Ledartavla

Jag tror att det tillhör ovanligheterna att man får returnera elektronik, det kan nog också vara svårt att reklamera. Tyvärr kan man tycka, men jag skulle själv inte vara så förtjust i att någon mindre kunnig "testat" elekroniken innan jag får den.

Nu är den sjösatt och sexan gick som en dröm,kommer nån film framöver

Nu har jag lyckats fixa felet som gjorde att motorn stannade vid belastning på väg hem från sjösättningen. Det var flamskyddet som var delvis igensatt med oljigt skräp. Detta gjorde att motorn inte fick tillräckligt med luft vid gaspådrag. Att motorn inte gick att varva över 3000rpm i neutral berodde på en varvtalsbegränsning. Så fort jag tog ut båten på ett varv med växeln i så var det inga problem att varva ut motorn ca 5800rpm.

Menar du att trumman med kontrollinan pekar 180 grader fel? Jag hade nog tagit fram manualen och läst på vilken skruv som låsen trumman. Lossat på låsskruven och roterat trumman så att öppningen för kontrollinan pekar åt rätt håll. På 204S/304S sitter skruven enligt bild nedan

I manualen till min står det att den ska luftas åt ett håll genom att vrida ratten och öppna Nippon tills det inte kommer luft, sen samma åt andra hållet och sen ska det vara klart. Men fick göra det ett par gånger innan det slutade komma luft.

Jag har sett att man mekat med sådana saker med båtar tajt förtöjda under mastkranen och med masten säkrad i kranen. Då har det mitt i sommaren gällt helt havererade rullbeslag och förstagsprofiler. Och det kan ju vara ett helt ”företag” att få detta åtgärdat. (Vi har nämligen sugtömningen på samma brygga och man undrar ju ibland vad seglarna gör då dom lindar in masten i gamla trasor och binder fast den i kranen). Om nu detta är ett bra tips eller ej kan jag däremot inte svara på.

Du har väl diverse linor, fockfall, spinnakerfall, spinnakerbomlift, som du kan sätta åt och avlasta förstaget med. Lätta på akterstag, kick storfall och storskot

Ja koppla isär alla fyra anslutningar och isolera. Du har då kopplat bort laddningen till batteriet. Återkom om motorn inte startar.

Har i alla år snabbt scrollat vidare när det varit frågor om propelleraxlar, tätningar och sånt. Otroligt tråkigt ämne. Har bättre koll på drev, vattenjet och möjligtvis cedervallsboxar. Råkade ”köpa” en snipa att ha som ett litet projekt. Börjar bli dags att beställa lite material. Vad behöver jag? Vad vill jag ha? Vad kan jag behålla? Båten ifråga är en Väddösnipa med akterhytt bestyckad med Yanmar YS8. Stävlagret har snurrat med axeln. Hur har det suttit fast? Limmat bara? Finns inga skruvhål. Verkar inte hjälpa att bita på det? Inomhus ser det ut så här. Behålla eller byta? Maskin har jag kastat ut tillsammans med 50 kilo oljeblandad matjord/fiskfjäll. Är drivknuten värd att försöka rädda? Stävröret ser bra ut åtminstone.

Capella marin har allt du behöver. Den flexibla kopplingen skulle jag inte återanvända. Axeltätningen är väl OK, men du bör byta tätningsringarna i den. Se till att du får radialtätningar med rostfri fjäder.

Båten återfunnen av sjöpolisen!

Livrem och hängslen ==>> Saxpinne (2 x 30 mm) som säkring av centrumskruven + Loctite "normal/medium = 243" (samma som till folding propellern). Tips om någon skall skruva av och på sin "plast"propeller är att fota/mäta innan du skruvar av de 2 skruvarna som sitter gängade i plastpropellern för det är svårt att känna när de är i rätt position vid återmontering. Änden på de 2 skruvarna markerade med röda pilar skall snurra i en skåra på axeln. Vid körning SB och BB kommer plastpropellern att röra sig lite tills "stången" tvärs rotationsriktning tar i plasten . Dock gissar jag att när det gått en tid kommer det att växa lite "vitt" inne i propellern bla i skåran där stången skall greppa för jag fick avkalka både utsidan och insidan av propellern innan jag målade utsidan. Att skruva med bogpropellerinstallationen är inte svårt om man känner till hur delarna sitter ihop, utan kunskap och med för starka krafter är det lätt att skada/bryta sönder prylar ....

Nimbus satsade säkert på dyr kvalitetsduk, det kanske Bella gör också. Men trådskaparen får ju ta med det i tänkandet att om han beställer nytt kapell någonstans finns det flera olika kvaliteter på dukar, rutor, dragkedjor och tråd att välja mellan. Om man väljer de billigaste alternativen blir det dyrt! Ja eftersom hållbarheten försämras. Om man väljer en bra duk och sköter kapellet noggrant kan det hålla i tio säsonger, det jag hade på min förra båt höll i femton säsonger, men då med en hel del renovering på slutet. Sytråden är viktig den skall tåla UV-ljus och den skall svälla då den blir blöt. Rutorna skall vara i ett ganska tjockt och mjukt material som behåller sin mjukhet år efter år. Dragkedjorna skall vara rejäla, gärna av något syntetiskt material, som löper lätt och håller att dra ordentligt i. Ja också duken, skall kännas som dom där jeansen som vi var på 1960-talet, lätt obekväma och litet stela när dom var nya... Om du känner på kapellduk skall den mer kännas som vaxduk än som sladdrigt draperi, dålig jämförelse men du förstår nog. Håll upp duken mot solen, du skall helst inte se solens strålar genom kapellduken, om du gör det välj en annan kvalitet. Det finns en firma som är grossist på området, kolla deras hemsida, Asperö handels ab heter firman, även om du inte kan handla därifrån som privatperson (tror jag) så får du en uppfattning om vad det finns för grejer att välja mellan. https://www.aspero.se

TS och gänget verkar ju sikta på en relativt liten båt. Underhållet på en femmetersbåt med utombordare handlar om några timmar per år. Om hela gänget samlas ett par timmar och hjälper till så är det fixat på en liten stund. Så kan ni fika och mysa ett par timmar och tänka tillbaka på sommaren som gick. Om samtliga är helt okunniga om båt- och motorskötsel (?!) så är det bara att lämna in båten till ett varv som sköter om det. Kostnden delat på ett gäng blir knappast oöverkomlig.

Kolla med henrikssons, dom hade på lager till min bella 620. https://www.henricssonsbatkapell.se/

God morgon, Jag bor i Luleå. Instämmer helt med Georg_Ohm, men tänkte att jag ställer frågan här så kanske jag får några kloka insikter.

Hej "johan_..." Några tips innan du ger dig på att utföra komptestet. ( jag har ingen aning hur illa sitter tändstiften på en V8 i en båt. när jag byte på min Chrysler - V6, tog 10 minuter för de 3 tändstiften nära kylaren och en halv dag för resten 🙂) Om inte den billigare kompmätaren (Biltema) passar så köp dyrare varianten som har det mesta för svåra lägen och nipplar för olika dim. på tändstiftshålen. Det är bättre om ni är två under provet. Gäller båtar, bilar etc. 1. Ta bort samtliga kablar och tändstift. Viktigt - motorn behöver vara varm. Inte het, ty det tar en stund för en V8, men lagom varm. Vid kall motor är trycket lurigt högre. 2.När du skruvar bort tändstiften, se till att efter ett par varv ( på varje tändstift) blåsa i hålet i med tryckluft (eller cykelpump, luft på burk,...blås i en bit längre slang ?) för eventuella ( ja, det är alltid skräp där) partiklar som riskerar att hamna i cylindern strax efter man har tagit bort tändstiftet Man brukar ju jobba i blindo.... Ingen fara med ej för hårda partiklar men en liten mutter som t.ex. hamnat av okänd anledning där gör väldigt stora skador. 2. Se till att när du skruvar mätarens munstycke ( alltid för hand, inga verktyg) kommer rätt i gängan därför gummislangen är ganska envis och böjer sig som den vill. Inget fel en droppe olja på gängan. Tätningen - O-ringen, tätar även vid lätt åtdragning. Om mätaren är av typen med konisk gummimunstycke se till att under testets ögonblick att pressa hårt mot hålet, det ska inte pysa alls. 3. Under testets ögonblick skall gas ( pedalen, reglaget ) tryckas helt så att inkommande luften går obehindrat genom spelet. (Alltså, av erfarenhet - det är inte så kritiskt om man är sådär noga med spelet En bra, eller dålig komp visar sig direkt efter några varv. 4.Anteckna samtliga resultat. Kolla med tillverkaren vilket värde ( i bar, Pascal ? eller annat, går att konvertera efteråt ) gäller för just din motor. Blanda gärna ej kompressionsförhållandet, t. ex. 9:1, 9,8:1 etc. med avläst tryck i cylindern under kompressionstakten. Exempel : på min Mercury - 50 hp, 4-takt med komp.förhållande 9,8: 1 ( efter topprenovering, slipade ventiler etc. ) blev uppmätta trycket mellan 12 och 13 bar. "Mellan" skrev jag … nu kommer vi till det känsliga i ämnet. Vad är ett bra resultat och hur utvärderarar man det ? Av egen erfarenhet ( har hållit på med bilmotorer i 40 år, och båtmotorer är ju samma sak i princip ) vet jag att det skiljer sig mellan det teoretiska , skrivna rekommendationen på tillåten skillnad mellan cylindrarna på max. 0,5 eller 1 bar, men i verkligheten rullar miljontals motorer under detta tillstånd utan att något märks överhuvudtaget. Om man har totalrenoverad motorn med kolvar, kolvringar och vidare uppåt kan jag acceptera detta nitiska värde , men för en frisk begagnad motor är den skillnaden oväsentlig egentligen. Ingen aning hur det blir i ditt fall men tryck under 10 bar ( nja...11 bar ? ) är inte acceptabel. Gör gärna provet och återkom med resultat, så utvärderar vi det. Ha det...

Som tidigare ägare av både plast och aluminum håller jag inte med. Visst, på en plastbåt kan du strunta i att vaxa och polera men då ser den ju ut som fan (efter ett tag) också. När jag tar upp min aluminumbåt nu så går jag bara över den ordentligt med högtryckstvätt. Samma sak på våren. Visst, aluminumskrov har ju blivit på modet, vilket ökat utbudet upplever jag och det är väl inte nödvändigtvis negativt. Man måste ju inte köpa Anytec, som jag personligen kanske kan tycka ligger i linje med din SUV-jämförelse. Å andra sidan, vissa kanske tycker att aluminiumbåtar ser ut som fan redan från början. Smaken är som baken, men i egen erfarenhet lägger jag hälften eller mindre på underhåll sen jag skaffade aluminum.

Man polerar och vaxar en plastbåt för att den blir blank då, inget annat. En alubåt låter man bli att polera så den blir matt. Underhållsbehov = samma alltså. Skit i att polera om du vill ha matt yta, oavsett material. (Alu ska ej poleras, oxidskiktet skyddar). En skada på en plastbåt lagar vem som helst lätt själv, aluminiumskador lämnar man till proffs som kan svetsa alu. Elektronik kan installeras hur som helst i en plastbåt. I alubåten måste det göras rätt så det inte blir galvaniska strömmar som käkar upp skrovet. Bottenmålning har inget med material att göra, det gör man för att hålla beväxning borta. Men till plastskrov finns fler färger att välja på. Fördel alubåt då.... Naae ingen som jag ser iaf, det är väl lite inne. Som att köra suv i stan ungefär.

Kanske vid närmare eftertanke kan du ha din impellerpump. men då måste du hitta ett läge på trevägskranen där den spiller ut det mesta av kylvattnet i sidan på båten. Trots detta måste trevägskranen ställas om så att allt kylvatten går ut i sidan och inget i avgasröret en stund innan stopp.

Tror inte du får svar, tråden är 14 år gammal🤔 Och TS verkar inte varit aktiv sedan 2013

I bohuslän förtöjer man inte i träd. De höggs ner för länge se när man kokade olja av sill för bl.a fåbränsle till gatubelysningen i de stora städerna. Här har kryssarkluben borrat i bergöglor i graniten på de flesta ställen som det går att förtöja på. Det är väldigt längesen jag låg förtöjd med enbart bergskilar. Det var på ett lite skär på utsidan Hamneskär, det ön där fyren PaterNoster står. 10-meters linor är ju ofta lagom. Har dessutom gått ner i dimension på dom linorna jag anväder att förtöja med på alla ställen utom i hemmahamnen. 12 mm är nog de linor jag använder idag. Sen har man ju massvis med linor av olika längder och grovlekar. Vill helst förtöja så att jag har en splitsad ögla som jag lägger över knapen ombord - genom bergöglan - eller ringen ellerrunt pollaren bå land - och så belägger tampen ombord på knapen. Då är det bara att lossa och dra åt sig linan när man skall gå.

Man läser manualen...