Ledartavla

Vad är det som kontinuerligt havererar på mindre än 1500 tim? För mig som inte förstår så värst mycket låter det lite knepigt. Det verkar ju dessutom ha pågått under ett flertal år. Du som jobbar kommersiellt med marinmotorer torde väl ha varit i kontakt med Din Penta-ÅF i detta speciella fall och framfört Din kunds synpunkter. Har Du fått några vettiga svar? Är det inte en mer företagsekonomisk lösning att ta tjuren vid hornen och göra erforderliga ändringar på båten och montera något annat fabrikat på drivpaket? Det kan ju inte vara en bra ekonomi, för båtägaren i alla fall, att behöva ha fyra drivpaket. Nya D6:or är ju inte direkt gratis...

Knepig kund Du verkar ha, men bönder i gemen är inte stendumma. Att VP skulle anse att inga garantier gäller vid yrkesmässigt bruk av D6 tycker jag är intressant. Då skulle ju den ursprungliga användningen som myndighetsbåt skett utan garantier. Myndighetsbåtar klassas nog inte som fritidsbåt. VP har på sin hemsida ett antal exempel på D6 Sterndrive i yrkesmässig användning. Visserligen opererar inte dessa exempel med puffande av pråmar och den belastningen det innebär.

Sensorn är nr fyra i sprängskissen. Sensorn skruvas ner i ett hål på ovansidan av styrblocket som linan löper in via till ankarspelet (nr fem enligt sprängskissen) och låses med muttern som sitter på sensorn. Skruva inte ner sensorn för långt så den kommer i kontakt med ankarlinan, då slits den och går sönder. Sedan ansluts kontakten på sensorkabeln till reläboxen där det finns en passande kontakt. Min erfarenhet av sensorsystemet o sensorerna (mässingstråd runt ankartampen) är att de fungerar rätt dåligt. Mässingstråden slits o går av så den får ersättas. Ibland blir det "tjuvstopp" då ankarspelet tror att sensor två nått ankarspelet o då går det inte att köra in mer lina utan att slå av elen till spelet så sensorsystemet nollställs.

Nästan sant. Tillsynsmyndigheterna kan dock när som helst kräva att få se testrapporter och/eller annat som styrker att prylen uppfyller kraven. Antalet arbetsdagar man har på sig är så få att det vanligen inte går att hinna testa om dokumenten inte finns. Det handlar då om allt från elsäkerheten, funktion under maxtemperatur och maxström och inte minst uppfyllande av EMC-direktiven. Samt att prylen - om den inte är fullständigt självinstruerande - skall ha en manual på ett för landet den säljs i begripligt språk. Bara att ha koll på vilka regler som gäller olika produkter är svårt i sig. Prylar som Sonoff skall utöver CE för starkströmsprodukter och EMC också uppfylla ett antal radiosändarkrav (något olika i USA och Europa t ex). Och dessa är egentligen inte något man kan självcertifiera, till skillnad från det övriga inom CE. Det är dessutom importören som tar in den till europeiska marknaden som skall visa alla intyg. Tillverkaren borta i Kina, som redan från tillverkningen sätter inte bara "CE" utan också kanske dubbelisoleringssymbolen på halvöppna prylar, har nästan inget att förlora. Dessutom är det inte loggan som är CE som många tror, det är överensstämmelseintyget som intygar att prylen uppfyller alla krav. Det är undertecknat av en ansvarig, inte sällan produktchef eller VD. Ibland finns en kopia av detta i prylens bruksanvisning. Det är denne som råkar illa ut om det inte stämmer som intygas. Sådana intyg skickar kineserna gärna med till importören, för ingen kan ju hitta den som står som undertecknare/ansvarig i alla fall. Fast det blir importörens huvudvärk, som vid en kontroll ofta väljer att sluta ta in produkten då det oftast inte är värt allt jobb (eller ens möjligt) att få till de produktförändringar så att den blir godkänd. Och kinesen går ju bara till nästa importör som står på kö... Nu har ju (tyvärr) kontrollinstanserna ytterst begränsade resurser, och därför är det ganska liten risk eller kan ta flera år innan produkten kontrolleras. Och de flesta importörerna är faktiskt seriösa och tror på överensstämmelseintyget, men saknar tyvärr kunskap om hur omfattande regelverket egentligen är för att sälja importerade saker. I synnerhet om de går på starkström eller innehåller radio.

Kolla först upp varför det spricker. Finns det en strukturell skada runt fästet (är det ett pulpitben på bilden?) så är det inte så mycket idé att laga gelcoatskadan utan att först åtgärda den strukturella skadan. Gelcoatskadan kommer att fortsätta att växa om det är strukturella problem kvar. Sedan finns det många alternativ för att fixa gelcoatskadan. Ett förslag presenterades ovan. Ett annat är att slipa ur (även i våffelmönstret), lägga topcoat över o slipa o polera så det blir en slät yta runt stolpen o några cm ut.

Hej jag skulle satt rostfria brickor under stöttan, som är ca 25 mm större än stöttan. sen helst ännu större på insidan själva plastskeden lagad genom att slipa ur sprickorna med en tex dremel och sen fylla med gelcoat spackel, men de kommer tillbaka utan större brickor under brickan räcker att lägga sikaflex //Johan