Ledartavla

Sådärja, nu var motorn igång. Det var mycket riktigt vattnet i bensinen som var grundproblemet, men det krävdes nog en öppning och rengöring inifrån för att få ut allt vatten som dragits in. Testade ju ganska tidigt med att bara tömma förgasarna och använda ny soppa, men det räckte inte. Svårt att säga vad som gjorde susen, men när jag rengjort förgasarna, bränslepumpen, drivit ut fukten ur vevhuset etc så hoppade den igång till slut (efter ohemula mängder startgas). Tacka alla som bistått med tips!

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-riskerar-fangelse-for-vardsloshet-pa-sjon Att många svenskar saknar sjövett märks tydligt i polisens statistik över anmälda brott. Utöver brott som sjöfylleri och fartöverträdelse är det en brottstyp som sticker ut: ”övriga sjötrafikbrott med fängelse i straffskalan”, exempelvis vårdslöshet i sjötrafik. Under årets första sex månader fick polisen in 39 anmälningar av dessa brott, nästan en fördubbling jämfört med samma period i fjol då endast 21 fall anmäldes. År 2016 var det ännu färre, enbart 11 fall.

Jag fattar inte heller det. Ligger det i grunden nån sorts idé om att staten minsann inte ska få styra på vattnet där friheten och stillheten råder osv? Uppenbarligen är vi i ett läge där vattenfarkoster blivit så vanliga att man behöver tvingande regleringar snarare än frivillighet. Trist, men så är det. Båtbranschen kanske tycker det är trist om vissa avstår att skaffa båt/vattenskoter för att det krävs körkort. De flesta av oss i den här tråden verkar tycka att det är rätt bra. Och oavsett det behöver sjöpolisen mer resurser så att de kan se till att både existerande och nya lagar efterlevs.

Enklare är då att göra som Norge: allt över 8 meter och/eller mer än 25 hk kräver körkort. Jag förstår inte riktigt varför man gör det komplicerat och undantar vissa båtar med större motorer som i Danmark, mer än att det primärt är hastigheten man är rädd förr? Norge har också ett undantag för kravet för alla som är födda före 1980, kanske det enklaste för att slippa mycket av kritiken. https://båtførerregisteret.no/info/bfp/

https://issuu.com/sjofartsverket/docs/p667-sjorapporten-3-2020-issuu Bilden "lånad" från tidningen. Det "röda" områdena skall sjömätas. Bra då kanske 1,9 m syd Hinsholmen blir strukna.

Jävlar vad Du är ute och cyklar. Orkar inte ens bemöta det.

Men även i ditt förslag med vikt så finns det gränsdragningsproblematik. För vilken vikt skall gälla? Torrvikt på land? Med eller utan bränsle, last och passagerare? Eller deplacement? Och skall vi använda vikten vid leverans, eller gäller det den aktuella vikten efter diverse till- och ombyggnader? Om en båt ligger precis under gränsen för att kräva tillstånd, och man sedan gör den lättare, vad gäller då? I praktiken så kommer vi alltid få gränsfall, det går knappast att skriva en helt entydig lag.

Lägg sedan till... tvåtaktare gillar inte att gå i lågfart.

Om du tänker på förbrukning per sjömil så är det nog så för de flesta planande båtar att de är: - Allra snålast vid riktigt, riktigt låg fart på låga varv (1.0) - Allra törstigast just vid planingströskeln innan de kommer upp i plan (2.2) - Rimligt snåla precis efter att båten har planat (1.3) - Och sen ökar förbrukningen successivt med ökad fart upp mot maxvarv (1.6) Satte mina egna siffror i parentes, som en liten referens.

Är detta ett problem..? Är du osäker och ligger på gränsen - gå en kurs och lär dig hur man hanterar båten. Vad är det värsta som kan hända, att du lärt dig något i onödan..?

Jag får fylla filtret med vatten vid sjösättning, impellern är ganska dålig på att suga luft, och jag har ganska långt från intaget i botten genom kylningen till backslaget innan vattnet når impellern.

Hej Kolla vad du har för dimension och kvalité på bulten (instämplat i skallen på bulten) Sedan söker du på hållfasthetsklassning där du finner max åtdragningsmoment för aktuell dim/bult lägg dig något under ca 80-90% Drag åt växelvis lite i taget. Lycka till !

Nu har vi ju bara hört din version, men låt oss anta att den är rätt. Och då säger jag så här: Vad är det för jävl.. företag/firma som överhuvudtaget ens tänker tanken att lämna ut båten sådär. Sedan att spola av den så dynorna blir dyngsura inuti. Tyvärr ser man mer o mer firmor/hantverkare som skiter fullständigt i kunden bara stålarna kommit in.

Snarare en okunskap kring vilka regler som gäller för vattenskotern. Något ett ”körkort” skulle råda bot på.

Och vad är problemet med det? Om man använder min siffra på ca 300 000 motorbåts- och vattenskoterägare och 1% hamnar i det där gränslandet, så är det 3 000 personer som får lägga lite tid och några tusenlappar på utbildning. Vilken samhällsvinst, om det innebär att bara ett fåtal av de 3 000 personerna inte behöver kalla på Sjöräddningen och/eller hamnar på sjukhus pga brist på utbildning. Jag förstår inte vad det här med "smygvägen" innebär. Är det någon sorts rädsla för större kontroll från staten? Vad är det man ska försöka smyga in? Att även de som redan besitter tillräckliga kunskaper blir tvungna att intyga att det stämmer? Självklart kommer många som idag inte har förarintyg, men motsvarande kunskaper, att bli tvungna att intyga att de faktiskt har kunskaperna de påstår sig ha. Men återigen, jag fattar inte vad som är problemet med det, när sjösäkerheten uppenbarligen behöver ett rejält uppsving på flera håll.

Man kan iofs konstatera att motorn inte är med på bilden...

Fast... vad är du osäker på..? Jag är inte det minsta osäker över hur stor min båt är eller hur fort min båt går. Eller hur gammal jag är. Ytterst få är det. Det är nämligen de olika kriterierna. Det framgår om inte annat i försäkringsbeviset för båten, som någon påtalat.

Min åsikt är inte alls att alla skall ha körkort, nu får du ge dig. Det är du som svamlar om rättsosäkerhet, och att hundratusentals kan behöva skaffa körkort i onödan. Inte jag. Men är man osäker på vad som gäller för sin båt; gå en utbildning. Det är inte farligt. Vet personer som har båtar som gör 30-35 knop, men inte ens kan grundläggande väjningsregler, det måste bort. Jag anser att om man framför en snabb båt (t ex en vattenskoter), så är det bra att man har utbildning för vad man framför. Jag tycker de skall vara nyktra när de gör det också. Är du av en annan åsikt? Det är dessutom värdelöst att försöka hålla en seriös diskussion med en som inte ens kan läsa innantill - läs vad jag skriver innan du kommenterar och målar på folk åsikter de inte har.

Om båten används gemensamt, vilket är rätt vanligt, behöver bara en person gå kursen, nämligen den som är skeppare/befälhavare. Det bästa är då troligen krav på viss kompetens för samtliga båttyper, med tilläggsutbildning för båtar med kraftiga motorer i förhållande till vikt. Varför tycker du kunskap är onödig?

https://mitti.se/nyheter/dubbelt-utryckningar-sjoraddningen/ Sjöräddningen i Stockholms län har haft fullt upp i sommar med närmare dubbelt så många fler utryckningar jämfört med förra året. Sjöovana båtägare tros ligga bakom den stora ökningen. Uppenbarligen finns ett stort utbildningsbehov oavsett om handlingarna är brottsliga eller ej..

Inte då. På sjön finns befälhavaransvar. Dvs, det kan vara så att man kan låta personer utan körkort köra, om befälhavaren är med. Allt handlar om hur lagen utformas - som ett rent körkort eller som en nautisk kompetens. Men som sagt... vad är det värsta som kan hända om man utbildar sig - att man lär sig något det visade sig att man inte behövde kunna..?

Jag har lite svårt att se problemet med att flera får koll på vilka regler som gäller till sjöss och om några råkar lära sig lite för mycket så har jag svårt att se problemet med detta också. För mig är det högst rimligt att man kan de grundläggande reglerna för det man ägnar sig åt oavsett vad det gäller, båtliv, köra bil, spela fotboll, cykla, mm, mm. Det visar sig allt tydligare vartefter åren går att fler och fler båtägare inte längre vet vad som gäller till sjöss. Då tycker jag det är rimligt att ställa krav på en viss minsta kunskap. Jag skulle även uppskatta körkort för cykel. Här råder anarki - vilket säkert vissa uppskattar - med cykling på gångbanor, mot "enkelriktat", mot trafiken, mm, mm. Det går inte åt leva i forntiden när samhället förändras.

Jag hittade i plottern att ändra från nm / ltr till ltr / nm så nu är lyckan total

Jag menar nästan alla som har båtar, eller är del i ett sällskap som disponerar båtar, som riskerar att vara över gränsen till en högre klassning, på grund av otydliga och godtyckliga gränser. 30 knop är bara en föreslagen gräns. I förslaget som nämndes tidigare i tråden förekommer 15 knop, och där är det betydligt fler båtar som kan vara i "riskzonen", och då väldigt många fler potentiella förare.

”Rensmak” skulle det vara, jäkla stavningsfunktion, mig veterligen slaktar man inte renar i detta landskap. Vår hund slickade i sig renglassen av ren glädje. Hamburgsund är ett bra ställe att fylla på förråden på. Antingen ett snabbstopp inne i labyrinten med flyttbryggona, eller så lägger man sig långsides på Hamburgön vid minigolfen och färjeläget, och tar linfärjan över till andra sidan, landets kortaste linfärjeled. Vid denna brygga är det bra utsikt och det är viss underhållning att se när klantiga båtförare med risk för sin säkerhet och sitt liv kommer för nära den uppspända vajern. Hamburgö erbjuder jättefina hundpromenader både norrut till orten med namnet Vänd igen, eller söderut på olika stigar.

Vi vet ju inte var gränserna kommer att se ut, men ja, det finns potential för att hundratusentals skulle kunna behöva ta körkort "för säkerhets skull" pga otydliga regler. Jag är alldeles oavsett emot det. Det berör inte mig personligen, så det är inte av personliga skäl. Jag kommer sannolikt aldrig att ha en båt som faller inom nån av de föreslagna kategorierna. Nej, jag är emot det för att nyttan är väldigt liten, om den ens finns där alls, och det handlar mer om att man vill visa handlingskraft. Vill man få bort olyckor med vattenskoter är det nog bara ett generellt förbud mot den typen av fordon som gäller. Lite som man på mycket oklara grunder gjort med svävarfordon. Alternativt då att införa ett generellt körkortskrav, men villkora det med ett djupgående personlighetstest liknande det för trafikpiloter, tågförare och spårvagnsförare, så att galenpannorna sållas bort, men att införa nåt sånt skulle vara oerhört svårt PR-mässigt.

Extra batterier kanske? Dessa fästen för spännband finns med när man köper vissa batterilådor för att man ska kunna spänna fast lådan.

Det ser ut som det är upptaget efteråt. Om det läcker in blir det blött och det ser du inte om du sätter igen hålet.

Om du har en mekanisk, manuell länspump av membrantyp, vilket du troligen har, kan du koppla en elektrisk membranpump i serie med denna, alltså på samma slang, med samma utlopp i skorvsidan. Det kan ju däremot vara olika slangdimensioner som ställer till det. Fungerar även när det gäller nödtömningspumpar till septiktanken. Din manuell länspump har troligtvis en eller två backventiler redan, så på slangen ned mot denna behöver du inte sådan, däremot efter kopplingen mot den elektriska om du väljer en billig centrifugal/impellerpump får d i sätta en backventil efter den, de dyrare har allmänhet en backventil man kan välja att sätta in eller ej, i dess utlopp. Min erfarenhet är däremot att man skall undvika Y-kopplingar och fler backventiler i sådana här system, jag förstår att du inte vill borra fler hål i bordläggningen, men ändå, jag kan tycka att det säkerhetsmässigt är bra om varje pump får var sitt utlopp med så få kopplingar eller backventiler som möjligt. Och inga flaskhalsar i form av övergångar i dimension.

Du slipper. Men en majoritet av fritidsbåtarna i Sverige är små ekor och plastbåtar som omfattas av hemförsäkringen, ev med ett litet tillägg. 2004 var ca hälften av fritidsbåtarna i Sverige såna båtar. Jag tror inte att fördelningen är fundamentalt annorlunda i dag.

Om det inte är allt för djupt kanske Du kan ordna ett spolrör på en motordriven länspump (finns att hyra) och spola ner locken i dyn. Blir starkt som brännvin.

Det finns ett mycket väl fungerande system för det idag. Det kallas försäkringsuppgifter. Är man minsta osäker på hur fort ens båt går är man i full frihet att uppge en högre maxfart än vad man tror båten kan nå. Alternativet att få ersättningen nedsatt eller att den helt uteblir vid en skada är de flesta mentalt kapabla att förstå.

Det finns alltid gränsfall så länge du har en gräns. Och jag ser lika många problem med att ange en vikt som med fart. Längd som även används i andra sammanhang är nog lite enklare att definiera, och enklare att kolla ute på plats. Även om det här också funnits diskussioner om peke och badbryggor mm.

Helt rätt uppfattat, se till att du växeldrar båda sidorna😀

Jag kör 5 kg kompositflaska. Det är 19 kr billigare att fylla den hos Gasolfyllarna (160 kr vs 179 kr); kör jag byte hos Byggmax får man en kollad flaska.

Jag häller vatten i filtret tills slangen fram till motorn är fylld sedan är det bara att veva igång spelverket.

Eller så sätter man en vanlig strömbrytare där. Det har jag gjort. Den slår jag av vid vinterförvaringen och slår på vid sjösättning för att relät inte ska dra ström ur batterierna under vintern. Det gäller då att komma ihåg att slå på den förstås...

Bara köra! Impellern kommer snabbt få vatten runt sig. Jämför med när du sjösätter på våren. Då är hela systemet tomt men impellern orkar dra igång flödet ändå. Jag har ett liknande filter (Penta original) med genomskinligt plastlock och jag gör inget speciellt vid uppstart på våren.

Inte kul med rostiga prylar på en Soling. Vad ska plåten användas till? Vad kan en sådan plåt kosta om en plåtverkstad bockar till en likadan i syrafast A4 vilket inte borde rosta ens på västkusten.

Som skrivits i den här tråden så lämpar sig inte P-ringen som bojförankring för svajliggande men kanske kan flera "brunnslock" vara bättre? TS frågar hur man sammanfogar flera ringar och hur många som behövs för husbåt på 8 ton. Jag skulle sammanfoga dem med schackel i varje hål som jag drar en kätting igenom, en på varje sida, och avsluta med en kätting upp till boj. Ev kan man sätta armeringsjärn igenom som man låter sticka ner under den understa med 50-60 cm men det beror ju på hur hålen ser ut. Detta skulle ge bättre fäste ffa i början. Hur många behövs? Den första tiden kommer "brunnslocken" ligga i översta lagret av dyn och inte sitta så säkert medans de efter en tid kommer sjunka ner och sitta som berget. Jag skulle sätta minst 5 st (killgissning!) om jag hade möjlighet att få ut dem på plats på ett vettigt sätt.

Redan 2008 fanns ett förslag till lagstiftning med tre olika klasser, se bifogad fil. Klass 1, åldersgräns 15 år för båtar som är längre än 10 meter eller som kan gå fortare än 15 knop. Klass 2, åldersgräns15 år för båtar som är längre än 12 meter och bredare än fyra meter. Klass 3, åldersgräns 18 år för båtar som kan gå fortare än 30 knop. Då tyckte SBU att det var ett bra förslag till lagstiftning om jag förstått det hela rätt. Jag håller med om att 35 knop är rätt fort. Då är det absolut krävande att navigera utan plottern och svårt och farligt att göra snabba/kraftiga manövrar. behorighetsbevis-for-fritidsbatar-och-fritidsskepp-ds-200832.pdf

Och i Göteborgstrakten finns Gas och Gasolmästarna där t.ex. en 2012-flaska byts för 175 kronor.

Jag undrar var yrkesstoltheten tog vägen hos vissa.

www.emanualonline.com Det kostar några kronor men man får manualerna direkt. Annars brukar man hitta mycket gratis på skumma sidor om du söker på vad motor/drev heter och sen workshop manual👍

Vet inte vad du menar med det, men att publicera sådana data om delningen inte "anses som ringa" har fängelse i straffskalan: "Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför sjömätning, inrättar databaser eller sprider geografisk information i strid med vad som föreskrivs i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation (LiL) döms till böter eller fängelse i högst ett år." Det gjordes en utredning huruvida detta skulle luckras upp 2013 men där kom man fram till: "Utredningen föreslår således ingen ändring i denna del när det gäller de straffskalor som avser otillåten sjömätning och spridning av geografisk information."

En variant kunde vara hybriddrift. En elmotor och en medelstor batteribank som ger tillräckligt för kanske 1-2 timmar drift i fem knop. Sen en liten dieselgenerator på kanske 5 kW som kan köras oberende av elmotorn. Antingen kontinuerligt i timmar för att stötta under längre turer med motor, eller för att ladda batterier om solladdning eller landström inte finns.

Innan ni kommer fram till Harstena så är Missjö området väl värt ett besök. LångaMissjö Örholmarna har många fina vikar. Angörs direkt från farleden

Ditt gamla MapSorceprogram kan fungera om du har det kvar. Annars har Garmin ett nytt program som heter HomePort med liknande funktioner. Nackdelen är att du skulle behöva ett sjökort som kan läsas av något av dessa program för att ha full nytta av programmen. Har du kvar någon gammal BlueChart på minneskort så går det att stoppa in i datorn o använda mot i alla fall HomePort. Stoppa in minneskortet med den sparade informationen i datorn (eller ladda ner till hårddisken). Starta programmet och välj att "öppna fil". Det finns olika filformat att välja på i programmen. När du hittat passande filformat så är det bara att importera. Om filformatet inte finns (Garmin har även en del generella ickeGarminformat att välja bland) så blir det krångligare att läsa in data till programmet. Då får du leta upp något konverteringsprogram så du kan byta format till något som finns i de två program jag nämnde. Sen kan det finnas B&G-program också men de har jag ingen koll på....

Det ser lite konstigt t på din bild... Popniten som håller den rostfria skenan ser ut att ha suttit där rätt länge (ärgad) så det är en gammal lösning. Spåret i den rostfria skenan är så smalt så jag tvivlar på att det går att få travarna att löpa i den springan. - Något verkar vara helfel - En fundering, går det att skjuta upp den rostfria skenan så att den bättre täcker intaget för travarna och samtidigt öppnar sig mera i springan nedåt? Då borde ditt problem vara löst. Annars får du nog ta lite fler bilder (bl.a. på området bakom handen som håller tumstocken).

Lite beroende på hur du vill täta. Några alternativ där du kan öppna och stänga och använda samma tätning. 1. Gör en packning av dieselbeständigt gummi Olika "massor" 2. Motorslikon 3. Msp (ms polymer men kan ha många namn och förkortningar, oftast står det någonting om "modifierad" i produktbeskrivning. Finns ett antal fabrikat och många varumärken, bl.a. SIKA) 4. PU, polyuretan (avger isocyanat, står alltid xxx..isocyanat i skyddstexten. Finns många varumärken och är oftast, vad jag förstår det man menar när man säger "SIKA". Samtliga tål diesel Samtliga härdar likadant, med hjälp av luftfuktighet Om samtliga alternativ är av bra kvalitet blir. Generellt. Silikonet flexiblast Msp näst flexiblast PU ganska likt msp i flexibilitet, mjukhet. Samtliga varianter finns i olika hårdheter och färger. Vilken som helst fungerar. Vill du ha losstagbart förband. Kleta produkt på ena ytan Spänn byggplast, insidan på plaskasse eller matplastfolie på den andra t.ex. locket. Lägg den plastade på kleten, så att den formar sig till perfekt form. Låt härda fullt ut. Ett eller flera dygn, ju längre desto bättre genomhärdning. Ta isär fläk försiktigt bort plasfilmen. Vips du har en packning som sitter fast på ena sidan. Sen finns ett gäng icke uthärdande varianter som är losstagbara, den du får mest träffar på är nog hylomar.