Ledartavla

Det är t.ex. ett välkänt faktum att användandet av moderna katalysatoranpassade oljor leder till kamaxelhaverier i äldre V8:or utan rullyftare. Problemet är främst att oljefilmen brister i kontakten mellan lyftaren och kam. För att rädda situationen och undvika metall-metall kontakt har oljor med lite äldre spec zink och fosfor additiv. Dessa "livräddande" tillsatser är i sig inga bra smörjmedel och förgiftar katalysatorn, varför de fasats ut i senare kvalitetsspecar. Nyare motorer är konstruerade för att inte behöva dessa tillsatser eller i vart fall i mindre mängd. Att det går fel så att oljefilmen kan brista i en motor är alltså inget konstigt undantag utan tvärt om att förvänta om konstruktionen ger höga kontakttryck. Det är därför ingen bra strategi att hälla i lågviskös energibesparingsolja i en gammal motor typ B18, 20, 30, utan man bör istället välja en med lite högre viskositet som innehåller de additiv som dessa motorer är beroende av. Men, detta har egentligen inget att göra med om oljan är av syntet eller mineraltyp. Det går alldeles utmärkt att använda syntetolja i veteranfordon om bara specen/additiven passar till ändamålet. Jag ser ingen fördel med att använda syntet i en marindiesel som används sommarhalvåret, om det finns en mineral som uppfyller tillverkarens spec. På frågan om jag kan tänka mig att använda BT-oljor så är svaret tveklöst ja, om jag hittar en med rätt spec för ändamålet ifråga. Men om Q8 har en billigare, så skulle jag välja den istället. Detta får bli mitt sista bidrag till denna debatt.

Nähä vad händer om din motor går varm då? Eller sotflagor släpper eller...…. En bra olja ska ha stark film även om du tex får höga temperaturer. Och jag orkar inte diskutera detta så därför lämnar jag diskussionen. Kunskap om oljor har jag, fått mycket utbildning om det, men ibland verkar det som man talar för döva öron. Men att säga att lågbudget oljor eller att det är lika olja till annat pris i olika dunkar ja jises,

Kan ju vara så enkelt att batteriet är fullt.

Om motorn inte visar några andra svaghetstecken, vit rök, svart rök, grå olja, svarar dåligt på gaspådrag, ojämnt varvtal osv så är det nog inte så mycket att oroa sig för. Beta är väl egentligen Kubota som Volvo 2020 m fl, Perkins M20 och kanske några till? Väl beprövade. Sen skulle jag vilja påstå att en båtmotor ofta har en rätt bra arbetsmiljö. Mestadels jämn och ganska hög belastning (om propellern är rätt), inget damm, inte mycket tomgångskörning. Det som är negativt är kanske att det kan bli glest mellan starterna och framförallt den långa stilleståndsperioden på vintern. Om motorn är rätt konserverad är kanske viktigare än att den är servad helt enligt boken. Oljebyte är förstås viktigt, oljan är ju inte bara smörjning, minst lika viktigt är ju att den håller motorn ren invändigt men den lär inte ta slut på grund av ett eller två missade oljebyten. Men den kanske på marginalen får lite kortare livslängd.

ok, tack för svar. Diesel är det skillnad på, därav min fråga om det även är det på Bensin. Då kan jag gott fortsätta med landbensin, både för att spara pengar men även tidsbesparingen att slippa åka till sjömacken.

Det är skillnad på Diesel, så förstår frågan. På bensinsidan skall det däremot inte skilja något. Det är nog snarare så att bensinen ofta blir stående längre hos en båtmack dvs snarare är sämre. Orkar man släpa dunkar finns det mycket pengar att spara.

- Jag skulle koppla loss alla batterier, med motor, laddare o s v avstängda och mäta vilospänningen på var och ett batteri efter någon timme som första åtgärd. En andra åtgärd kan vara att mäta hur stor ström generatorn lämnar, med batterierna inkopplade. Detta sker enklast och helt oförstörande med en tångamperemeter, om man har kunskapen att använda en sådan. Återkom efter steg ett, så får du säkert råd. - En polaren hade nåt liknande problem, och eldade upp generatorn. Felet var en kortsluten cell i ett av de två parallellkopplade förbrukningsbatterierna. (OT. Somliga väljer att kalla förbrukningsbatterier för husbatterier. Ser inga hus ute på sjön, så båtbatterier vore en något bättre beteckning, om inte förbrukningsbatterier duger i bättre sammanhang. BT) .

Grattis du har valt en mycket bra produkt, som ligger långt in i framtiden, och skyddar din motor om något går fel. Det är inte olja som olja, eller lika oljor i olika dunk. Agrols oljor ligger långt fram och de tar hela tiden fram nya recept för både framtidens och dagens motorer. De samarbetar även med vp och volvo entreprenad. En ny glykol har nyligen lanserat som sänker arbetstemperaturen och ger bättre kylning. Den som säger att lika olja går att köpa som lågprisprodukt hos vissa lågprisföretag vet inte vad hen pratar om.

Håller med ovanstående nästan helt, men jag tror att ”sprickan” är en limning som givit upp, den ser lite för rak ut. Dela, ta bort limrester och limma om enligt ovan. Tillägg till ovan; när du slipar ner hela rorkulten skall allt det gråa bort, det blir svart när du lackar eller kör med benarolja på.

Skruvar ur luftskruven på filterhållaren vid motorn, sätter slangen mot och suger till diesel kommer. Tillbaka med skruven kom ihåg kopparpackningen dra ner skruven, handpumpa på matarpumpen tills diesel strömmar runt skruven i filterhållaren, stäng skruven under tryck då du pumpar, klart.

Att en olja är dyr och har samma spec behöver inte på något sätt betyda att den är bättre på något sätt. Det kan lika gärna vara tvärtom. Produkterna är ju i grunden samma, pumpad ur jorden, innehåller samma tillsatser(från några relativt få producenter), vilka är det dyra i oljan. Inga bolag häller i mer tillsatser än det som krävs för att klara spec på oljan.

Jag tycker mig märka på exempelvis detta forum att det finns ett ökande antal individer som gör vad som helst för att få gå över ån efter vatten.

Samt en inte alltför nördig skeppare...

Om jag inte missförstått så sitter det bara i gelcoaten? Batteridriven borrmaskin med lämplig trissa, slipa bort gelcoaten och lägg på nytt? Se till att ha oljefri aceton om du skall använda det, annars finns silikonborttagare hos lackfirman, tar bort allt vad fett och smuts heter. Lägg till en andningsmask i listan om du nu skall slipa i det.

Jag svetsar en del rostfritt, allt med pinne. Har som tunnast kört 0,7 mm plåt vilket var lite pyssel med, men det gick. Allt det där snacket med ståltyper hit och dit, utarmning av tillsatser i legeringen där det är varmt och så vidare är mest forumtrams (om uttrycket tillåts). Gå upp i dimension, från säg 20 x 1 mm till 20 x 1,5 mm, och du får med råge goda marginaler samt att det blir lättre att svetsa (och att få det bra). Det är ju bara ett grabbräcke vi talar om, inte en värmeväxlare eller trycktank på ett kärnkraftverk. Personligen kör jag oftast med en pinne som heter OK 63.20. Den ger inte lika snygga svetsar som 63.30 men är lättare att svetsa vertikalt med. Den grovlek jag använder är (ur minnet) 2,0 mm och har en ström ner till 18 ampere vilket gör att man kan ta det lugnt och fint. Vad har du för svets? Jag har en Kemppi Minarc Evo 180 som jag är mycket nöjd med. Jag betar aldrig men slipar noga. Låt slagget sitta kvar lite längre än för vanligt stål. Se till att ta bort ALL slagg innan du fortsätter på en svetsfog, minsta lilla rest påverkar. Som minst ska du knacka bort allt slagg och sedan borsta med stålborste, ännu bättre är att putsa av lite med rondellen i övergången mellan ny och gammal svetsfog. En por med slagg i är det bäst att borra ur. En sak till. När du svetsar tunna rör (typ 1 - 1,5 mm) är det bra att inte ha för stor spalt. Jag brukar max ha halva tjockleken, vet inte om det är enligt boken eller inte men det fungerar och jag har inte haft en enda fog som inte hållit. Men det jag håller på med är bonnsmide, riktiga proffs tycker nog annorlunda. Var försiktig med slagget och använd glasögon. Det sprätter som tusan när det släpper, mycket mer än svartstål.