Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2020-12-29 på alla områden

  1. 2 poäng
    Ja, så är det. TS har ett gummilager enl. bilden nedan som kläms fast i stävlagret.
  2. 1 poäng
    2020 har ju varit klart annorlunda, jag behöver väl inte utveckla det mer, alla vet ju att jag syftar på allt elände som coronapandemin ställt till med. Men jag kan ju ändå reflektera att det numera är bra om man är negativ och luktar sprit på jobbet... Vi håller på att byta ut våra tjänstebilar, de nya har inget ”fyllelås” alltså en sån där Dräger alkolås. Men nu har det åter hänt att man i de gamla bilarna sölat med handspriten så att det inte går att starta. Hoppas nu att kommande massvaccinering ger effekt. Men det är ju alltid några som inte vaccinerar sig själva eller sina barn, ni såg kanske miniserien på SVT om vaccinmotståndarna? det var en hel rörelse som levde på och förmedlade konspirationsteorier på ett närmast religiöst sätt. Det är ju farligt att bli vaccinerad enligt den rörelsen, man kan ju få autism... Jorden är platt, månlandningarna filmades i studio och de vita strecken, virvlarna efter flygplan är i själva verket ett gift som myndigheterna sprider ut för att påverka våra tankar, suck, hur korkade kan människor egentligen bli. Det kanske är vaccinmotståndare som fyller ut dödssiffran till 8500 och där utöver...? Sedan får deras barn mässlingen, röda hund och påssjukan. Vi hoppas ju iallafall på en bra sommar, en sommar utan munskydd och visir. Att man kan umgås på bryggor och klippor som förr. Eller.. ja, jag såg i somras hur avstånden mellan grillande båtägare minskade i takt med alkoholintaget under kvällen. Hallå, du skall få en kraaam, ojdå nu drack jag visst ur ditt glas... Inte konstigt att smittan spreds, inte konstigt alls att krogar och pubar drabbades av restriktioner. Bra väder vill ju alla båtägare ha, varmt i luften, varmt i vattnet, lagom starka vindar. Chansen, eller snarare risken att vi får ett hyggligt sommarväder är nu stor. Och det är nu egentligen inte så bra, vi har släppt ut för mycket koloxid och andra gaser i vår atmosfär. Vi kanske drabbas av ett medelhavsklimat eller så får vi ta del av Floridas klimat, men en orkansäsong... Vi kanske lugnt kan segla över den gamla grunden på 0,7 och 1 meter, men vi kanske istället får nya grund som tidigare var bergstoppar på låga öar. Kanske kan vi i framtiden ledigt och lätt navigera över större delen av Skåne. Ja det blir spännande. Vi får väl anställa fler holländare på ledande poster i stadsplaneringen och annorstädes. Jag tänker iallafall försöka få i båten tidigt i vår. Det blir sannolikt en sen semester i juli-augusti, och som vanligt blir det rutten Göteborg-Syd-Koster på ett ungefär. Skall väl försöka finna öar eller hamnar där vi aldrig varit förut, men det finns inte så många kvar. Det är praktiskt att navigera efter bohuskusten, då barn och barnbarn har för (o)vana att mönstra på eller av i hamnar med buss- eller järnvägsanslutning. Gott nytt år!
  3. 1 poäng
    När jag renoverar min båt från 1969 så upptäcker jag ibland lösningar eller utföranden och hantverk som inte är optimalt eller rätt gjort. Ibland har man helt enkelt överkompenserat genom att göra laminatet dubbelt så tjockt som det hade behövt vara för att uppnå tillräcklig hållfasthet och ibland så är det bristande vidhäftning som gör att något kanske finns anledning att fundera över. Ett exempel är att alldeles under gelcoaten så finns ett lager matta som är helt torr och varken häftat vid gelcoaten eller glasfiberlaminatet. Det tycks helt enkelt finnas en tunn luftspalt mellan gelcoat och laminat. På bilden har jag spillt en klick epoxispackel. Istället för att smeta ut det i ett försök att torka bort det så lät jag det härda och försökte sedan försiktigt bryta loss det från gelcoaten. Nu är gelcoaten så urtvättad i ytan att epoxin fäste hårt och istället så lossnar gelcoaten. Då ser man den helt torra glasfibermattan och det bruna laminatet innanför. Nu tillverkades mitt skrov när glasfiberförstärkt polyester var ett relativt nytt material för fritidsbåtar och kunskapen om hur materialet beter sig och dess egenskaper var av naturliga orsaker begränsad. 40 år senare så tillverkar vi de mest krävande konstruktioner av plastlaminat och kunskapen om materialets egenskaper är enorm. Jag ser därför med viss häpnad på en YT-serie om ett ungt par som köpt en grundstött 50-fots Beneteau som de skall reparera och det visar sig att ju mer de sågar och slipar desto fler brister i både konstruktion och utförande uppdagas. Båten är tillverkad som så att man har ett skrovskal och sedan har man gjort ett ramverk av U-balkar vilket limmas mot insidan av skrovet för att ge styrkan och styvheten. Det som hänt när båten gått på grund är att ramverket dels fått sprickor och dels lossnat från skrovet. Reparationen skulle alltså gå ut på att frilägga och reparera spruckna delar av ramen och dels limma fast ramen mot skrovet igen. Det visar sig dock att ramen faktiskt bara delvis varit limmad mot skrovet. Tjocka strängar av "lim" har lite halvdant spritsats på platser och sätt som gör att det inte fått kontakt med skrovet eller ramen eller haft så dålig kontakt att det släppt mycket lätt. Värre är att själva ramverket tycks vara tillverkat på precis samma sätt som mitt skrov från -69 och tycks bestå av ett yttre lager och ett inre lager med luftspalt och torr matta utan vidhäftning emellan? Jag säger som Sverker Olofsson: Skall det vara så? Skall det vara så?
  4. 1 poäng
    Tittade på dessa båtar inför vårt köp 2015. Av dom nu nämner är valet Bella Falcon, fin båt och går bra i sjö. Men mitt val blev Flipper 760. Större, rymligare, billigare. Dock stötig gång i krabbig sjö.
  5. 1 poäng
    Ja, jag har rapporterat om detta. Just som du säger borras hål med jämna mellanrum (ca 30 cm) fram till stävröret (axeltrumman) därpå gängas hålen och in skruvas smörjnipplar. Medelst en smörjspruta av tillräckligt god kvalitet trycks Sikaflex in mellan stävröret och laminatet börjande från mitten. Det knakar och brakar så gör det inte för häftigt, ge Sikan lite tid att söka sin framfart. Gjort detta på två Omegor, ett självbygge och egen båt. Lyckats i samtliga fall...
  6. 1 poäng
    Nja, Det TS satt pilen på ser ut att vara någon form av gummiring som genom att klämmas åt kanske expanderar inåt och är tänkt att klämma fast lagret cutless/stävlagret. Och som med åren har spruckit upp. Man kan också se att gummiringen som pilen pekar på har större ytterdiameter än lagret (och sannolikt samma innerdiameter som lagrets ytterhylsa), så den är nog ingen del av lagret.
  7. 1 poäng
    En boomstrut och en rodkick fyller samma funktion - du kan reglera twisten på storseglet lättare i lätta vindar än om du har en dirk. Fördelen med rodkicken jämfört med boomstruten är att den ofta har integrerad kick.
  8. 1 poäng
    Snart de flesta kablarna på plats, trädde även på slang på batterikablarna som skydd vid genomföringen.
  9. 1 poäng
    Båtfixarna är kunniga och kan säkert lösa ditt problem. Har anlitat dom i > 30 år Rekommenderas. Finns i Blöteborg Klangfärgsgatans industriområde. https://www.batfixaren.se/
  10. 1 poäng
    Du kan sätta en terminalsäkringshållare direkt på batteriet och det finns säkringar upp till 300 A till dessa https://www.watski.se/Skringshllare-terminal-300A-11IqD
  11. 1 poäng
  12. 1 poäng
    Det är smart att fråga om råd 😀 Kolla om det finns någon förarkurs i närheten av där du bor. Många studieförbund och båtklubbar anordnar sådana. Då ingår en praktikdel och det blir mycket snack kursdeltagarna mellan. Vi får väl förutsätta att pandemin ger med sig framåt sommaren. Båtar är ju väldigt olika beträffande sitt uppförande i stökigt vatten. Ofta ger det bättre känsla om man svänger / vänder med lite mer pådrag på motorn, båten går bättre så som man tänkt sig det. Att bli liggande tvärs vågor i en relativt liten båt är inte kul. Ut och öva i lite mindre jobbigt väder och lär dig hur båten uppför sig. Ha med någon som hjälp och säkerhet om något går galet. Flytvästar och dödarsladd till motorn fastsatt i västen är absolut nödvändigt. Jag går inte ut i vindar upp mot 14-15 m/s i byarna om jag inte absolut måste då det oftast är mer pyssel än nöje.
  13. 1 poäng
    Så såg det ut på min Maxi 77 också. Någon tidigare ägare hade dock satt dit rejäla fyrkantsbrickor. Det som hänt är att den inte så rostfria balken som är inplastad där rostat och expanderat. Visst är där lite sämre hållfasthet, men inte tillräckligt för att få panik. Din plan med en rejäl rostfri platta tycker jag låter som en bra plan. Har du oändligt med tid och/eller pengar kan du förstås skrapa rent och byta ut köl balken.. men då hade du nog inte köpt en Maxi 77 från början. Plasten bör vara ok, men passa på att kolla så att den inte buktar på samma sätt underifrån..
  14. 1 poäng
    Jag vill ha så lite osäkrad kabel som möjligt. Jag skulle tveklöst sätta 300A-säkringen mellan huvudbrytaren och batteriet, så fysiskt nära batteriet som möjligt.
  15. 1 poäng
    Gångjärn och bult kanske?
  16. 1 poäng
    Jag sänder dig ett meddelande ang en billig roderlägesgivare med instrument.
  17. 1 poäng
    Nu har jag gjort slag i saken. Det blev en raymarine ev 150 som gick att köpa med rejält rabatt nu på mellandagsrean. tittade på installationsinstuktionerna och där rekommenderad att komplettera med en roder vinkel givare. någon som har erfarenheter kring detta ? Vet ni någon modell som kan passa på en bravo sköld utan att jag måste hålla på och konstruera fästen etc? för jag tror inte att rodervinkel är en del / standard i smartcraft systemet..
  18. 1 poäng
    Tejpning innan målning, här syns dubbeltejpningen bättre.
  19. 1 poäng
    Beklagar jättesent svar! Brorsan kör en Scantic 575 HT nu med en 175:a och den är inte förstärkt. Det var ett tag sen jag körde en med 225:a så jag minns inte om den var förstärkt. Men mitt intryck är att det är en mycket stabil akterspegel så det beror nog mest på hur du tänker köra båten. Hög fart i grov sjö eller kraftiga accelerationer med mycket folk i båten lär belasta akterspegeln, men nyttjar du all effekt med lite tillförsikt så är det nog inget att oroa sig för. Pro XS 150 och 175 är helt olika motorer. 150:an är i princip en upphottad "vanlig" 150:a medan 175:an är helt nyutvecklad. Ser du på Pro XS 300:an, som är en V8:a, så är det bara 13kg tyngre än 175:an. Dom har lyckats bra med att hålla ner vikten!
  20. 1 poäng
    Har även lagt topcoat på instrumentbrädan...
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...