Ledartavla

Hur då spelar ingen roll, menar du..? Det ena (SMF) säljer Biltema som ett fritidsbatteri som tål djupurladdningar och rekommenderar det bl a för fritidshus, husbilar och båtar, och det andra (AMG) säljer de som ett startbatteri och nekar numer reklamationer om du använt det som ett fritidsbatteri. Du ser ingen skillnad..?

Inget av det två reläerna du länkar till är ett sådant du skall ha. Dom är inte bistabila. Bitabilt innebär att relät stannar i det senaste läget som du manövrerade det till, jämför med Bosch hel-/halvljusrelä i gamla Volvo och Vw, du måste ge två pulser med ljustutan för att återgå till halvljus. Märklin omkastarrelä var också bistabilt. Jag skulle kunna tänka mig att det är ungefär en sådan här. Eller så kanske det är en sån här du behöver. Och här är en tredje modell. Dessa tre manövreras med trådlös fjärrkontroll, så då behöver du inte dra fram ledningar eller ta upp hål i instrumentpanelen. Här är ytterligare en modell. Men vad jag förstår är all elektromagnetiskt manövrerade, såsom ett vanligt relä, vilket innebär det står och drar ström i tillslaget läge, det skall inte ett bistabilt relä göra. När jag jobbade med elsystem i utryckningsfordon och senare i turistbussar satte vi in motorstyrda kontaktorer som jag nu inte minns vad dom heter, men dessa var redan då jättedyra, möjligen kanske Herr Wang i Kinna har sådana också, om man nu bara finner rätt sökord, tipsa mig i fall du finner något bra.

Det är tydlig trend jag har upptäckt när man som jag är lite ny med bobåt. Jag trodde länge att om man köpte lite nyare båt så blev allt bättre. När man läser Praktiskt Båtägandes begagnattester inser man att den bästa båten redan är byggd.

Varför behövs batterifrånskiljare till startbatteriet..? Så har jag varken på bilen eller på båten. Ja - på förbrukarsidan - men det är för att jag vill kunna stänga av alla förbrukarna på en huvudbrytare, men jag känner inte det behovet på startbatteriet, en pryl mindre som kan paja. Vill jag göra strömlöst för att skruva på motorn, tar jag bara bort en batteripolsko.

Om man tittar på https://www.goldenmotor.com/ så kostar 5 kW 465$ + controller på 452$ => 917$ 10kW 765$ + controller på 598$ => 1363$ 20kW 1890$ + controller 830$ => 2720$ Köper man samma motor från den svenska återförsäljaren electromobile så är priserna ungefär de tredubbla, men priserna ovan gäller förstås innan moms och tull, så 50% extra får man räkna med. Det saknas även kablar och reglage, vilket det inte gjort i den offert som jag fått från electromobile. Räknar med att dollarn kommer stå i 8 kr till våren om inte Ingves får ett ryck och sänker den svenska kronan genom att sänka räntan eller ge oss helekopterpengar. Så 5kW 917*1,5*8 = 11000 kr 10 kW = 16353 kr 20kW = 32640 kr Det känns som att det är dumsnålt att inte dubbla kapaciteten för drygt 5000 kr extra.

Märkligt att man alltid hamnar här efter ett tag (motvind och sjögång). Seglade med en utombordare under många år (som inte alltid startade). Och under de åren behövde jag aldrig gå för motor mot vind och vågor. Att förlita sig på en dieselmotor för att kunna ta sig framåt i sådana situationer är snudd på farligt. Vad gör ni när motorn blir överhettad eller stannar? Seglar antar jag?

Jo, jag har ju avverkat många Volkwagnar, bubblor, värmen var ju inte så där överväldigande i dessa och defrotern var väl mest något som beskrivs i instruktionsboken. Så en ventilationsslang drogs upp mot vindrutans insida från Eberspächerns utblås. Likadant gjorde jag i förra båten en Nimbus som saknade defroster men som inledningsvis hade luftburen värme. De5 enda riktiga är nog att köpa en färdig defroster avsedd för båt, eller om man då är lika händig som @Lasse-L bege sig till bilskroten och försöka finna ett element som inte läcker. Jag tog tillvara några värmepaket från en turistbuss vi skrotade, med fläktar och allting.... ok 24V...

Ja, jag vet inte riktigt varför jag har envisats med att gå på mässan. Det finns inga båtar att titta på som jag är intresserad av. Det finns inga produktlanseringar. Priserna i tillbehörsbutikerna är de samma som på nätet. Personalen i montrarna är sällan kunniga och oftast urtrötta. Maten och ölen är dyrare och sämre än på krogen.

NB Marine kursade ju 2014, så nyare än så går inte hitta från dem (även om märket och formarna fortfarande kan dyka upp lite här och där). Men Viknes (med Skilsö under sitt paraply) är väl erkänt sjövärdiga och robusta. Och förutom nämnda Saga även Marex.

Ja vad hade ni väntat er, sjöfolk är inte på något sätt immuna mot corona. Varken i flytande form ur flaska eller i form av ett virus. Överlever vi så kan vi kanske se fram emot en o annan mässa 2022.

Konstig diskussion om hur båten lutar i hamnen! Båtens skrov påverkar inte lutningsvinkeln, bara vinkelhastigheten vid lastförskjutning. Skrovets form påverkar självklart båten lutning under gång i sjö och vind. Däremot beror lutningen i hamnen på om båten har en eller 2 motorer. Med bara en motor som givetvis sitter i centrumlinjen, så behövs mindre lastförskjutning för att ändra båten lutning - jämfört med en båt med 2 motorer och sin massa som är mer utbredd. Bränsletanken kan spela en roll, som min monterad sida till sida (full bredd) i en tank. Förvisso med skvalp-plåtar, men vätskan flyttar sig givetvis sakat till den sida som det lutar mot.

Från Karleby och söderut är kustvattnen väldigt grunda och steniga. De officiella sjökorten är fortfarande bristfälliga så fort man är utanför de allmänna farlederna eftersom man räknar med att ingen kommersiell sjöfart utan lokalkunskap riskerar att ge sig in bland stenarna. Ännu för 15 år sedan fanns det stora vita fläckar på sjökorten där sjömätarna helt enkelt hade gett upp och struntat i att mäta in alla undervattensgrynnor och varierande vattendjup. På senare år har sjökorten dock förbättrats betydligt. Det finns lokalt utgivna båtsportkort som visar skärgården tydligare med de grynnorna som är på sådant djup som påverkar vanliga båtar tydligt utmärkta och med alla olika båtklubbars lokala farleder som oftast är otrallade men ändå hyfsat säkra. Sedan några år finns en inre farled längs kusten och den marknadsförs under namnet solrutten. Ett besöksmål som jag rekommenderar är Mickelsörarna (lokalt uttal Mittjilsöuran). Naturstationen och gästhamnen vid gamla sjöbevakningsstationen på Kummelskär blev det inte alls så mycket av som det var tänkt men där finns i alla fall rejäla bryggor. Annars kan man ju lägga till nästan var man vill utom vid privata sommarstugor tack vare allemansrätten. Naturen är speciell och det är fullt av rester av gamla fiskelägen från många hundra år bakåt. De äldsta hamnarna är långt uppe i skogen och sedan kommer de i rad efter rad. Runtom på Mickelsörarna finns också ett antal jungfrudanser och så några ryssugnar från den vedervärdiga sommaren 1714. Från 1840-talet fram till 1990-talet då den sista gamlingen flyttade till ålderdomshem fanns det några gårdar med fastboende småbrukare/fiskare på Mickelsörarna. I hela området från Rödsö strax norr om Karleby ned till Sideby i söder talar lokalbefolkningen svenska även om det finns en hel del inflyttade finnar. Städerna är i allmänhet mer finska än landsbyden.

Nu är vi på Tenriffa och har innan dess besökt El Hierro, La Palma, Madeira och Porto Santo. Inga problem att komma till dessa öar. I Porto Santo fick vi ta ett kostnadsfritt Covid-test som vi fick svar på dagen efter. Därefter fick vi gå iland och röra oss fritt. Nu väntar några veckor på Teneiffa, La Gomera och Gran Canaria innan vi seglar över Atlanten med ARC. Lite småreperationer ombord, men inget allvarligt än så länge.

En sak att tänka på tycker jag... Om väldigt många låter bli att handla bränsle, och även mat, lokalt ute på öarna så blir servicen sämre eller upphör helt.