyttjas den lilla mer optimalt på eta-kurvan än den större (om man kör samma fart som den lilla klarar) så det går nog ungefär på ett ut. En viktig parameter när det gäller hur tungt det går är vattensläppet i aktern. Exemplevis kan en ganska stor segelbåt ofta fås att gå fortare än en liten styrpulpetbåt med samma elmotor. Jag har inte sett någon Crescent 364 i verkligheten men bingade fram en bild på nätet. Det ser ut som att akterspegeln är ganska platt och djup nertill och säkert hamnar rejält i vattnet när man sitter i aktern och håller i elsnurran. ... var är katten föresten? Det ger inget bra vattensläpp och kan förklara varför TS upplevde det gick fortare när han satt längre fram. Då satt inte farkosten lika mycket på häcken. Dvs bättre vattensläpp. Jämför t.ex. med akterspegeln på nedanstående båt, Theri Saiman. Den skulle säkerligen gå bra mycket bättre. Du skulle nog egentligen inte sakna motor överhuvudtaget då den pga detta även är mycket lättrodd.

Silikonspray eller glidmedel i likrännan gör underverk

Nästan så jag kan misstänka detta i min mast. Även nya genuan går tröööögt att hissa i skenan till Furlexen. Nu blir det värst sista halmetern, och inne i masten lär det ju inte bli någon förändring hur högt skothornet är, eller då det rör sig uppåt. Flera, har tipsat om att göra rent spåren i skenan. Gnida med Scotchbrite o tvål.

Ja fallet kan ju vara intrasslat med infästningar till spridare eller tvinnat runt fockfall/spinnakerfall som gör att det kan gå trögt. En kamrat med en Maxi 68 hade sådana problem med tvinnade fall, ett helsike när det blev lite spänn i grejerna.

Det låter precis som bagarn som ville ha ett avgassystem bytt mot x antal barkisar.

Hur skall hantverkaren kunna försörja fru och barn med en fruktkorg.

Vad är anledningen till att så få anger sin region i profilen? Framsidan, baksidan, Skåne etc.... Relativt vanligt att folk postar frågor som är mest intressant om det är inom ens eget närområde och då kan "profilen" vara av glädje. Ser man tex att det är en Göteborgare får man ta på sig filtret för glada/dåliga vitsar

Jag använder SSFs märkning. Ingen årskostnad på det. https://www.stoldskyddsforeningen.se/butik/privat/produkter-och-tjanster/ssf-dna-markning/

Jag kan se ett stort användningsområde för häckproppar och det är när man tex ligger långsides vid en mack och ska ut och vinden ligger på och man har båtar framför och bakom. Den som tankat vid hotellbryggan på Dalarö vet vad jag menar. Då tror jag inte man är hjälpt av dubbla maskiner utan en häckpropp är det enda förutom mankraft.