Ledartavla

Det är inte alls svårt att importera båt från icke EU-land CE-märkning kostar en slant beroende på båt(från 25000kr). Kolla med tex Ceproof Det som kan krångla till det är motorn som idag skall uppfylla avgaskrav Nej det krävs inte en massa dokument från tillverkaren Inga problem att skippa att CE-märka heller. Din båt blir bara en av tiotusentals andra båtar som inte uppfyller CE eller inte är CE-märkta Strafftull på båtar idag så utöver 25% moms så har du tull på 25% Moms beräknas inte efter vad tullverket anser utan det beräknas på de kvitton du lämnar som underlag Frakterna från USA är också väldigt dyra idag samt att svenska kronan är lägre än någonsin mot dollarn Gäller det segelbåt så blir frakten än dyrare då en lång mast skall med samt att en segelbåt är rätt hög på vagga Så när frakten ska räknas ut så blir båtens längd mastens längd vilket lägger på en hel del på längden En annan detalj Om båten är såpass stor så den ska skeppsreggas så krävs det historik på säljkvitton från tidigare ägare vilket kan ställa till det Summa summarum så är det troligen ingen ide att importera båt från USA Skulle du ändå hitta båt där kalkylen går ihop så anlita inte nån bilförmedlare utan leta själv Anlita sen besiktningsman eller/och åk över själv. Billigt att flyga till USA och kul resa så klart Frakt finns det flera företag som kan lösa åt dig

Tack! Och ja, den är ruskigt fräsch för priset.. torr i bemärkelsen inte mer än lite vatten i kölsvinet och relativt komplett. Jag får snida en rorkult och byta all löpande rigg, sen seglar den. Väggbeklädnad får bytas eftersom den är ofräsch och luktar gammal båt, och allt trä behöver slipas och fernissas för att bli fräscht. Ett litet plastjobb i rufftaket och ett för att sätta igen propellergivaren till en gammal sumlogg. Skrämma liv i elsystemet och serva utombordaren. Inte mer jobb än på en båt i mycket högre prisklass. Till och med supstuga finns! jag tänker gå all-in på lågbudgetkonceptet och se hur billigt man kan få en fungerande seglare om man inte värderar sin arbetsinsats. Så det blir mycket biltema, begagnat, återanvändning och eBay. Och i princip inga modifikationer. Funderar till och med på att behålla allt tågvirke på masten och den enda lilla clamcleaten som sitter vid takwinchen.. funderade länge på hur dom tänkt där innan jag insåg att seglen är pyttesmå och att det inte blir dom krafterna jag är van vid från lite större båtar.

Jag skulle lägga mina pengar på att det är tänd-relaterat. Men börja enkelt, med att pumpa blåsan du. Efter det testar du tändstiften.

Jag har akterstag på min i form av dyneema hela vägen och med 16/1 i utväxling vill jag minnas det är. Då jag har en rejält tilltagen gennaker på 30 m2 så känns det säkrare med ett akterstag som förhindrar framfall av masten om det skulle skita sig ordentligt.

Dukar man upp ett smörgåsbord så kommer alltid massor att nalla. Som räven i hönsgården man får helt enkelt se efter och hålla stenhård koll på sin båt och motor inte vara så naiv att tro att andra ska göra det.

Nej, det har jag inte. Men de är stora på VP vad jag förstår.

Få bort självrisken? Då ökar väl premien istället...there's no free lunch. Tyvärr lär stölderna öka i takt med att allt fler och större båtar envist bestyckas med utombordare - gärna flera till antalet. Den billigare servicen jämfört med inombordare kanske äts upp av dyrare försäkringskostnader, pappersarbete och förlorad tid.

Jag skulle inte lägga en så stor båt på bockar. Kölpallning i form av slipers, och stöttor är väl utmärkt, om de inte är ruttna.

Hej! Du behöver en dubbel hålskruv M10 och kopparbrickor på var sida om banjonipplarna. Sitter bara en enkel hålskruv original. Bifogar bild. Monterade mätaren eftersom jag misstänkte att turbotrycket var för lågt efter en totalrenovering av motorn. Båten gick bara 22 knop mot tidigare +25 och jag saknade ca 200rpm. Mycket riktigt så laddade den bara 1,3 vid ca 20 grader. Kontrollerade pinnen i rökgasbegränsaren och den hade jack i sig efter år av användning. Vred den ett kvarts varv och motorn svarade något bättre utan att ge högre turbotryck. Justerade upp pumpen i omgångar och fick upp trycket till dryga 1,5 vid full belastning. Kör ju inte max i vanliga fall utan ville bara kolla att den gick som den skulle efter inkörning. Normalt tuffar jag omkring i 12-16 knop.

När oljan är kall brukar trycket vara ganska högt. Kör den ordentligt varm och kolla.

Jag är övertygad om att jag har en herre nere i hamnen som kan bidra med information, skall kolla upp detta när jag springer på honom. Det han inte vet om historia och öarna utanför Råö är inte värt att veta. Skall även kolla med en av de kustbevakare som var stationerade i Gottskär vad han minns om saken. Det är ju lite spännande ändå.

Jag kan ha fel i detta men har CE märkning på båtar någon annan funktion än att vara ett handelshinder för privatimport?

Hur det fungerar på 57:an har jag inger erfarenhet av, men jag kan konstatera att det är en relativt vanlig lösning för små båtar. Min Litorina har så, liksom den Capri 17 jag hade. Denna typ av båtar är ju inte direkt byggda för stormarna på nordsjön, plus att krafterna är små när det gäller små båtar. Det är lättare att bygga tillräckligt starkt även med enkla lösningar. Skulle dock föredra att ha ett akterstag, det känns liksom rätt.

Jajamän ! Och Eureka som jag hade som sökmotor på 90-talet innan Google slog till. Och uppringt modem, som succesivt byttes mot allt snabbare ju längre utvecklingen gick. Med kulmen nådd på 56kbit/s kändes det ett tag som rena motorvägen. På alla sajter utom Aftonblaskan förstås, som redan då (liksom senare alla dess släktingar, idag t ex även Blocket) var nerlusad med tungladdade saker.

Storseglet på en Albin 57 är ungefär lika stort som till en Maxi 77, alltså cirka 10 m2 vilket på en såpass liten båt som Albinen är ändå blir stort så det räcker och blir över. Att reva tidigt är något du lär märka av är en fördel. Visserligen är båten 2.40 bred men den lutar en del tills det säger stopp men då seglar den inte optimalt utan man går då ofta lite sidledes vilket bromsar mycket. Alltså reva ganska tidigt, runt 8-9 m/sek är min erfarenhet. Och då byter man samtidigt genuan mot en mindre fock istället för att hitta en balans mellan seglen.

Håller du fortfarande på och labbar med strypt flöde ? Det är klart att du kommer "närmare" nu, när vattnet är kallare. Om du fortsätter några månader till kommer du kanske t.o.m. ha löst kylproblemet 😀 Tänk om du lagt lika mycket krut på att hitta det verkliga felet som att bygga om motorn. Då hade du nog varit klar för längesedan. Din motor har ju bl.a. varit drabbad av frostsprängning och skadats, har du gått till botten med det ? Har sagt det förr, men säger det igen (även om det är för döva öron): Din motor är konstruerad för kylning med rätt stora marginaler. Balanserar den på kanten att överhettas i dessa kalla vatten har du ett fel, och du kommer heller aldrig få en pålitlig motor med den lösning du håller på med nu.

Okej! Nu har jag mitt långtids projekt hemma! CG Pettersson 1914 Skall renovera denna skönhet till så orignalt skick som möjligt. Många frågetecken finns angående denna båt och dennes historia. Det kommer att ta mycket tid , men någon dag är hon färdig

Det håller jag med om, inte alls samma mängd fukt i båten som när den låg på hamnplan.

Jag får väl avsluta tråden med att berätta hur det gick! Fick mig en Albin 57 till skänks med upptagningskärra som är helt o-anpassad till båten. Så på onsdag bär det iväg för att veva upp hela ekipaget på en stor biltrailer och köra hem! Vill ha en säker resa och tar med lite reglar och verktyg för att fixa bättre stöd om det behövs, och sen hoppas jag att det går att få det riktigt och stabilt med några rejäla spännband. Så snart kan ni se fram emot mina kommande frågetrådar som ”båten går inte, vad är fel?” , ”hur reser man en vält båt på E4:an?” Och annat som kommer att dyka upp. Tack för alla tips i tråden!

Intressanta teorier om flöden och flödesstrypning, men... Resultatet att kylningen blir sämre har inget med att vattenmolekylerna inte hinner absorbera värmen att göra. Vattenmolekyler funkar inte så... Däremot kan jag tänka mig att ett högre flöde på sjövattensidan gör att luft sugs in i en skarv eller tom. vid intaget och då försämras naturligtvis kylningen. För själva värmeupptagningen i värmeväxlare eller motor har det ingen betydelse var man stryper flödet. Vatten går inte att komprimera så är systemet tätt och fullt så är det fullt med vatten oavsett var man stryper. De flesta pumpar är mycket bättre på att trycka än att suga så därför bör man strypa efter pumpen. Det finns flera orsaker att strypa efter en pump och inte före. - Ett lågt tryck från strypningen fram till pumpen ökar risken att luft sugs in i en otät skarv. - Om trycket i pumpen blir lägre kvitterar pumpen lättare och kan skadas rätt snabbt av denna kavitation. Ett lägre vattenflöde ger generellt sämre värmeupptagning eftersom det finns risk att flödet blir laminärt (vattnet närmast den varma ytan blandas inte med det kallare vattnet längre ifrån ytan), fast... Ett högre flöde kan göra att själva vattnets väg genom motor eller värmeväxlare förändras till det sämre, även om det är ovanligt. Normalt blir värmeupptagningen bättre ju högre flöde man har. Exakt hur detta sker beror på utformningen, så det är ingen generell regel. Hur som helst kan det vara bra att ha i bakhuvudet att det inte alltid behöver vara bättre med ett högre vattenflöde och tänka på att man bör strypa ett flöde efter en pump. En strypning med flera hål i en packning kan vara ett sätt att få vattnet att bli turbulent (motsatsen till laminärt) och blanda sig bättre mellan det varma vattnet vid den varma ytan och det kalla vattnet längre ifrån ytan och därmed kyla bättre. Utan avsikt att vara dum eller dryg, bara försöka förklara. Mackey

Nej, du skriver inte för blinda ögon. Självklart kan det föreligga någon form av frysskada även i motorblocket, alldeles oavsett att blocket kyls av ett slutet system. Det enda jag vet är att frysskyddet var gott när jag mätte det förra säsongen (=första året i min ägo). Jag kollar på temperaturmätaren på instrumentpanelen. Dock har jag sett ett tydligt samband mellan mätarens värde och då det börjar pysa ur expansionskärlet. Min senaste tanke kring fenomenet med den avhjälpande strypningen är nånting ungefär såhär: 1 Någonstans långt bak i sjövattenflödet, dvs efter knäna och då rimligen i drevets utblåskanal eller möjligen strax innan avgasbälgen (där har jag inte kollat), så föreligger en mindre blockering. 2 När flödet från pumpen blir högt så skapar sagda blockering ett mottryck, vilket leder till att det uppvärmda kylvattnet däms upp och turbulerar, vilket i sin tur leder till försämrad kylförmåga hos värmeväxlaren, eftersom den då inte blir av med vatten i tillräcklig grad. 3 Det bakomliggande resonemanget jag för, är att sjövattendelen har en god överkapacitet, dvs att tillräckligt flöde föreligger även med en kraftigt strypt kanal. 4 Men med det strypta - men alltså ändå tillräckliga - flödet så undviks turbuleringen i utblåset, varvid varmvattnet flödar ut istället för att bygga upp ett mottryck med tillhörande flödesbegränsning.