Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2020-01-22 på alla områden

  1. 4 poäng
  2. 2 poäng
    Istället för att släpa dunkarna ifrån bilen till båten som man gör nu, blir det att bära dem ifrån båten till bilen. Jojomän.
  3. 2 poäng
    Många har en socialdemokratisk grundsyn och gillar inte att andra ser ned på dem...🙄 (från en flybridge).
  4. 2 poäng
    Säkert, men kanske inte lika kul att bygga ? Men det vet du ju inte vad byggaren har tänk för slutresultat? Tycker vi ska vara glada för att det är någon som vågar prova. Det går Alltid att få slutresultatet bättre , bara en fråga om pengar o tid. Såg ett busbygge ( bil ) en gång som byggdes bara under premissen att den skulle gå att köra under bommen på jobbet, tro mej den var låååg. Full av beundran av killarna som offrade en vinter o lyckades besiktiga in den. Vidrig att ta sej in i o hemsk att åka i men jäklar vad kul de verkade ha. Bortkastad tid , pengar ?
  5. 1 poäng
    Hej! Härmed startar Youtubefestivalen här på Maringuiden. Dela dina favoritklipp där segling har huvudrollen. Korta, långa, roliga, läckra, häftiga eller alldeles vanliga. Jag börjar: Här kommer en härlig film om en kille som seglar 4000 sjömil i Medelhavet med en Wayfarer: https://www.youtube.com/watch?v=Kuy4goz3stI mvh Gummibåtskapten Nils Nobbing
  6. 1 poäng
    Då försöker vi hålla oss till ämnet! Rensat OffTopic. Trevlig kväll!
  7. 1 poäng
    jag följde instruktionen . det finns ett streck man ska fylla till. jag ska however ta ett prov och lägga i frysen.
  8. 1 poäng
    Fusk! Men väldigt användbart!
  9. 1 poäng
    Att staten finansierar sin oansvariga politik med att beskatta oss fåtal som arbetar på alla sätt är inte rimligt. Att höja skatten på bränsle gör inte att klimatet blir bättre.. Bara flödet i stadskassan Om dom vill göra skillnad ska dom gå utanför Sveriges gränser. Att försöka rädda värdsklimatet i Sverige är Som att länsa en optimistjolle med en pump som pumpar 1000liter i minuten. Ett himla pumpande men inget flöde.
  10. 1 poäng
    Nu har jag läst om och om igen. Jag ska egentligen inte bry mig men.......sälj och köp en H-båt! Ungarna får både tofter att sitta på, när dom inte styr så klart, och en förpik som är torr att mysa i. Tiden lägger du på att få till det sista som du vill ha i din båt. Det är ju ingen risk att det inte finns nåt att putsa på liksom. Att en H-båt sen seglar som en vattenfylld Soling är en helt annan sak 😊
  11. 1 poäng
    Kraften skall väl inte ligga på peket eller ankarspelet utan via en snubber till en knap?
  12. 1 poäng
  13. 1 poäng
    Innan de spänningsstyrda var vanlig så satte man ibland in ett vanligt relä som styrdes av tändningen. Visserligen var dt stora strömmar vid start men pga resistans i kablar mm så var det sällan något problem. Bättre var det att relät styrdes av D+ på generatorn. Detta är forfarande den bästa lösningen. Så kolla var relät får sin ström!
  14. 1 poäng
    Jag har en Searay 290 - 1998, 3,20 bred och 3,50 mellan bommarna. Har inga större problem at ta mig in i båtplatsen trots att jag 9 av 10 gånger har vinden i sidan. Upplever de dock lättare att backa in. Kör jag fören först vill båten gärna träffa bommen ganska tidigt på läsidan eftersom båten är extremt baktung. Då sticker fören tvärs åt andra hållet trots att jag kanske bara har 1 m kvar att köra in. Där kommer bogpropellern till bra hjälp.
  15. 1 poäng
    Naturligtvis inte. Det man vet är att folk kommer att åka lite kortare sträckor och framförallt, långsammare. Avfolkningen av Stockholms skärgård är inget stor problem och framförallt, inget riksintresse. Det blir inte fle som bor där bara för att en massa båtar passerar. Skulle det bli fler långsamtgående båtar så skulle behovet av närservice i skärgården vilket snarare skulle skapa arbetstillfällen. I storstäderna, ja men alldeles för dåligt i mindre kommuner och nästan omöjligt i glesbyggd. I storstäder får man ner bilanvänandet genom att dyra väggtullar. Där är också elbilar ett realistigt alternativ. Om vi nu har tillräcklig kapacitet i våra elnät och kan leva med mera kärnkraft. Tyvärr är det nog så att en ökad bränsleskatt kan innebära stora fördelar för samhället i stort. Dessutom kommer det att påskynda alternativa bränslen, kollektivt båtägande mm. Eller rent av börja segla.
  16. 1 poäng
    Möjligt att det är så. Jag vet inte alls hur mycket ström som flyter igenom kablarna men den installation jag hade var försedd med 25 cm 35mm2 kablar mellan relät och batterierna. Borde räcka ganska långt.
  17. 1 poäng
    Är väldigt vanligt att man har flera bilar per hushåll i Norrland /glebygd , nödvändigt pga brist på kollektivtrafik samt långa avstånd. Adrians (lågbudget) bygge kan mycket väl fungera som ”slängbil att göra kortare ärenden med (1-2 mil) tex post affär dagis etc Utgår att han bygger för sitt nöje o sina behov.
  18. 1 poäng
    Sveg 🙂 Han bygger om en Citroen C4 med överblivna delar som ett sidoprojekt till verkstaden han driver. 120 volts elmotor med 32 kilowatt, 11 vanliga bilbatterier (varav 10 till motorn). Räckvidden bedöms som tillräcklig för honom, vilket egentligen är det enda som krävs. Ambitionen är "som en lek" och "en utmaning". Kul projekt!
  19. 1 poäng
  20. 1 poäng
    Säsongen 2018 gjorde jag åt med 1025 liter diesel, 2019 var förbrukningen 891 liter, trots att vi färdades längre och besättningen stundtals var större 2019. Det kan ha smugit sig in något räknefel i loggboken. I alla fall en båt på 29 fot, går som mest i 17 knop, då den beter sig bäst i sjön i den farten. Motorn är en KAD 43. Jag har egentligen ingen aning om hur lång hallandskusten är, men jag vet att det brukar vara 99M mellan Göteborg och Syd-Koster den vägen vi tar, oftast den rakaste vägen. Jag inbillar mig att hallandskusten är längre och tråkigare då den saknar skärgård, om man bortser från Jylland och "vänstertrafiköarna" som ligger rätt långt ut... I alla fall är det inte direkt billigt att åka motorbåt, jag brukar betala med kort och blunda för slutsumman. Ett annat "tips" är ju att tanka mindre mängder ofta, då känns det inte så betungande då det "bara" blir hundralappar istället för lusentappar. Bensinpriset skiljer sig inte så mycket från dieselpriset, men å andra sidan går det i allmänhet åt mer bensin då energiinnehållet i bensinen är lägre än i dieseln. Att segla är ju gratis, kanske... segelduk är dock dyr, men segelgarderoben behöver man kanske inte byta så ofta. Jag har funderat på att installera en ångmaskin istället, men försökte räkna ut vad en kubikmeter med metatabletter skulle kosta, så jag övergav den idén...
  21. 1 poäng
    Oftast åker man snålast per timme - men även per sjömil - i ren deplacementsfart. Ofta max 6 knop (sedan kan förbrukningen tredubblas på bara 1-2 knops ökning, så många kör för fort men tror fortfarande att det är snålfart). Med båt konstruerad för dessa farter är resan angenäm, med en planande båt gör ofta skrovutformning m.m. att den vill slingra sig. Den största nackdelen är att det tar tid att resa. Näst snålast är oftast ren planingsfart, strax över planingströskeln (men fortfarande helt i plan) med en båt/skrov avsedd för detta. Innebär i allmänhet minst 20knop. Du kommer inte ner i deplacementförbrukningen, men kanske till dubbla den. Fördelen är att resan går snabbt, det kräver dock att sjön, båten och inte minst besättningen tillåter denna fart. Mellantinget är kompromissen en s.k. halvplanande båt. Oftast har de roder och köl, men ett skrov som kan plana. De planar alltså också, men då mer "skrot" alltid kommer vara kvar i vattnet drar de mer bränsle och är inte lika snabba som motsvarande lika motorstarka rena planande båtar, men går i gengäld oftast som på räls i deplacementfart. Vissa skrov fungerar riktigt bra en bra bit över 20 knop (t.o.m. uppåt 30 knop), vissa kan bli vingliga när de kommer upp i plan på riktigt (känns som de balanserar på kölen). Gemensam nackdel är som sagt den högre förbrukningen i planing och lägre toppfart. Sämst för förbrukningen är i princip alltid att ligga och trycka i "plöjningsläge", dvs mellan deplacementfart och planingströskeln. Ofta blir det också gigantiska svall (det är ju det som bränslet går åt till att skapa). Men ibland är det att föredra om sjön inte är snäll. Rena planande båtar kan dock ofta ställa sig på rumpan med fören upp i skyn, och på dessa är det en fart man gärna undviker. Edit: Som flera frågar - ge gärna lite mer info om den tilltänkta båten. Allt jag skrev ovan är generaliserat då du inte givit mer information, och det finns givetvis undantag.
  22. 1 poäng
    Varning, byter du till fly kan du aldrig gå tillbaka. Överblicken är oslagbar. Som att köra jolle. Jag kör ”uppe”98% av tiden. Bortsett från hällregn eller under 10 grader. Jag älskar att kunna välja. Men lägger alltid till ”uppe” har en Forbina 40. Våra vänner har en likadan båt och en på 6 och en på 10 år. Inga problem.. klart barna klättrar lite men så är det... tveklöst, köp fly. Ner det regnar. Stänger man dörrarna. Varm och torrt. När det är fint kan man välja. Sol på flyen eller lite skugga på akterdäck👍 Optimalt skulle ja säga..lycka till
  23. 1 poäng
    Det finns ett mycket enket svar på dina frågor. Om du seglar med en båt som har svensk flagg gäller svenska regler. D.v.s du behöver inga intyg för din båtstorlek förutom VHF intyg om du har VHF radio eller kanalintyg om du tänker ta kanalvägn genom Europa. jörgen
  24. 1 poäng
    Bra att bli påminnd om detta. Eftersom jag skulle ta bort propeller för att kolla stigningen så kom jag ihåg att sätta dit domdär ringarna åxå. Speedisliv, simpelt jobb. Bild 1 ser man den slitna ytan bild 2 ditpressade hylsor bild 3 kragen, som e till för att kunna pressa/knacka dit hylsan bortsprättad Bild 4 tomkartong... pelle fiskar bra prylar istället för ny axel.. sen kan man ju flytta lätningarnas läge ifs..
  25. 1 poäng
    Untie the lines är ett exempel på en otroligt envis kvinna som inte ger sig trots att båten hon köpte var ett vrak. Mycket mekande är det men också lite segling och bra filmat. Jag vill flagga för Novaks serie om segling i hårt väder - en av världens mest meriterade seglare med bla Withbread bakom sig. Lever nu i området kring Antarktis där han kör några båtar man kan gästa mot en ganska stor peng. https://www.youtube.com/watch?v=YSexcg7f4vU&list=RDYSexcg7f4vU#t=2
  26. 0 poäng
    Fler båtar och hög omsättning = levande skärgård. Stockholms skärgård skiljer ju sig från Bohuslän i den meningen att många Stockholmare måste ta sig långa sträckor kors och tvärs för att nå de olika guldkornen, gästhamnarna eller vart man nu vill åka. Det är inte som Bohuslän med en farled likt en motorväg med massor av mysiga stopp på vägen. Och de som är ute och campar i veckor som förr är tyvärr inte så många längre. Sedan så har ju båtägandet ändrats rent generellt enligt "snabbt ut - snabbt in" när vattnet glittrar och allt "är som det skall vara". Men det är en annan diskussion. Jag kanske överdriver med att skärgården kommer dö fullständigt, men det hjälper knappast en redan drabbad befolkning. Jag är för en ökad bränsleskatt där det finns ett syfte. Dvs att ändra bilåkandet för en bättre miljö. Först och främst globalt men även lokalt i våra städer för en bättre luft för de som vistas och bor där. Men till sjöss? Visst finns det ett behov men inte i närheten av hotet från bilismen. Därav min tanke på särskild (oförändrad) skatt för marinbränsle.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...