Ledartavla

Fortsatte mitt sökande om vad som hände den 6 september 1977 och kontaktade flygmuseet Aeroseum på Säve med fråga om de hade dokumentation om olika räddningsuppdrag med helikopter från 2:a helikopterdivisionen. Men tyvärr har de inte någon, det finns sannolikt på Krigsarkivet. Men den som svarade skrev, att nu hade jag tur, för han själv hade varit 2:e pilot vid uppdraget och minns det mycket väl. Han har nu också berättat om räddningsoperationen på telefon för mig. Larm inkom att någon sett nödraketer utanför Onsala. Helikopterbesättningen om fyra man satt i beredskap och var i luften inom 5 minuter en en HKP 4, Vertol med anropssignal Y72. Min kontakt var då helt nyutbildad på helikoptertypen och det var hans första räddningsuppdrag. Strax efter start såg de också nödraketer. Det blåste ordentlig storm från sydväst men sikten var mycket god. På den tiden fanns inte ytbärgare som kunde vinschas ned från helikoptern, utan en lina med räddningssele vinschades ned. Denna blåste i stormen rakt bakåt och besättningen hade stora svårigheter att flyga så räddningsselen kunde nås av de nödställda, som stod uppe på styrhytten. Det tog 50 minuter innan alla fem var uppe i helikoptern. En av de nödställda var en ung pojke som var Prao på fartyget och han hade endast pyjamas på sig. Besättningen hade flytvästar på sig, men fick inte med sig några tillhörigheter. Kaptenen hade dock loggboken instoppad innanför sin skjorta. Efter räddningen, när de satt samlade på Säve sa han ”Aldrig mer sjön”. Helikopterpiloten som jag varit i kontakt med är idag pensionerad, har sedan varit med om 40-50 skarpa räddningsuppdrag, men detta var ett av de svåraste. I sitt vardagsrum har han ett foto taget dagen efter med helikoptern ovanför vraket. Någon eller några dagar senare bröts fartyget sönder. Förmodar att akterdelen ligger i vattnet invid klipporna. Kanske finns det dykare som dykt där och kan berätta? Fartyget hade kommit ur kurs och gått för långt österut när det gick på grund. De hade gått så hårt på att stenklipporna slagit stora hål på skrovet och stack upp inne i lastrummet. Västkustens Örlogsbas tilldelade senare alla i helikopterns besättning medalj för föredömlig räddningsinsats för denna räddning. Helikoptern Y72 finns idag utställd i Aeroseums samlingar på Säve. Tack alla för hjälp med rätt datum för förlisningen, som möjliggjort för mig att söka mer uppgifter.

Min kompis har fotogenlyktor ombord, hängandes i rufftaket. Han fann små fat av mässing i någon secondhandbutik som hade rätt diameter. Dessa fick ett hål borrat i centrum, i vilket det sattes en mässingskrok som skruvades fast i takbågarna, lampan hängdes sedan i kroken och faten blev utmärkta värme och sotskydd. Själv har jag inte lyckats hänga upp lyktan, har takpaneler med sådan där inredningsduk, den tål nog inte värmen trots skyddstallrik. Led-belysning i all ära, men mysigt är det inte. Kulna höstkvällar är det skönt att ta fram fotogenlyktan, den ger ju litet värme också. Rätt skött och bevakad är sådana lyktor inte farligare än att ha bensinmotor ombord.... en åtta på en tiogradig skala alltså, inte mer livsfarligt än så.

Tänkte att någon kanske tycker det är intressant att höra lösningen på felet som gjorde att min Evinrude tappade kraft på högre varvtal. Lagom till att båtsäsongen är slut så valde jag att testa en sak som jag inte testat innan - ta bort biltema filtert som tidigare båtägare har satt på bränsleslangen mellan tank och motor. Bränslefiltrets anslutningen var helt igenklämda och gjorde att bränslemängd begränsades. Jag har letat efter felet i flera månader och det har typ förstört min första båtsäsong. Är väldigt glad över att ha hittat felet även om det bara tog fem minuter att åtgärda och inte kostade en krona

Aldrig mer Hållö...!

När det gäller flimmer har jag samma problem. Många tror på myten att "över 60-80Hz ser man inte flimret". Dels är det som sagt individuellt, dels är det också beroende på var i synfältet man exponeras. Det är främst vårt perifera seende som är känsligt för flimmer, då stavarna som sitter där är snabbare än området närmast gula fläcken. Men skärpa och färgseende är inte lika optimalt i periferin, fast det behövde vi inte för vår överlevnad som grottmänniskor. Däremot var det viktigt att snabbt reagera för något som rörde sig i periferin.... Detta stör mig mycket i t ex trafiken. Switchade LED-bakljus på alldeles för låg frekvens ger hela tiden "larm" till hjärnan, i synnerhet om man rör på huvudet och bilen är i synfältets periferi. Visst har man blivit bättre och insett detta i bilbranschen, men många är fortfarande beklämmande okunniga och fortsätter sälja bilar med flimmer. Nu råkar jag f.n. jobba inom fordonsindustrin och kommer även ibland i kontakt med ovan nämnda interiörbelysningar. Även om jag ibland ser kundspecar på switchfrekvens så lågt som "minst 100Hz" har det hos oss blivit designstandard att ligga i området 500-2000Hz. Men det är inte alls vanligt - än. Tyvärr ligger moderna LED-lampor för hushållet i lägsta laget också, vilket kan vara en förklaring till att LED-ljuset av många upplevs som mer tröttande än glödljus. Sedan är det egentligen inte vitt ljus heller, då det bara är i princip tre vågllängder. Hjärnan registrerar mer än vi är medvetna om. Även de nya LED-"filament-lamporna" verkar vara av samma skrot och korn oavsett fabrikat, då alla jag provat ger (för mig) förnimbart flimmer.

Efter väntat länge på sista delen så är både sommaren och väntan över,kommer byta delarna i dagarna men blir nog bara en torrstart på landbacken för att se att allt lirar. Längtar redan efter nästa sommar.

Självklar har hög avgastemp med kylsystemet att göra. Det är ju sjövattnet som kyler avgaserna. På dessa motorer sitter en blå anslutning på motorn som man ska använda för att skölja ur sjövattensystemet efter körning i saltvatten. Om inte locket håller tätt sugs luft in i systemet och försämrar vattenflödet. Det kan vara så enkelt. Om det är stopp i värmeväxlaren blir slangen efter sjövattenpumpen stenhård.

...och sedan kanske du drar några band runt det och drar på ett bomkapell..? Och då blir det veck. Det ingår.

Ja hur ska man tänka? Mitt tips är att besöka många segelmakare och diskutera med dem. Du berättar hur du vill segla och de berättar vilken typ av duk du bör välja. Någon av de första dagarna på en båtmässa är bäst och enklast. Du besöker alla loft samma dag och kan jämföra deras svar och deras kunskap och engagemang. Du kan gå tillbaks om du undrar något eller får tips från en annan segelmakare som du vill bolla med de övriga. Orderböckerna är inte fulla och personalen har ork och entusiasm kvar. Kappseglar man kan klassregler ställa krav på materialvalet. Prismässigt är spannet stort. Låt säga att dina segel kostar sådär 100 000:- kronor hos de flesta. Priserna brukar vara rätt lika, men främst två segelmakare sticker ut både pris- och kvalitetsmässigt. Boding ligger då på 70 000:- och är möjligen lite enklare i detaljnoggrannhet, men främst priset skiljer från de övriga. (Sys i ett land jag inte får nämna.) North Sails ligger istället 30 % upp,130 000:- kronor, och är väldigt fint sydda in i minsta detalj och man har verkligen tänkt på alla möjliga och omöjliga detaljer. Jag tycker man också ska tänka på var seglet sys och om hjälp finns att få i närheten om något inte stämmer. Korta transporter och goda arbetsförhållanden kan man tex. väga in. Vill man låta pengarna stanna inom EU (finns nog tyvärr inget producerande loft kvar i Sverige) eller har det ingen betydelse vem som lägger vantarna på mina pengar. Har segelmakaren loft och personal i närheten? När man fått alla tänkbara råd och tips om materialval etc. och vet vad som ingår i offerterna man fått så kan det löna sig att försöka pruta in kapellen till seglen. Det blir ofta väldigt mycket billigare än att gå till en kapellmakare. Det är kul att köpa segel och man lär sig enormt mycket när man undersöker marknaden och tänker efter vilka behov man själv har. Lycka till!

Det är t.ex. ett välkänt faktum att användandet av moderna katalysatoranpassade oljor leder till kamaxelhaverier i äldre V8:or utan rullyftare. Problemet är främst att oljefilmen brister i kontakten mellan lyftaren och kam. För att rädda situationen och undvika metall-metall kontakt har oljor med lite äldre spec zink och fosfor additiv. Dessa "livräddande" tillsatser är i sig inga bra smörjmedel och förgiftar katalysatorn, varför de fasats ut i senare kvalitetsspecar. Nyare motorer är konstruerade för att inte behöva dessa tillsatser eller i vart fall i mindre mängd. Att det går fel så att oljefilmen kan brista i en motor är alltså inget konstigt undantag utan tvärt om att förvänta om konstruktionen ger höga kontakttryck. Det är därför ingen bra strategi att hälla i lågviskös energibesparingsolja i en gammal motor typ B18, 20, 30, utan man bör istället välja en med lite högre viskositet som innehåller de additiv som dessa motorer är beroende av. Men, detta har egentligen inget att göra med om oljan är av syntet eller mineraltyp. Det går alldeles utmärkt att använda syntetolja i veteranfordon om bara specen/additiven passar till ändamålet. Jag ser ingen fördel med att använda syntet i en marindiesel som används sommarhalvåret, om det finns en mineral som uppfyller tillverkarens spec. På frågan om jag kan tänka mig att använda BT-oljor så är svaret tveklöst ja, om jag hittar en med rätt spec för ändamålet ifråga. Men om Q8 har en billigare, så skulle jag välja den istället. Detta får bli mitt sista bidrag till denna debatt.

Intressanta teorier om flöden och flödesstrypning, men... Resultatet att kylningen blir sämre har inget med att vattenmolekylerna inte hinner absorbera värmen att göra. Vattenmolekyler funkar inte så... Däremot kan jag tänka mig att ett högre flöde på sjövattensidan gör att luft sugs in i en skarv eller tom. vid intaget och då försämras naturligtvis kylningen. För själva värmeupptagningen i värmeväxlare eller motor har det ingen betydelse var man stryper flödet. Vatten går inte att komprimera så är systemet tätt och fullt så är det fullt med vatten oavsett var man stryper. De flesta pumpar är mycket bättre på att trycka än att suga så därför bör man strypa efter pumpen. Det finns flera orsaker att strypa efter en pump och inte före. - Ett lågt tryck från strypningen fram till pumpen ökar risken att luft sugs in i en otät skarv. - Om trycket i pumpen blir lägre kvitterar pumpen lättare och kan skadas rätt snabbt av denna kavitation. Ett lägre vattenflöde ger generellt sämre värmeupptagning eftersom det finns risk att flödet blir laminärt (vattnet närmast den varma ytan blandas inte med det kallare vattnet längre ifrån ytan), fast... Ett högre flöde kan göra att själva vattnets väg genom motor eller värmeväxlare förändras till det sämre, även om det är ovanligt. Normalt blir värmeupptagningen bättre ju högre flöde man har. Exakt hur detta sker beror på utformningen, så det är ingen generell regel. Hur som helst kan det vara bra att ha i bakhuvudet att det inte alltid behöver vara bättre med ett högre vattenflöde och tänka på att man bör strypa ett flöde efter en pump. En strypning med flera hål i en packning kan vara ett sätt att få vattnet att bli turbulent (motsatsen till laminärt) och blanda sig bättre mellan det varma vattnet vid den varma ytan och det kalla vattnet längre ifrån ytan och därmed kyla bättre. Utan avsikt att vara dum eller dryg, bara försöka förklara. Mackey

Ja men bara om man eldar i den. Vilket är fullständigt livsfarligt. Ingen normal människa har mer öppen eld än nödvändigt i en båt i synnerhet som det idag finns helt säkra LED alternativ.