Ledartavla

Stupankring/nödankring, konstigt jag har haft båt sedan 1989 och aldrig känt något behov av nödankring. Ännu kanske jag ska tilläga😀

Jo du. Fick rapport om det. Håller koll. Filtret håller på och lär sig hitta dessa. Men det är lurigt. Alla från olika länder i Europa. Olika IP-serier. Väldigt snarlika namn och e-postadress. Men kämpar vidare.... Tack för hejarop. /stavhammar

Du får fendra av fendrarna 😇

Om du ser linänden så går det kanske att stoppa in en gripklo och få tag i den. 90 spänn hos Classe. https://www.clasohlson.com/se/Gripklo-med-magnet,-Cocraft/p/Pr407526000 Om det inte lyckas utan du tvingas lossa bomnocken så är det ingen katastrof. Som Peter_K skriver borra ur nitarna o knacka lite på nockbeslaget (eller bombeslaget, eller båda..) så lossnar det. Ett alternativ till att nita tillbaka är att dra i skruv som håller beslaget på plats. Enda påfrestningen på niten/skruven är att nocken inte ska trilla ur vid hantering av bommen. All last i beslagen är inåt mot bomprofilen.

Om ytan är matt så måste du köra rubbing först tex 3M fast cut(grön kork) Därefter polish&vax medlet och efter det ett bra vax Finns inga genvägar för ett bra och hållbart resultat Enligt mig så gör en roterande maskin ett mycket bättre jobb när skrovet är matt För att få bort oxid så gör det gott att få upp lite värme

Förra året flyttade jag bomuthalet från styrbord till babord sida (eftersom jag sedan tidigare har tampen dragen på babord sida från mastfot tiill avlastare på babord sida om sittbrunnen. Bommen satt på sin plats (mast, rodkick, skot mm). Testade med eldragband i metall men det vek sig /flexade för mycket. Körde med styvare elkabel (typ 3 x 1,5 mm) som "pilotlina", tejpade/knopade på en 3 mm draglina på elkabeln, fick göra om det några gånger men det gick till slut. Sedan tejpade/knopade jag på uthalet till draglinan och vips var bomuthalet på ny plats. Du fixar det med lite tålamod

Jag har svårt att tro att du kan fiska med ståltråd, men du får väl prova..? Jag öppnade min bom för ett par år sedan när jag installerade en kaskad, det funkade över förväntan, tror jag knackade loss bomnockarna lite försiktigt efter jag borrat bort nitarna. När du ändå håller på att öppna bommen kan du ge block mm lite kärlek, och kanske byta något snöre..?

JS marin Söderköping 0121-4216

Tack @Mange249 Välformulerade och engagerade svar från dig vilket uppskattas! Då förstår jag Poppetventilens funktion. Har inte hittat något i sprängskisserna som tyder på att jag har en men kan ju ha missat i alla fall. Sitter ingen i termostathuset i alla fall. /Mathias

Fast då är risken stor att man hamnar i en internetbubbla där alla tycker lika och så glider ens egen verklighetsuppfattning iväg. Plötsligt kan man få för sig att alla måste ha allting nytt och fint vad det än kostar och att alla har gott om pengar. Eller att det är någon sorts självändamål att hålla liv i gammalt skrot och skamligt att köpa nya delar att reparera med. Eller att jorden är platt.

Dagens motorbåtar drar mycket bränsle och det bidrar dels till att världens oljeresurser går åt och dels till klimatförändringen (enligt så gott som all seriös bidrar det även om forskarna ännu inte är överens om i vilken grad). Svallet från stora motorbåtar förstör ofta häckningen för sjöfåglar. Jag tycker inte att vi behöver bli fanatiska ekohippier och paddla omkring i urholkade stockar men det borde ju gå att klara sig med litet mindre motorer. Då jag var barn på 80-talat var det allmänt med motorstorlekar mellan 15 och 25 någon enstaka gång 30 hästkrafter på en 16 fots planande snurrebåt som oftast var klinkbyggd av trä och därmed aningen tyngre än dagens plastbåtar. Nu verkar 40-60 hästar vara det normala på planande båtar i samma storlek. Gamla snipor med deplacementskrov som då ännu var i användning brukade ha motorer i storleksklassen 4-15 hästar någon gång upp till 25 för en skrovlängd på 20-25 fot. Numera vill ingen tala om motorer under 20 hästar i en snipa. Stora motorbåtar var oftast relativt lättdrivna deplacementbåtar med till exempel någon fyrcylindrig Ford Trader eller någon fyrcylindrig Perkins motor som kanske gav mellan 50 och 60 hästar. Nu skall det vara 300 hästar minst.

Bäst går det vricka en båt med lite köl, gärna lång och smal. En gammaldags livbåt, "julle", fungerar bra.

Symptomatiskt för videorna med den där kontraptionen är att det spegelblankt. Föreställ er att veva fram den där gummijollen och korrigera vindkast samtidigt. Små jollar där man sitter baktill är notoriskt vindkänsliga, speciellt i sidvind. Fören vänder dit vinden vill, att kompensera det med den där är knappast lika enkelt som det är med ett par åror. Det är garanterat enklare att ro en jolle med roddaren i mitten som kan kompensera för vind och ström rent instinktivt med årorna samtidigt som man ror. Dessutom kommer man knappast långt innan man blir trött av den ensidiga vevröreösen och får byta sida och veva med andra armen. När man vevar den där så använder man i stort sett inga andra muskler än ena armens. När man ror fördelas rörelsen över båda armarna, magmusklerna och ryggen vilket gör att man kan hålla på en god stund. Sätter man sig på ett glidsäte kan man använda benen dessutom. Jag tycker att traditionell rodd är en fin motionsform, man använder många muskelgrupper och om man har en båt som glider någorlunda lätt går det fort att hitta en rytm som man kan hålla i timtal om så behövs.

Jag tror vi även måste ta hänsyn till om vi ror med gummibåtens medföljande kanotpaddlar av plast/aluminium som måste vinklas i 45 grader för att nå ner i vattnet och om årtullarna har gått sönder än, eller om vi har bytt ut dom mot riktiga åror av trä i rätt längd?

Ett par cykelpedaler istället, så hade det kunna bli bra fart.