Ledartavla

Ä det inte vackert! 🥰 IMG_7861.MOV

Liten uppdatering. Båten åkte i redan i mars men dieselvärmaren ville inte starta i våras så den har varit inlämnad på service och är nu återmonterad. Utan den hade vi ingen lust alls att övernatta och efter det blev jag sjuk. Ingen övernattning alls ännu vilket är ovanligt. I höst har vi haft båten i 10 år och 10 årsdagen inträffar på en helg så då måste vi fira med att sova över. Vi har iaf varit ute en hel del dagtid och här är ett klipp från Stockholms mellersta skärgård.

Sådär ja; igår startade motorn och nu går den. Fick en tanke; rådet jag sett på nätet och fått från vänner är att inte dra åt toppen på spridaren för hårt. Jag har därför bara haft den så pass hårt åtdragen att man kan få diesel flöda genom den, men att den ändå inte läcker, men gjorde ett genidrag och drog åt den - och då startade motorn. Efter lite justeringar gick den precis som den skall. Jag har lärt mig otroligt mycket om dieselmotorer på resan. Motorn har nu ett bättre kylsystem än tidigare, den är fullt genomgången i cylindertoppen med inslipade ventiler och nya packningar, alla slangar är nya, alla filter är nya, högtryckspumpen är renoverad och motorn kommer sannolikt att gå i väldigt många år till. Nu lastas båten med dynor, grillar, kaffepannor, Kalle Anka-pocketar och allt annat man behöver för att överleva på sjön. Påmastning sker i helgen. Jag försöker tänka på skitvädret som varit och glädja mig med att detta kunde ha skett på en mindre lämplig sommar lika gärna. Tack till alla för alla råd och tips, de har varit till stor hjälp. Speciellt tack till "kossor" som varit otroligt stöttande på telefon och kommit med bra råd mm.

Spenderade första natten i båten inatt, fungerade faktiskt över förväntan att bädda ner i ruffen fram och sova 2 personer. Jag är 1,91 och hade inga problem att sträcka ut mig, positivt överraskad!

Den här tråden dog, men renoveringen fortsatte och båten blev sjösatt lagom till semestern nu i måndags. Jobbat som ett as med helrenovering av drevet, motorn lyftes, gick igenom och bytte en del delar och fräschade upp den. En hel del pyssel med småsaker runtomkring.

I dagens GP finns en artikel enligt länken nedan, som har fler bilder klickbart. Så borde vikingarna byggt sina skepp då det begav sig, skulle nog kunnat skrämma `sketslaget´ på vem som helst? 😵 Kul och ovanligt ryssbesök, alltför sällan som ryska båtentusiaster syns här i forumet kan jag tycka!? bildkälla: gp.se

Hej. Är det konstaterat att det är fel på själva dynastarten eller kan det vara fel på startreläet eller något övrigt elfel ? Be någon bilelektriker eller annan kunnig person titta på dynastarten om felet ligger i den. Ingemar

Hej. Många oljetråg har en skvalpplåt med ett hål för oljestickan. Det är vanligt att sugslangen man för ner är litet krokig och då ofta kommer ovanför plåten och vänder uppåt. Ingemar

När jag tittar på Biltemas skiljerelä ser jag att detta inte behöver kopplas via generatorn. Då är det ett alternativ. Skissade upp ett nytt kopplingsschema. Lämna gärna synpunkter. Behöver jag ha 2 huvudbrytare eller finns det något sätt att bara ha 1? Framtida elmotor + solceller, hur kan dessa anslutas?

Som de andra redan har sagt. Inga elastiska massor. De klistrar ihop borden så någonting annat sannolikt går sönder när borden krymper och sväller. Min erfarenhet från när jag hade en klinkbyggd snipa är att insidan absolut inte skall målas eller lackas (fernissas). Då träet blir instängt ruttnar det i förtid. Nu kommer säkert halva internet att hoppa på mig och säga att jag har fel men jag såg det tydligt på den båten och flera bekanta har varit med om samma sak. Båtbyggarna som jag har talat med bekräftar det. Nya båtar som är limmade och impregnerade med diverse högteknologiska ämnen kan man kanske lacka inuti men aldrig en traditionellt byggd klinkad båt och i synnerhet inte en gammal båt. Jag skrapade rent och så dränkte jag hela skrovet med en blandning av ungefär 60% rå linolja och 20% Valtti grundolja och 20% pinenterpentin. Sedan roslagsmahogny ovanpå utom under durkarna där jag använde ren tjära. Då kunde träet andas och förruttnelsen stannade av men mycket var redan förstört. Roslagsmahogny och tjära visade sig ha den fina egenskapen att när man strök på flödigt på insidan rann det nedåt in i sian (nåten) och tätade båten. Ofta rann det tjära på utsidan när jag hade tjärat insidan men båten blev tätare för varje år..... utom under motorbädden men det är en annan historia. Motorrötterna var knäckta så vibrationerna från motorn fick borden att röra sig så när motorn gick läckte båten under motorn. Att byta bord (om det var så du menade med "bräder") är inte särskilt svårt om man är snickarkunnig men det kräver mer tid och tålamod än man tror. Det gäller ju att få loss det gamla bordet såpass helt att man kan rita av det på ett nytt bord och sedan såga ut det nya med en smula övermått i alla riktningar. Kärnsidan skall normalt vara utåt. Sedan basar man det nya bordet och sätter det i spänn med litet större böjning och vridning än det skall få på plats i båten. Det fjädrar ju tillbaka en smula så man tar loss det. Sedan mäter man vinkeln på landen (anliggningsytorna) och för över dem på nya bordet och märker på kanten på bordet. Man måste malla av landet på många ställen för vinkeln ändrar ju utefter hela bordet och så hyvlar man vinkeln på landet från märke till märke. Man hyvlar medvetet bort för litet material så det finns mer att ta. Då man passar in bordet för man det uppåt på sin plats och ser efter var det ligger emot och så tar man loss det och hyvlar litet med stöthyveln och provar igen och hyvlar igen tills det passar någorlunda. Då stryker man tjära på landet på gamla borden runtom och sätter dit det nya och så ser man på tjärfläckarna var man skall hyvla bort litet till. Småningom får man tillräckligt bra passning. För att nya bordet skall gå in på sin plats kan man bli tvungen att göra det i flera delar. Skarven skall sågas snett så att man kan putsa bort litet i gången på ändträet varefter man passar in det nya bordet och för det uppåt mot sin plats. Då allt är inpassat tjärar man landen på både det nya bordet och de gamla runtom och givetvis också i spunningen om bordet når ända till stammen. Så stiftar man fast en remsa tjärindränkt bomulltstyg som blir tätning mellan borden. Man tjärar också alla anliggningsytor mot vränger och rötter (spant). Sedan är det bara att pressa in bordet på sin plats och spika/nita fast det i de gamla hålen i borden runtom. Thomas Larssons bok är inte alls i min smak. Han får saker att verka svårare än de är. Kanske för att han har arbetat med såna där båtar som är perfekta som herrskapsmöbler och byggda av trä som inte växer i byskogen enligt millimeterexakta ritningar . Medan min erfarenhet är av gamla klinkbyggda snipor av gran byggda på ögonmått. Jag är ingen båptbyggare man jag har gjort en del reparationer själv och så var jag med och bytte halva bottnen och kölen i en skötbåt.

Enligt videon så går det att dra något bakom båten. Så långt är det korrekt. Vill du kunna göra något annat än att åka rakt bakom båten, så krävs det en tyngre dragbåt, som klarar av att ta sidokrafterna från linan och åkarna. Att ungarna ska dra vattenskidor bakom en liten ribb, är så osäkert att jag inte ens vill veta mer.

Kolla på bilderna på Högmarsö Krog så förstår du 🙂 https://m.yelp.se/biz/högmarsö-krog-furusund

Jaha, men trådskaparen kopplar (i ordets alla bemärkelser) nog ändå hur det skall vara.

Den motorn kommer funka så länge du har båten kvar. Med de du nu kostat på den. Fred flinta grejer är bra grejer. Bra jobbat!

Fast du menade nog tvärtom

En 10 A säkring håller minst en timma med 1,5 gånger märkströmmen, 180W alltså. Finns ingen chans att den skulle kunna ta så mycket ström. Motorn är elektroniskt styrd så någon större startström blir det aldrig. Autotack har fungerat för mig i olika båtar. Det är räddningen för mig med mastheadrigg när jag seglar själv. Båten går över stag lite långsamt, jag hinner dra in skotet och veva högst något varv. Autopiloten behöver ibland lite tid att tänka, speciellt med akterlig vind och slingrande sjö. Då maste man ha ibland ha lite is i magen och vänta ut piloten. Kul grej i alla fall.

Bra poäng, däremot har TS dessa beteckningar på tändningslåset, vilket i alla fall förklarar vilka funktioner som är på vilka stift.

Finns lite olika orsaker. 1. Pumpen suger inte 2. Slangen når inte ner i botten av tråget (genom oljesticksröret). 3. Finns ingen olja att suga upp. 4. Oljan är kall och för trögflytande för pumpen. Det troligaste är att pumpen inte suger, det brukar hjälpa att spruta in olja i sugslangen med en oljekanna medans pumpen går, man primar pumpen så den får tag i oljan. Sedan brukar det fungera att stoppa ner sugslangen i oljesticksröret och få upp oljan (motorn ska vara varmkörd)

Mät laddtryck, så har du svaret sedan... Vissa båtar måste nog ha kompressorn, men svingar Kossor upp sin Epoca i plan relativt enkelt utan, visar det att det ofta(st) går ändå om man har frisk maskin och realistisk storlek på båt framför staketmotorn.

Det är möjligt, men inte troligt. Sannolikt blir det bara svart rök som hänger efter båten. Finns det något som hindrar att du använder kompressor då du skall accellerera? Det är väl bara om du vill köra på ett varvtal där kompressorerna normalt går, som du vill koppla ur dem, eller? Det går väl bara att knäppa om knapparna till kompressorläge om du behöver mera fart, skulle jag tycka. Skulle tro att det alla gånger är en bättre väg att gå, än att skruva upp bränslet.

Att båten har slagsida eftersom det ligger mer sand på den sidan. -För du har väl inte varit ute och fiskat lutfisk?

Gällande årsmodell så hittade jag en skylt som säger 91. Oklart om det är årsmodellen, känns som att motorn är äldre. Tändspole eller fördelarlock vet jag inte. Det ser ut såhär.

Nej, de där batteriväljarna brukar vi sänka djupt, gärna i Marianergraven. Risken är stor att man glömmer i håg att koppla in startbatteriet när generatorn laddar och glömmer att koppla ur det då båten ligger i hamn. Om så är fallet finns risk att man tömmer alla batterierna/batteribankerna i hamn och då inte kan starta motorn när man skall lämna. Bättre med två skilda system, med varsin batterifrånskiljare (="huvudbrytare"), då laddas båda batterierna/batteribankerna av generatorn via dubbeldiod eller skiljerelä. Strartbatteriet skall då (enbart) försörja motorn och startmotorn, (men även ankarspel och bogpropeller kan kopplas hit) emedan förbrukarbatteriet försörjer "allting annat".

Tack MinorOffshore. Har också sett den tråden. På baksidan av vad? Kompressorenheten? Manöverpanelen? Kylelementet? Får nog slå Isotherm en signal.

Tvärtom! Av alla artiklar som Biltema har i sitt sortiment är detta skiljerelä en av (de få?) sakerna som verkligen är bra. https://www.biltema.se/bat/elutrustning/installationsmaterial/skiljerela-2000042018

Lite tankar om att installera på ett alternativt sätt (utan att dra kabeln genom rufftaket). Mina solceller har likadan platt kabel som dina. Jag började med att dela kabeln (bara den del som skulle böjas) o sikade fast de två delarna i en böj på undersidan av panelen så att jag fick ut kablarna där jag ville ha dem. Att böja kabeln utan att dela den går inte, då blir den för styv. På det viset kunde jag få ut kabeln där jag ville ha den för att få in den under sprayhoodsfästet och vidare bredvid ingångsluckan (där den, på ett skyddat ställe, skarvades till längre kabel) varifrån kablar fortsätter i rör till regulatorn. Ett litet plåtskydd (sikafyllt) skyddar ingångshålet (det finns inget distansmaterial bakom så den problematiken slapp jag). Det blev minimalt med synlig kabel o lätt att komma åt skarvar på kabeln. Solcellerna monterades med skruv o en tunn sikasträng på tre sidor samt ett par småsträngar på mitten. Sidan som ligger nedåt på taket lämnades olimmad så ev kondens kan rinna ut. Jag ställde några batterier på solcellerna (mjukt skydd mellan...) medan sikan härdade. .

Hej, nu var det nybörjaren här igen. Tänkte jag skulle göra rent/byta bränslefiltret ifall att det är skitigt, vart sitter bränslefiltret? Finns det något mer man kan göra i ren ”serviceväg”? Jag är inte så haj på motorer men får jag bara en guide eller liknande så kan jag allt skruva o mecka lite på egen hand, tänkte om det finns något man kan plocka ut och sedan göra rent på något enkelt sätt?

Om bränsleledningen läcker eller inte har inget med "tjuvluft" att göra. Tjuvluft är när det läcker mellan förgasaren och cylindrarna så den av förgasaren färdigkomponerade mixen av bensin och luft blandas med mer luft. Självklart ska inte en bränsleledning läcka men det är en annan historia.