Ledartavla

Jag har gjort ett liknande projekt för att få in en Simrad plotter. Jag byggde en form av gips och papier-mache. Klädde den med folie och plastade utanpå. Därefter slippa och sen på med Top-coat. Tror din metod funkar bra, men cellplast är känsligt för lösningsmedel. Bilder är före och efter.

Ja jag gjorde ”pluggen” lite mindre än färdigt mått. Jag valde att lägga lite extra tid på att plasta utanpå och slips istället för att bygga en form och plasta i den.

Tack! Jag gör dock ett försök att beställa från den brittiska firman. Jag hittade en annan svensk grossistfirma, fyllde i litet kontaktuppgifter så skickar dom en offert...😂

Det är inte förbjudet att lyssna så sätt igång med installationen. Sen kan jag lite anarkistiskt tycka att om du hamnar i en nödsituation där det kan handla om att rädda människoliv så kommer nog ingen att åtala dig för om du försökt få hjälp via VHF-en. Framförallt om du läst på om hur en VHF används. Det behövs ju lite grundläggande kunskap för att t.ex använda rätt kanal vid anrop av sjöräddningen.

Ja det är det laddningsbara batteriet! Jag var ute i kylan, duggregnet och mörkret och kopplade in antennen och mätte på batteriet. Det ligger på omkring 2,9 V när plottern är på, och nu efter fem minuter med antennelektroniken inne i verkstaden på 2,7 V och sakta sjunkande. Även det faktum att plottern hittar satelliterna när den varit avstängt ett halvt dygn, men inte då den varit avstängd i en vecka talar nu för att det är ett laddningsbara batteri som är så dåligt att det självurladdar på några dagar. Jag det blir väl till att beställa minst ett sådant batteri, kan vara bra kanske att ha ett i reserv, om det håller i tio år? Eller om jag eldar upp det med lödpennan. Söker nu efter en svensk firma som säljer sådana batterier, misstänker att priset på frakten överstiger batteriets pris om jag beställer utomlands, kanske även här hemma. Jag finner inga svenska firmor som säljer detta batteri, inte ens Elfa. Kanske det heter någonting annat också?

Jag har förut bytt mina bälgar själv på mitt 290drev, efter en beskrivning på nätet. Jag hade inte haft motorbåt förut, så svårt var det inte och inte tyngre än att frun och jag klarade det själv. Vill man få hjälp är det inte jättedyrt heller. Så drev är inte dumt tycker jag. Att sedan manöverbarheten är bra är en stor fördel, att den går billigare är också bra. Men visst rak axel kanske går utan underhåll i fler år, men inte hur länge som helst.

Låter som att det skulle kunna vara ett MC621 (6,8x2mm). http://www.smallbattery.company.org.uk/sbc_mc621.htm Men det är lite lurt för under beteckningen M...621 hittar man både laddbart batteri på 1,3V eller ett Li på 3V. Även Supercap (=kondensator) finns med samma formfaktor.

Hej allihopa! Jag skriver lite på engelska eftersom jeg tycker Patrick ska förstå. I just want to confirm that this is a genuine request. And not a hoax of any kind. Being a mentor for gifted young adult I believe that supporting them and making their life more interesting, is worth while. I have had my interview and given him the feedback regarding how we navigate the beatiful Bohusläns coastline. But we are probably not the mainstream boater, so please join in to give them a better insight as to the needs of the Swedish båtägare. So do not hesitate in supporting his request, at least not on the grounds of suspecting this to be some internet-prank.

Lyfter en gammal tråd, då jag bara skulle vilja bolla lite allmänt om en Najad 343. Har redan skrivit lite med Gaidin, men det kan ju vara någon annan som har vettig info att komma med Jag letar efter en "bobåt" med långfärdspotential. Mitt hjärta klappar helt klart lite extra för de äldre Orustbåtarna då de är otroligt vackra i linjerna. Samtidigt så är det ju väldigt murrigt och trångt i en båt från 80-talet om man jämför med en Bavaria/bennetau/jeannau från den här sidan 2000-talet.... Oftast så är ju priserna samma, om inte högre på en äldre Orustbåt, än motsvarande storlek ny båt. Men jag har lyckats hitta en Najad 343 nere i medelhavet, som ligger skapligt till i pris(väldigt bra pris om man jämför med svenska priser) +Riggen är utbytt någon gång sista 7 åren. +Den är redan anpassad för långsegling med säkerhetsutrustning livflotte, satelitdelefon osv. - Teakdäcket är original och har varit med om minst en långsegling, samt några år i medelhavet. -Motorn är utbytt och i "bra skick" enligt mäklaren, men som alltid en äldre motor en 10 år bör man nog ta höjd på att behöva byta ut..... -Det är en äldre båt som är använt och har en del "slitage"(långvarig användning, inget särskilt) på trädetaljerna inuti. Enligt mäklaren är teaken ful, men funktionell, men kommer troligtvis behöva åtgärdas, inom en (snar) framtid. Efter lite bollande med Gaidin så finns det 4 allternativ med teaken så länge det ej är några fuktskador: 1 Åtgärda ställen där nåten släppt, plocka de skruvar som försöker försvinna och plugga igen. Och skjuta upp funderingen på vad man ska göra med däcket något/några år..... 2 skruva loss skruvarna, fylla hållen med epoxi. Nåta om och Njuta av teakdäcket så längde det inte ser förfärligt ut. 3 Försöka plocka plankorna 1 och 1 och sedan, borra ur hålen och fylla med epoxi. Efter det hyvla teaken och limma fast den med epoxi igen. Troligtvis en HEL DEL jobb, men tid är något jag har gott om , speciellt av tider som corona när man sitter fast på ett ställe...... 4 rycka teaken, plasta och måla däcket. Vad tror ni? borde man springa så långt man kan ifrån en sådan här båt, eller är det värt att flyga och titta på den, samt anlita en besiktningsman? Prisbilden är ca 25 000 euro. Och vad jag förstått så landar priset oftast betydligt högre på en i Sverige, även om teaken inte är utbytt, dock har den inte utsatts för tropiskt klimat ett par år.....

Här kommer en snabb sammanställning 1. Förarintyg 35% 2. Kustskeppare 43% 3. Fartygsbefäl 8 11% 4. Behörighet över 8:an 6% 5. Inget ovan men har för avsikt att ta 4% 6. Inget av och så ska det förbli 2%

Jag följer en kille i Danmark som renoverar en 38-fotare, innan den så har han gjort i ordning en Ballad, som han döpt till Obelix. Den har han fått till rätt bra tycker jag. https://www.youtube.com/watch?v=ICMrzqXAntQ

Du skulle ju slipa bottenfärgen?😜

Den "miljövänliga" glykolen verkar alltid vara av typen propylen. Volvo Pentas glykol är av typen ethylen. Impellrar i sjövattenpumpar verkar vara tillverkade av neopren liksom Jabsco jokerventil mfl detaljer i deras toalett. Efter att ha djupdykt när det gäller vinterkonservering av Jabsco toaletter har jag lärt mig att propylglykol inte skall användas till impellrar och jokerventiler tillverkade av neopren. Källa: Practical Sailor och Jabsco. Jag tillhör de som vinterkonserverat motorn med miljöglykol/propylglykol men det var för sista gången för min del, toaletten har aldrig fyllts med glykol. Kanske blir det ethylenglykol i framtiden. Valet är alltså snällt för "gummidelarna" i båten eller snällt för miljön om man spiller ut lite glykol.

Håller med till fullo. Förarintygskursen är hopplös att försöka leda, Fejsbok och liknande sat-tyg är mer intressant för deltagarna. Kursen går man för att få stämpeln i "blå boken". Sen beter kursdeltagarna illa när tentan gick åt pipsvängen. Jag har i princip slutat med kursen Förarintyg. De andra kurserna däremot, som ex-vis Kustskepparen och Båtmekaniker är betydligt mer intressant för deltagarna. Dessa kurser går man för man vill lära sig. Jag har lagt om rodret sedan några år och kör ofta kurserna som studiecirklar där deltagarna ansvarar för var sina delar, ex-vis ett kapitel var. De som inte gillar upplägget är studieförbunden och liknande "institut". Vid en SRC-kurs för en tid sedan fick jag för mig att deltagarna skulle bokstavera var sitt stycke ur en bok, givetvis på engelska, boken var på svenska, och nästa person runt bordet skulle återberätta det bokstaverade stycket. Många gick därifrån med skrattkramper, men ingen missade provet.

Spännande. Kan jag tolka det som min föreslagna metod på arbetsgången verkar vettig? Jag får posta i den här tråden vartefter projektet fortskrider helt enkelt 🙂

Denna fråga har stötts i evigheter. Alla har olika preferenser/krav. Själv så förstår jag att utombordarna är populära, går tyst och vibrationsfritt, enkla att serva, och har blivit starka nog att driva större båtar därför har dessa blivit populära även i större båtar på senare år. vad ska vi säga upptill 8-9 meter. Men om man inte har så stor budget och ändå vill åka lite större båt så kanske man tvingas köpa en med inombordare, men får också mer båt för pengarna oftast då folk börjar bli lite rädda för äldre inombordare. Vad gäller drev kontra axel, så kan man hamna i läget där man bestämt sig för en slags båttyp och det finns båda varianterna typ 9-11m. Här var valet för mig självklart, drev. Jag är ofta inne på grunt vatten och harvar och då går axel bort. Jag gillar manövermöjligheterna med drev i trånga lägen. Min bår ormar sig inte i 7 knop som några drevbåtar gör Sen är det ofta dyrare att serva drev, men det spelar ingen roll då jag skruvar själv, sen varför någon lyfter ur motorn för att byta bälg? Motorn sitter på insidan medans bälgen på utsidan. Det finns väldigt mycket Fake News om drev. En bälg till ett Penta drev typ 290 kostar 600kr och tar max 1h att byta själv, tar ungefär 45sekunder att byta när man plockar av drevet varje, år vilket många gör. Sen tror jag efter vad jag kan se i din tråd, att det blir en båt med axel.

När vår schäferhund är ute I trädgården skrämmer den bort de större fåglarna, såsom måsfåglar, kråkfåglar, björktrastar och sidensvansar. Men småfåglarne får vara i fred. Nu har vi inga körsbär eller liknande, men däremot jordgubbar, och dessa skyddas med ett för ändamålet avsett nät. Jag har även sett att man lagt stora nät över körsbärs- och bigarråträd, ett himla jobb. Sedan undrar jag alltid varför vi egentligen har planterat jordgubbar i trädgården, då vi ju är ute med båten när dessa mognar... Det blir ju litet konflikt mellan båt- och trädgårdsintresse. En bild på svärmor... ja det kanske funkar en stund, men upphängda CD-skivor, och/eller blanka folieremsor kanske är effektivare. Hursomhelst lär sig fåglarna snabbt att olika sorters fågelskrämmor vanligtvis är ofarliga för dem. Men dom där drakarna som ser ut som rovfåglar är tydligen de som är mest effektiva enligt ett test jag läste någonstans. Kanske var det i Praktiskt båtägande.

Varför var svärmor utklädd till fågelskrämma? Eller menar du... Jag har ett foto på svärmor, som fågelskrämma. 😉 För övrigt är det oftast svärsöner och svärdöttrar som upplever svärmor som fågelskrämma, inga andra.

Kan du skicka en kopia som jag kan sätta upp på bryggan? Fast funkar et på änder?

Jag har ett foto på svärmor som fågelskrämma. Funkar perfekt 👌

Det går säkert att ordna! Den är fripassageraren hade vi ombord en natt och en förmiddag mitt på Stilla 1 500 M från närmaste ö. Inte en prick av träck på däcket.

Enkelt tog ut glasmästaren som gjorde detta på en timme, blev skitbra, finns ett speciellt lim för detta ändamål, minns inte namnet men kan ta reda på vilket du ska ha. Ertec som tillverkar de flesta rutställ har slutat med gummilister för många år sedan de limmar allt idag.