Ledartavla

@Pilletant447 Vet inte, kan ha varit så sedan slutet av 50-talet då dessa raka fyror konstruerades. Ganska vanligt på Merc 2-T. 3-cyl är lika. @ande-66 Har aldrig gjort detta själv, men det bör inte vara så svårt. Det största problemet lär vara att få ur skruvarna. Du måste säkert värma dem så att aluminumoxiden som hoggar skruven krymper. Just därför kan det vara läge att lämna bort. Vill du testa själv skulle jag köpa en av dessa brännare som kan ge höga temperaturer, men värm med måtta och bara på skrukskallen. Aluminium har låg smältpunkt. Alternativet är att gå på lite med en elsvets/motsv. på bultskalarna och sedan räkna med att byta dessa. Det är säkert rostfria med tumgänga så du hittar dem inte i järnaffären. Ett annat problem är att plåten är utgången som reservdel och måste kanske byggas upp igen. Problemet är vanlig, så det kanske finns beskrivet på youtube i bästa fall. Ta för säkerhets skull ett kompprov först. Det är osannolikt att vattenläckaget även ger dåligt komp men med dåligt komp kan man ju ta beslutet att motorn ändå gjort sitt. Den är ju trots allt 40 år.

Det var mycket varmare på 1200 talet än det är nu, jag undrar vad människorna då gjorde för fel för att det var så varmt. Men temperaturen sjönk med tiden och efter 600 år var det så kallt att det blev missväxt över hela europa och folk i t.ex. Sverige emigrerade till Amerika och sökte lyckan där istället. Kan det vara så att temeraturen varierar över tid? Det beror kanske inte på vad Vi människor gör.

Hur jag resonerar står redan i inläggen ovan. Att orsaken till att en motor (som fungerat i 30 år) plötsligt inte får kylning skulle bero på ett sådant konstruktionsfel av kylvattenflödet så man måste ändra designen är inte rimligt. Men jag kan förtydliga, en sista gång: Att "finlir" av det slag du håller på med gör lite skillnad när man är på pottkanten är inget konstigt. Men typiskt för att man är fel ute är att man - trots idogt arbete och förfining - ändå inte gör några radikala framsteg. Du gör ju ingen systematisk felsökning, utan har direkt dykt ner djupt och sedan helt fastnat i en lösning som är ganska udda.... Du borde istället mäta, så så du vet. Dvs mät temperaturen på olika ställen (IR-termometer t ex) och framförallt - mät flödet så du vet vad du håller på med. Och acceptera att motortillverkaren med till visshet gränsande sannolikhet en gång har konstruerat motorn på bästa sätt och med stoooora marginaler m.a.p. kylvattenflöde och kylning. Är den så på pottkanten nu - med originaldelar - så är något fel. Till allt detta skall läggas att du ju har fått byta bl.a. limpor p.g.a. frostskador i kylsystemet. Kan det finnas fler skador som inte var lika synliga på den över 30 år gamla motorn ? Kylsystemen är ju f.ö. grannar genom stora delar av motorn. Hur jag resonerar (om du orkat läsa ända hit): - Först: Lyft blicken och släpp (i alla fall för tillfället) ditt labbande med "reducerat flöde för bättre kylning". Uteslut något annat mer sannolikt (="riktigt" fel) innan du jobbar vidare med det mest osannolika. - Mät flöde och temp på hela kylkedjan, båda kylsystemen. - Mät temperatur genom hela kedjan. Då ser du var (och kan t.o.m. räkna ut) vilken energi som avges var. Inser dock nu att din avsikt med tråden var att förmedla din nyvunna kunskap till oss andra och är inte alls intresserad av synpunkter. Redan rubriken visar ju detta. Jag ber om ursäkt att jag missuppfattat. Lycka till i vilket fall 😉

Jag har inte sett programmet, men är inte detta en dokusåpa i samma anda som Robinson och annat? Det var ju inte direkt så att de beskrev och förklarade växt- och djurlivet, geologin och klimatet på de sydostasiatiska öarna de filmade på... Som jämförelse.

Du får inte ha resväska på ett fartyg, det ska var sjösäck som även är lätt att stuva

Om man skall ha den som dinge till moderskeppet så är bara frågan var stuvar man undan en väska som är 2,35 m lång, 60 cm bred, 9 cm hög och väger 23,5 kg. Plus en väska till som inte har en definierad storlek annat än att den väger 16 kg.

Jag har haft en R7'a där första ägaren hade haft en elmotor monterad. Den satt monterad på stävluckan fram, elkontakt på styrbordssidan i ankar-/stävstegsboxen och sedan kablage från den kontakten mellan inner- och ytterskrovet bak till aktre stuvfacket där han hade batteri monterat på styrbordssidan.

Det görs fler försök att sansa debatten nuförtiden tycker jag. https://www.theepochtimes.com/in-unprecedented-move-head-of-key-meteorological-organization-slams-climate-extremists_3076409.html?fbclid=IwAR33gR8GEYL004lJy80GdJyemakGnpTuHyu6982QOhrCePCy2VoKAiI1wR0

Se till att omedelbart få ut vattnet och i med massa olja i den cylinder banken, dvs även övriga två cylindrar. Vatten kan komma genom dåliga avgasdelar, är faktiskt vanligaste orsaken.

Tack för infon , skall titta efter detta till mitt DPH A med G6 propellrar

FYI Jag plockade förgasarna igen och gjorde om mer grundligt.. hittade en ganska enorm mängd skit ( troligen en gammal packning från gamla bensinpumpen som luckrats upp av bränsle) massa gummi under flottörnålen i båda förgasarna. Nu klaffar nålen rätt och sluter tätt som den ska.. troligen fixat problemet och kommer provstarta imorgon! Den gamla pumpen är bytt och likaså bensinslangarna så hoppas inte det ligger kvar någon gummiskit i systemet som fastnar igen

Ja några öl blir det mekandet 😂👍🏻. Jag återkommer vid senare tillfälle tack så mycket för hjälpen Mike/allihopa 😊👍🏻

Tänkvärt för de som hävdar att de kör så lite så remmarna ej behöver bytas. https://www.ja.se/artikel/60688/hll-koll-p-remmarna--volvogare.html Håll koll på remmarna, Volvoägare! Äger du en Volvo med märkets egentillverkade dieselmotorer under huven finns det två skäl att göra en extra koll av skicket och servicestatus hos både drivrem och kamrem. Vi förklarar varför. Den populära D5-motorn, med kamremmen och drivremmen – här i en Volvo V70 av första generationen. Foto: privat 2014 introducerade Volvo sin nya fyrcylindriga dieselmotor, som bygger på ett och samma två liter stora motorblock (VEA) och som används till samtliga Volvos bensin- och dieselmodeller. VEA-dieselmotorn fick vid introduktionen en av marknadens längsta bytesintervaller för kamremmen – 24 000 mil. Något som visade sig vara för bra för att förbli sant. 1. kortat bytesintervall I sommar ändrade nämligen Volvo Cars radikalt i sina instruktioner om bytesintervall på kamremmen i sina VEA-dieselmotorer i alla effektutföranden – från 24 000 mil till 15 000 mil. Men har du köpt en begagnad Volvo med den nya VEA-dieselmotorn och lämnar den till en verkstad som inte är Volvo-auktoriserad så kan du inte räkna med att de känner till att kamremmen fått förkortat bytesintervall. Volvo har nämligen bara gått ut med informationen till sina egna handlare och Volvo-auktoriserade verkstäder. En kamrem som i värsta fall hoppar av orsakar ett motorhaveri, då motorns kolvar krockar med ventilerna som fastnat i öppet läge. Och en kamrem som inte bytts i enlighet med Volvos bytesintervall ger ingen ersättning på försäkringen. Kör du en dieseldriven Volvo V90 och trodde att du behöver byta kamremmen vid 24 000 mil. Glöm det – den ska numera bytas redan efter 15 000 mil. Foto: volvo Volvos första diesel 2001 introducerade Volvo ”D5” – sin första egenutvecklade dieselmotor någonsin; en rak 2,4 liter stor femcylindrig turbodiesel med modern commonrail-insprutning. D5 blev en mycket populär motor som användes i samtliga Volvos bilmodeller fram tills motorn pensionerades 2017. 2. Dåligt skyddad rem I februari i år slog dock M Sverige (före detta Motormännen) larm om ett bland många verkstäder känt problem med D5-motorn. Kamremmen, som hos de flesta andra motorer är skyddad av en ordentlig kåpa eller helt inkapslad, saknar på D5-motorn ett ordentligt skydd. Samtidigt har drivremmen (på Volvospråk ”multirem”), som löper intill kamremmen, på D5-motorn visat sig ha ibland bristande kvalitet – den torkar i förtid och spricker upp och lossnar, och trasslar sedan in sig i kamremmen vilken sedan går av eller hoppar av. Resultatet blir ett motorras. Dessa brister har Volvo Cars förnekat. Trots detta har man på vissa av sina femcylindriga dieselmotorer kortat bytesintervallet för multiremmen, från 18 000 till 9 000 mil. Även detta har Volvo enbart informerat sina egna handlare och Volvo-auktoriserade verkstäder om. Här är modellerna med bristande skydd av kamremmen Samtliga Volvo-modeller från 2001 och fram till 2017 utrustade med den femcylindriga dieselmotorn på både 2,0 och 2,4 liter och i olika effektutföranden och med antingen modellbeteckningarna D3, D4 eller D5 samt D5/D6 Twin Engine. Här är modellerna med kortat bytesintervall för kamremmen Alla Volvo V90/S90, XC40 samt senaste generationen av modellerna V60, XC60 och XC90 med dieselmotor i samtliga varianter (D2, D3, D4 och D5). Sista generationen av XC70, V70 och S80 från årsmodell 2014 och framåt och då i kombinationen med den nya 4-cylindriga dieselmotorn i varianterna D3 samt D4 i kombination med framhjulsdrift. Pierre Kjellin

Håller du fortfarande på och labbar med strypt flöde ? Det är klart att du kommer "närmare" nu, när vattnet är kallare. Om du fortsätter några månader till kommer du kanske t.o.m. ha löst kylproblemet 😀 Tänk om du lagt lika mycket krut på att hitta det verkliga felet som att bygga om motorn. Då hade du nog varit klar för längesedan. Din motor har ju bl.a. varit drabbad av frostsprängning och skadats, har du gått till botten med det ? Har sagt det förr, men säger det igen (även om det är för döva öron): Din motor är konstruerad för kylning med rätt stora marginaler. Balanserar den på kanten att överhettas i dessa kalla vatten har du ett fel, och du kommer heller aldrig få en pålitlig motor med den lösning du håller på med nu.

Fast det där med "papper på service" eller "stämplar i serviceboken" är inte värt mycket utan ytterligare verifikationer. Tyvärr tror de flesta (som inte är insatta i hur en service egentligen går till) att varje service är till 100% gjord i varje liten detalj eftersom det står så skrivet i boken. Detta lever marinverkstäderna gott på. Dels kan de kräva pengar för en stämpel i serviceboken och dels kan de utföra servicen efter eget samvete. Jag vet. Jag har bråkat och gjort mig impopulär på Yamaha men nästa gång slarvar de inte eftersom de vet att jag kontrollerar deras jobb. Det tråkiga i sammanhanget är att alla inte orkar eller vågar göra så. Man utgår helt enkelt ifrån att en stämpel = 100% korrekt utförd service. I 99% av fallen skulle jag säga b***s***. Om 50% av alla punkter som ska utföras är gjorda är det en "bra" siffra för en verkstad. Jag har sett siffran noll! Faktiskt. Däför litar jag inte på verkstäder. De har en enorm kompetens men ledningen missbrukar denna kunskap för egenvinning. Orsaken? Gemene man har ingen koll, därför kräver gemene man en servicebok när han ska köpa en båt (eller bil, samma elände). Tillbaka på ruta ett ... Vad säger ni?

Jag gör en sammanställning på ett skeppsapotek som vissa säkert tycker är overkil och andra gärna vill komplettera ytterligare. Se det som ett exempel på vägledning. Först och främst en STOR förstahjälpenkudde, ex.vis en sådan här (www.safetystore.se/store/?pid=279) för att klara en akut skadesituation. Några extra tabletter av normalbesättningens normalmedicin om seglatsen blir längre än planerat. Se till att tillfällig besättning har med sig lämplig medicin och gärna för några dagar extra. Förebyggande Alergimedicin (receptfri, ex.vis Loratadin) Sjösjuketabletter Åksjuketuggummin Solskydd (kraftigt och jättekraftigt) Antimyggmedel Öronproppar (om man får snarkare ombord eller festande grannar) Preventivmedel Vårdande Huvudvärkstabletter - Acetylsalicylsyra (Treo, Magnecyl, Bamyl m.fl) är blodförtunnande och ska inte ges till barn. - Paracetamol (ex.vis Panodil), ska inte tas i samband med alkohol. - Ibuprofen (ex.vis Ibumetin och Ipren) Betapred mot allergi, ormbett, inflammation mm (Är receptbelagd men berätta för er husläkare att det är till skeppsapotek och kommande semester så ordnar det sig.) Alergimedicin (receptfri, ex.vis Loratadin). Kan ex.vis tas mot lite kraftigare reaktioner på bi- och getingstick.) Hostmedicin Näsdroppar Något mot diaré Resorb, bakistabletter eller recept på vätskeersättning •1 liter kokt och avsvalnat vatten •6 teskedar strösocker •0,5 tesked salt. Salubrin (om myggmedlet inte funkat). Kylbalsam (när man redan bränt sig) Tigerbalsam Xylocainsalva är akut smärt- och klådstillande vid brännskador och insektsbett. Hyrokortisonsalva fungerar mer lånsiktigt vid solsveda och klåda från myggbett. Inotyol. Supersalva bl.a mot hudirritation och mindre brännskador. Febertermometer Sax Pincett Fästingborttagare Sårtvätt Plåster Brännskadeplåster Kirurgtape Compeed mot sår och skavsår. Är lite tjockare och ger en skyddande ”hud”. Elastisk binda Handvärmare (Kan vara skönt att ha i fickorna frampå hösten kan användas även för att torka skor). Hoppas ni inte behöver ovanstående i sommar eller någon annan gång. Mackey Senast ändrad av Mackey | 08 juli 2012 | 12:44