Ledartavla

Om tanken rymmer 400 liter och det går åt lite soppa, så räcker väl det du har i tanken?

Tror för min del vevhandtag till Ankarolina. Vevhandtaget saknas

Jag köpte en grå reduceringsventil som antagligen är avsedd för mulet väder... 😋

Funderat lite vidare. Mercury har haft problem med spänningsregulatorerna. Det hände att de fattade eld, så det fanns ett återkallande och en kit med modifierad regulator, som bytes på garanti. Det fanns en tråd här på MG senast igår om detta med en Merc 60 hk där regulator brunnit. Jag tror att din motor är så sen att den är åtgärdad från fabrik, men jag vill minnas att jag sett flera beskrivningar där spänningen fluktuerat på det sätt du beskriver och där regulatorn sedan sagt upp sig, utan att nödvändigtvis fatta eld. Med tanke på hitoriken kring detta skulle jag råda dig att snarast ta tag i detta och undvika att köra motorn tills du fått en förklaring till problemet. Svänghjulsmagnetiserade generatorer som är vanligast på lite mindre utombordare har den egenheten att de inte kan styras på samma sätt som t.ex. en bilgenerator där magnetiseringen sker genom att leda ström i magnetiseringsspolar. En bilgenerator kan därmed styras genom att variera magnetiseringen, precis som gasen på en bil, medan den permanent magnetiserade generatorn kör med gasen i botten konstant och bara kan kontrolleras genom att åstadkomma ett kontrollerat spänningsfall genom vilket en del av den genererade effekten leds bort som värme. Detta leder till att spänningsregulatorn kan bli ordentligt varm.

Eller till någon variant av Ankarolina?

Hej tack för svar! jag har hittat en manual över bm-1, tror jag har koll på hur man går till väga för att ändra ah. Okej. Som det är kopplat idag så är det enda som ligger frånskiljt är bogpropellern. Övrigt ligger förbrukning/start/ankarspel. Jag förstår. Jag funderar på att köpa ett mindre batteri enbart för start och använda mina totalt 500ah som förbrukning, ska jag behålla batteriet för bogpropellern? Kan jag förlänga kablarna bak och lägga även den på startbatteriet?

Kan det vara en nyckel till tanklocket? Har en liknande fast i metall till mitt tanklock.

Det behövs inget kopplingsschema. Koppla en väldigt kort röd kabel från huvudbrytaren/batterifrånskiljaren till en säkringsdsa. Likaledes en svart från batteriminus till en minusplint eller minusskena. Från dessa kopplar du en röd och en svart kabel till ekolodets/navigatorns röda och svarta kablar. Det kan hända att det redan sitter en liten hängsäkring på apparatens röda pluskabel redan, behåll den. I säkringsdosan räcker det att du säkrar upp med en 5A säkring till ekolodet/navigatorn. Använd säkringsdosa avsedd för flatstiftsäkringar, dom fungerar bra i båtar och det är lätt att få tag på sådana säkringar nästan överallt.

Jag vet inte om detta får dig att känna någon större förståelse, men jag tänker på följande två pusselbitar: 1. Von karman-gata kan ju ge upphov till byvindar, på samma sätt borde vind över topografi kunna göra det. 2. Jag vill minnas att man i viss modellering av flöden räknar med att virvlar har störst sannolikhet att dämpas och bli mindre och mindre, till slut värme ( vilket t ex kan vara rotation av molekyler, utöver vibration etc). Men, de har också en viss sannolikhet att klumpa ihop sig och bli större, även om de slutligen alltid dör ut och blir värme. Så, din intuition som säger att allt flöde borde vara jämnt, den stämmer, men resan dit för en enskild störning är inte rak. En störning kan klumpa ihop sig med andra störningar innan de slutligen slutar sönderfaller i mindre och mindre virvlar.

Jag hade även slagit dem en pling för en sista rådgivning.

En sådan här..? https://www.watski.se/lanspump-lansman-111GN?artnr=106418&gclid=EAIaIQobChMIsOXH7qmV6gIVgsqyCh1TowbGEAQYASABEgKmCPD_BwE

Jag var knäpp nog att chansa. Visste inte att det inte skulle kunna fungera. Jag gjort har samma tokiga grej med en Mercruiser-motor. Köpte då en anonym pryl på Ebay. Samma problem med att korsa ledare och lägga in några motstånd.

"It is notable that for a period in 2005–2006, Volvo decided not to transmit fuel rate from the ECU unless an additional firmware upgrade called "Trip Computer" is installed. This upgrade can be performed only by a certified Volvo technician and costs around USD $600 per engine (including labor costs). If your engine happens to fall into this category, there is no way to get the fuel rate by any gateway simply because there are no fuel rate data available on the engine CAN network. Later, Volvo abandoned this idea and made fuel rate available again." Hur får man reda på om ens motor ingår i den trista kategorin som inte har fule-raten från ECU:n? Jag har iofs ingen fule-rate i min befintliga display, men den kanske ligger gömd i mjukvaran och kan tas fram med Ydeg-04. Annars lägger jag ner projektet, då det blir alldeles för dyrt att ev installera trip-computer-mjukvaran.

Här står det mesta som man behöver veta. https://www.yachtd.com/faq/#j1939pgns

Ta hjälp av tex http://www.propellertrim.se/ eller https://www.drev.se/yamaha/propellrar/60-130_hk.

Det visade sig att butiken har både fåtrådig och mångtrådig kopplingsledning.

Jag skulle oxå vilja ha en minusbrytare för att minimera risken för krypströmmar på våran båt. Sök efter gamla inlägg med @Seawolf om nyttan med minusbrytare. Räkna lite på hur många starter som ett frisk startbatteri klarar utan laddning så inser man varför det inte krävs solpanel laddning av bägge batteribankerna. Det finns reläer som känner av spänningen på båda bankerna och kopplar ihop bankerna vid konfad triggerspänning men det kan vara överkurs.

Jeanneau brukar ha minusbrytare.

Både start- och förbrukningsbatterierna har ju gemensam minus. Vi är vana att ha säkringar på plussidan, men man kan ju även ha dom på minussidan, lika stor ström passerar nu där. Om man har en ”huvudströmbrytare” (=batterifrånskiljare) efter varje batteri så kan man ju då undra varför det finns en även på minussidan...? Kan det vara något EU-krav? Nä jag tycker som trådskaparen att det kan kännas onödigt. Men det kan vara så att batterierna skall vara helt avskiljda från hela elsystemet när båten inte används. Ja varför ladda startbatteriet med solcell? Ganska dumt, men kanske bara felkopplat? I min förra båt hade jag en omkopplare så jag kunde välja vilken batterigrupp jag ville ladda, men den stod alltid för laddning av förbrukarbatteribanken. Så koppla solcellsregulatorns utgående plus och minus till förbrukningsbatteriet! Och sätt säkringen på plussidan. Om båda skall laddas skall ju både plus och minus kopplas till båda batterierna, men då måste man även ha ett skiljerelä som isolerar batterierna från varandra då solcellspanelen inte laddar. Men skippa det, låt solen bara ladda förbrukningsbatteriet!

Förvånad över att det är så litet. Men nu är det tillsågat. Får hoppas vi får tillfälle att testa det i veckan!

Kröken var det enda alternativet jag hittade till VP original, HGE marine. Den säljs på flera sidor på nätet. Jag tror dock så här i efterhand att det inte var fel på de krökarna jag fick, utan att min okunskap lurade mig lite. Den kröken från filmen ovan är den jag kör omkring med nu. Helt tätt. Det som hände var att jag hade en turbo med genomrutten gavel mot kröken. Och krökens innerrör är ”löst” inne i kröken, så när man drar åt krök och turbo med klamman så pressas det ihop och blir tätt, även om den läcker innan montage, som i min video ovan. Jag tror det sitter en o-ring mellan innerör och ytterrör som tätar när det kläms ihop. Det tätade inte ordentligt för mig pga för dålig turbo. När jag monterat ny turbo blev det kanon. Jag sparade ungefär 1300:- har jag för mig på att köpa pirat istället för original. Men den stora orsaken till mitt val var leveranstiden. Det gick fortare att få piratdelar.

Förstår. Jag har dock inte sett något läckage på vatten vid det svarta kärlet. Tänkte på det du skrev med vattenläckage om kärlet sitter efter sjövattenpumpen vilket det gör. Ser jag om det finns läckage vid locket eller är det så litet att det inte syns?

Topografin har självklart en del skuld till att det blir kastvindar. Vinden pressas samman i sund och trycks upp över höjdpartier. Väldigt nära branta höjdpartier kan det bli både vindstilla och kraftiga fallvindar som i värsta fall slår omkull segelbåtar även i nordiska farvatten (annars mest omtalade i områden med högre toppar av typ gamla vulkaner). Sen finns det alltid en del turbulens i luftmassan. Speciellt under stora molnformationer kan det uppstå kraftiga upp eller nervindar som strålar ut runt molnet. Vi har väl alla upplevt de kraftiga vindskiftningar som kan uppstå när det närmar sig ett regn/åskmoln. Segelflygarna och större rovfåglar jagar alltid de luftstigningar som finns under vissa moln (jag vill minnas att det är cumulusmolnen) där de får kraftig stigning och kan glidflyga till nästa stora moln.