Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2021-02-03 på alla områden

  1. 5 poäng
    Framförallt blev väldigt många PB-artiklar typen "journalist besöker Pelle i hamnen" för att beskriva vad just Pelle gjort med sin båt. Om sedan Pelle eller skribenten inte hade en aning om det var rätt sätt blev plötsligt sekundärt - man hade ju bara gjort en käck rapport från verkligheten, utan eget ansvar. Samma sak med alla dessa artiklar "vi visar hur du...." o.s.v. I praktiken är det ofta bara återigen ett besök i en hamn där ofta en och samma skribent (som inte alltid vet så mycket om ämnet) låter någon annan visa hur just denna "någon annan" gör. Ibland är denne "någon annan" faktiskt en sakkunnig, men alltsomoftast är det bara en person som kanske lät vettig i skribentens öron men i praktiken inte vet mer än att den gör som den alltid har gjort. Oavsett vilket, blir det väldigt likriktade artiklar som egentligen aldrig går på djupet och aldrig blir mer än möjligen lite trevlig veckotidningsläsning. Att våga stå för något och vara sakkunniga själva försvann nog samtidigt som PB slängde ut alla frilansare - som ju just var en fantastisk stab med människor med olika kompetens. Skall jag betala för en artikel är jag inte intresserad av hur Pelle, Arne och andra kufar i hamnen gör. Dem kan jag fråga själv, utan att betala. Jag vill veta hur man skall göra. Och varför....
  2. 2 poäng
    Håller med om vad som har skrivits hittills, men visst kan vi väl vara överens om att kvalitén har sjunkit med åren? För hur svårt eller dyrt skulle det vara att ta hjälp av några experter när man skriver en artikel om "så gör du ..."? Dom har ju doktor Diesel som fått en egen spalt vilket ju är bra, och hade man haft en panel av personer som honom hade det lyft tidningen avsevärt. Och ja, det finns intressanta artiklar även idag så jag prenumererar på den. Att sedan blanda in Båtnytt och testa löjligt dyra 45-50 fotare från t.ex. HR eller snabba motorbåtar, eller att återkommande jämföra öppna styrpulpetare med varandra är säkert kul för testarna, men det är en annan målgrupp av läsare. Själv är jag måttligt road av att få veta att en av dom går 2 knop snabbare än dom andra med samma motor. Risken är väl snarare att man tappar läsare än att man får fler? Ska jag slå ytterligare ett slag med sleven så kan jag väl ge min syn på PBO också. Den vänder sig till den fattiga båtägaren (skulle inte säga "vanligt folk" som du säger Raol) med artiklar som beskriver hur man renoverar sin fallfärdiga lanterna, hur man svetsar ihop sin egen koks-kamin av 6 järnplåtar och ett rör så man slipper köpa en dyr värmare (ja, det beskrevs för ett par år sedan), hur man bygger en egen elmotor med en skokartong som kåpa (ful är bara förnamnet), hur xyz höll på att förolyckas i en storm när hans 40 år gamla motor som inte underhållits slutade fungera. Ok, det finns mer användbara artiklar också, men den har en i mitt tycke en annan målgrupp än PB. Prenumererade på den för ett par år sedan men läser den nu bara av och till via Readily.
  3. 2 poäng
    Ett kort Youtube-klipp från Sjöhistoriska museet om Mälar 22:an Emett som är den första byggda M22:an. https://www.youtube.com/watch?v=oH_Mi4y0DhU
  4. 2 poäng
    De första åren när praktiskt båtägande kom, var den riktigt bra. Nu veti fan vad man kan kalla den. Har man inget annat att skriva om än en test av klädnypor, gummistövlar och skruvdragare? Ja nu är jag dysterkvist igen.
  5. 2 poäng
    Grattis till köpet av ett fantastiskt segel! Vi seglar med liknande setup som du beskriver och kompletterade med en C-1 för 3år sedan eller så. Ville inte byta bort den högt seglande selftackern mot en genua utan behövde ha en annan lösning. Det gör fantastiskt gott till prestandan i alla register! Och framför allt är den väldigt smidigt och säkert jämfört med de djupare undanvidsseglen för en liten besättning. Ska man kompromissa så är det här en väldigt bra väg att gå samt att man slipper ha hela båten full med nylon så att frugan och ungarna får sova i sittbrunnen. Går du på en halvvind i ett trångt sund och det plötsligt vrider mot, bara rulla in på några få sekunder och segla vidare. Går du på läns, saxa seglen och du tutar vidare 8-10 meter utan problem. Det är efter några gånger övning lika simpelt som att rulla ut/in fock eller genua. Börja första gången i något djupare än halvvind 3-5meter och känn på det, du kommer märka att direkt du rullat ut ökar farten såpass att vinden nu kommer betydligt mer för om tvärs . Att segla högt kräver lite träning. När det är dags att rulla in fall av några korta sekunder så att du får lä av storen och seglet är inrullat i ett huj, kan bli lite tuffare att rulla om du har mer tryck och vind i seglet. Vi seglar inte med dubbla skot utan har ca 1-1,5 meter tunnare dyneema fäst i seglet och som rullas upp 3 varv eller så vid inrullning som låser seglet och vid slag/gipp rullar vi snabbt in skiftar skothake till ett framdraget färdigt skot, rullar sedan ut på ny bog och seglar vidare. Jämför man trasslet som kan bli eller överseglat skot vid en gipp så tappar man ingen ting i fart och tid. Det som fick oss att bestämma oss var videon men Anders Lewander, sen kan man välja att lyssna på proffsen eller hobbyförståsigpåarna om man vill. Efter den tid vi nu använt våra segel tycker jag att Anders har rätt i det mesta. I lätt vind seglar vi väldigt högt och med hög fart så att den skenbara vinden gör att med ett djupare segel hade man inte varit i närheten av den höjden. På djup slör spelar det ingen jättestor roll, när Coden faller ihop så är det i samma djupa vinkel som även gennakern faller ihop(har båda). Dock i lätt djup undanvind är ytan lite liten och den planare formen och att man inte kan släppa upp tackline gör att man inte kan få seglet att lyfta upp mot lovart likt en djup gennaker. Någon tycker säkert att jag har fel men det är våra erfarenheter. https://hamnenplay.solidtango.com/video/oka-batfarten-med-flera-knop-segla-effektivt-med-code-0-575
  6. 2 poäng
    Just det! Jag tror inte du skall ha spirbom till det här seglet.
  7. 2 poäng
    Fast en hel del råd och tips har du ju faktiskt fått om du läser tråden. Här är en sammanställning på vad som kan vara värt att pröva och tänka på för att undvika järngenuan och/eller få din code att funka så bra som möjligt. Ta ner storen på plattläns. Spirbom kan behövas vid lätt vind och vågor. Ha koll på verklig vindstyrka när du lovar från läns till halvvind. Kolla med segelmakaren hur mycket vind seglet tål på halvvind. En spirbom väger mindre än en spinnakerbom i aluminium. Teleskopisk spirbom lättare att stuva undan. Lättvindsskot för bättre segelform. Skär istället för att segla plattläns för bättre segelform och högre fart. Skota storen i lovart vid slör. Ett långt underlik kräver en lång spirbom. Ett långt underlik gör det svårt att spira. Pröva seglet innan du köper en spirbom. Spirad fock kan funka lika bra som din code på undanvind. Vägen är målet så lär dig tycka det är roligt att segla! Bestäm inte vart du ska och när du ska vara där! Överväg att skaffa ett undanvindssegel, gennaker eller spinnakern.
  8. 2 poäng
    Det är precis av den anledningen vi beställde just det segel som enligt flera är "fel". Jag tror att det blir bra, för det den skall nyttjas till. Kommer återkomma med återkoppling när vi använt det. Eftersom ursprungsfrågan om vad vi skall tänka på när vi använder seglet inte blev besvarad antar jag att den inte behöver besvaras - vi gör som vi alltid gör. Testar och ser vad som händer..
  9. 1 poäng
    Det var just det man hade i början. Dessutom spridda över landet vilket gav en ytterligare större dynamik i artiklarna. Undertecknad var f.ö. en av dem. Minns att det t.o.m. var en sida marinrelaterat kåseri i varje nummer, och artikelskrivandet var såpass prestigelöst men med kvalitetstänk att det förekom att man granskade varandras artiklar för att få dem så rätt som möjligt. Men nya idéer gjorde att dessa skribenter till slut inte var välkomna, och det blev betydligt mer koncentrerat kring redaktionen i Huvudstaden. Och de som hängde med dem fick skriva. Men förändringen var inte uttalad, snarare var det en långsam process i det tysta. Men när man skickade ut Stockholmsfolk att göra reportagen ute i landet istället för att tala med den frilansare som redan bodde där och var expert på sina hemmavatten, var det uppenbart att något ändrats. Dr Diesel är väl den enda som egentligen blev kvar. Men han hade ju inte så långt till redaktionen.... Tyvärr kostar hög kvalitet. Så småningom - efter ägarbyten och rationaliseringar - tenderar en produkt att bara ha precis så hög kvalitet och inte mer än absolut nödvändig produktionskostnad att folk fortfarande köper den. Det är inget unikt för PB, utan allt har sin tid. Vid en brytpunkt vill eldsjälen gå vidare och skörda frukten av sin sådd. Och nya ägare med kapitalstyrka har ofta andra prioriteringar. Ibland går man dock för långt i rationaliseringen (försämringen), och folk slutar köpa. Då läggs tidningen/produkten ner. Men av de som är kvar samlas därför så småningom nästan alla på samma halvlåga nivå, med liknande innehåll och likriktning. Att läsa dem ger sällan något man inte redan visste, men har man inget annat att läsa så visst. Där är tyvärr de flesta båttidningar idag. Och därför läser jag ingen av dem numera.
  10. 1 poäng
    Jag tycker årets modell av 75'an har blivit sämre. De har krympt sittbrunnen till förmån för mer yta mellan motor och sittbrunn (jag har inte mätt, det är bara en känsla). 2019/2020 års modell var bättre...... Både Yamarinen och Husky R8 som jag har, känns mer "ombonade" än Bustern. Dock känns den mer "stryktålig". Numera är väl 300 hk motorn standard för Super Magnum. Jag har aluminiumdurk i min och lite varm kan den bli varma sommardagar men inget som stör. Har du sett denna resa?
  11. 1 poäng
    Brittiska Yachting Monthly och Practical Boat Owner är bra, tycker jag. I synnerhet den senare är ofta späckad med artiklar. Gör-det-själv-guider, reseberättelser, tester av utrustning och båtar (ofta mer budgetvänliga) och generellt en inriktning på "vanligt folk", dvs inte nåt fokus på tester av båtar i mångmiljonklassen eller avlägsna lyxresmål. På Youtube kan jag rekommendera följande: https://www.youtube.com/user/DangarMarine https://www.youtube.com/user/tomcunliffe1 https://www.youtube.com/user/YachtingMonthly
  12. 1 poäng
    @Lintott Den där funktionen där man skriver snabel-a och ett namn är litet konstig. Man måste ta det lugnt, skriva snabel-a och namnet, sedan välja ur listan och klicka på namnet. Jag gör ett försök: @LindaSamuelsson Kom gärna med feedback. Om det är rätt blir namnet markerat i ett blått fält. Men det händer att man får prova några gånger innan det funkar. Sedan gäller det ju även att personen i fråga loggar in på Maringuiden för att se omnämnanden, svar och sådana som reagerat. Men det skall ju komma på mail, men jag har upptäckt att det inte alltid som det gör det heller.
  13. 1 poäng
    Förändringen kom långt tidigare, när PB fick nya ägare första gången och bl.a. en donna från skvallerpressen anställdes. Antagligen för att ge en lite mer "fräsig" profil åt den. I samma veva lämnade Micke, om jag minns rätt. Därefter slängde man ut alla frilansare, som - enligt mig - var de som gav tidningen mångfald. Sedan har flera saker skett, bl.a. sammanslagningen där flera tidningar nu delar på samma artiklar och skillnaden i profil mellan dem suddats ut. Men PB:s "själ" försvann alltså redan för längesedan....
  14. 1 poäng
    Jag prenumererade på PB ett antal år. Båtnytt som tydligen förde en alltmer tynande skulle räddas och lösningen blev en sammanslagning med PB. Efter sammanslagningen med Båtnytt försvann den ursprungliga idén med PB till större del. Numera slipper PB/Båtnytt mig som prenumerant.
  15. 1 poäng
    Just ja, det var det du efterlyste... Diskussionen tog en annan vändning så jag glömde bort det. Här är några synpunkter från min begränsade erfarenhet av seglet. Andra har säkert bättre koll. Vi använde gennakerpeket men hur långt utanför förstaget man bör vara vet jag inte. Det går säkert utmärkt med mindre avstånd också. Bara man går fri från allt skrot som sitter där framme. Att vara med och justera spänningen i fallet beroende på vindstyrka och riktning vinner man mycket på. Fast det funkar ändå, men inte lika bra. Spänna upp fallet rejält om man vill kunna ta höjd. Ett utväxlat fall underlättar. Det är frestande att "pina" och gå för högt, för att det ser ut som att det går, men man vinner på att segla lite lägre fast fortare. När man rullar in seglet underlättar det om man spänner upp fallet innan. Det kan underlätta att rulla in vid slag och rulla ut på nya bogen.
  16. 1 poäng
    Vill inte lägga mig i någon diskussion här om lämpligaste väg eller om de bör åka eller inte åka, bortsett från en rejäl kontroll av farkosten som jag redan skrivit om. Ingen kan ändå veta hur det blir. Det kan vara solsken och vindstilla och en ren promenad i parken, varvid alla bekymrade hade helt fel. Eller så kan det bli rena helvetet med stormpiskat ösregn med i bästa fall inblåsning i någon skapligt skyddad hamn i x dagar och alla bekymrade kan åtnjuta ett "var vad det vi sa". Ingen som vet🙂. Däremot kan jag inte alls förstå att man överhuvudtaget vill åka denna sträcka i mars månad. Dessa skärgårdar som passeras hela vägen från Stockholm ända ner åt Västervikshållet är ju bland det finaste vi har. Intet ont anande den bakomliggande anledningen tycker jag det är slöseri att kasta bort detta som en stressig transportsträcka när man ändå har det gratis på vägen så att säga. Efter detta finns ju i stort sett ingen skärgård alls att se, bortsett från en del kring Karlskrona, innan man når Gbg södra skärgård. Och det är ju deras hemmavatten som jag förstått, som de säkert redan sett. Men förmodligen finns det väl någon välgrundad anledning till att det är så bråttom. Den skulle det vara spännande att känna till...😎
  17. 1 poäng
    Nja, så lätt är det inte. Givaren sitter bredvid en slang med kylarvätska från motorn till vvb och får rätt mycket värme från genomströmningen. Dessutom påverkar lufttemperaturen så jag ger mig inte på en ”devieringstabell” för det. Brukar kolla på temperaturen när jag ska starta motorn. Då ligger den 3-8 grader över verklig vattentemperatur. Fast bäst är ju den riktiga badtermometern. PS. Det är ändå alltid alldeles för kallt i vattnet för bad. Vatten ska vara i flytande form och den ska man åka båt på. (On the shit and not in the shit.) Det finns dock ett undantag och det är när vattnet är i fast form. Då kan man använda en liten bit i en drink.
  18. 1 poäng
    Jag tittade tillbaka på TS inledning av tråden. De verkar inte vara nybörjare och inte äventyrare. För mig så verkar valet av båt definitivt inte vara en "förstabåt". De verkar bara ha ha hittat sin favoritbåt en bit ifrån där de har sin hemmahamn och vill få hem den ganska raskt och söker råd om resan. De verkar vara obekanta med tidigare båtturer längs Ostkusten och runt Skåne. Tittar man på en Sverigekarta så kan det verka rätt oframkomligt innanför ö-barriären och väldigt öppet utanför. Det är säkert många av oss som åkt den här vägen tidigare och kan bekräfta att det finns välprickade farleder genom skyddade skärgårdar längs stora delar av den inledande sträckan ner till Kalmarsund. Det är t.o.m. fyrled längs denna väg. Jag vill definitivt påstå att det är lättnavigerat med ordentlig utprickning. Utanför ö-barriären är det öppet hela vägen till Gotland/Baltikum/Polen beroende på vind/vågriktning. Att gå utomskärs i fint väder eller inomskärs om det blir blåsigt är två likvärdiga alternativ ur säkerhetssynpunkt (beroende på väderprognosen). Kalmarsund och vägen runt Skåne ger färre valmöjligheter beroende på väder. Blir det blåsigt på de sträckorna så är rådet att ta en vilodag, skyddade hamnar finns längs hela vägen. Navigeringen längs de öppnare sträckorna handlar om att hitta in till land igen när det närmar sig kväll. Med hjälp av GPS, fyrar och att hålla koll i papperssjökortet på hur långt man kommit så är inte heller detta något problem. Första gången jag gick sträckan så fanns inte deccanavigator för fritidsbåtsbruk och GPS var en helt okänd förkortning. Jag kom ändock fram utan incidenter trots att jag inte hade inte så mycket erfarenhet av navigering längs öppen kust. Att med en modern motorbåt och dagens möjligheter med internet för väderprognoser, GPS för navigering och mobiltelefon/VHF för kontakt "med land" åka denna sträcka kan knappast anses vara ett farligt äventyr.
  19. 1 poäng
  20. 1 poäng
    Jag kan tycka att det inte finns någon anledning att hålla hemligt vilken firma det rör sig om.
  21. 1 poäng
    Tror ni vi har skrämt iväg trådskaparen @LindaSamuelsson nu med alla goda råd och varianter på hur man kan göra och inte göra..? 😁
  22. 1 poäng
    ISF är en organisation med egenintresse som jag väl skulle placera i samma fack som HiFi-klubben i dess begynnelse (80-talet )då den var mer än nördförening än butikskedja - med propåer om gröna tuschpennor för att måla kanten på CD-skivor så "laserljuset inte skulle läcka ut då det gav sämre ljud". Audiokablar som vävts speciellt så magnetfältet inte blev vinkelrätt mot audioströmmen utan bara 45°, då det "annars kunde påverka ljudet negativt" (HiFi-klubben trodde på den tiden tydligen att man kunde manipulera fysikens lagar). Och en massa annat dumt. ISF hade väl sin storhetstid i plattskärmarnas begynnelse, då felen var större och inställningarna svårare, och lite för att fylla hålet efter de gamla TV-teknikerna och TV-verkstäderna som försvann alltmer på 90-talet och framåt. Precis som @per_62 citerar kan man med sunt förnuft alldeles gratis få till bra bild alldeles själv. Sedan är bildinställningar som ljud - personliga. Och bild ännu mer än ljud beroende på omgivningen och TV:ns placering. Varför finns t ex Loudnessfunktion och varför är inte exakt rak frekvensåtergivning det man tycker låter "bäst" i alla lägen ? Det borde väl vara det mest renläriga, eller hur ? Jo, för att örats frekvensgång inte är linjärt med ljudtrycket. På samma sätt som ögats färgkänslighet inte är linjärt oavsett ljusstyrka. Edit: Var en gång i tiden medlem i HiFi-klubben på den tiden den var en nördförening och inte butikskedja. Men lyckades faktiskt med prestationen att bli formellt utesluten (skriftligen !) efter en artikel jag skrev i fackpressen som kritiserade vissa delar av deras religion. Tyvärr har jag inte kvar brevet längre, men jag ångrar att jag inte ramade in det.
  23. 1 poäng
    Hej seglar också båt med självslående, bytte ut den illa kvickt, bara att få ett överlappandet segel o den så kallade spalt effekten, det gör underverk, nästa inköp för oss blir en ett code segel på rulle , ett bekvämt undanvinds segel som man Kan gå hyfsat högt i vind med,.Är övertygad om att du kommer att bli mycket nöjd . Du lär dig fort när platt länsen blir jobbig men den kommer ändå bli väldigt mycket bättre än med självslående, för oavsett hur vi diskuterar, så är självslående definitivt inte ett undanvind segel😀
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...