Ledartavla

Isotemp Varmvatten beredare 6. Underhåll 6:1 Vintertömning: Då frysrisk föreligger måste beredaren tömmas på färskvatten. Ta av slangen för varmvatten ut på beredaren eller öppna luftskruven (M5 stjärnskruv) på blandningsventilen. Ta bort skruven helt och hållet för att säkerställa att luft kan komma in i beredaren. Öppna säkerhetsventilens avtappningsfunktion genom att vrida det svarta vredet på säkerhetsventilen ett snäpp motsols. Vattnet kommer nu rinna ur via avtappningshålet i säkerhetsventilen. Om motorns kylvattensystem inte har frostskyddsblandning, måste också kylsystem, slangar och rörslingan i beredaren tömmas ordentligt. Beredaren kan därefter sitta kvar ombord över vintern. Ta ur sladden. Säkerhetsventilen ska manövreras regelbundet för att avlägsna kalkavlagringar och för att kontrollera att den inte är blockerad.

När vår båt var ny mätte jag upp förbrukning kontra fart. Den är c:a 9,30m löa, vägde då knappt 4 ton. Rak axel, lite köl och Yanmar 4LHA-STP. Då det är en "halvplanare" har den ingen markerad tröskel men man kan ändå se att den trivs bäst och har den mest ekonomiska "snabbfarten" strax under toppfart (18-20 knop). Men man kan också se att deplacementfartsförbrukningen är riktigt låg - om man verkligen håller sig där: Att öka farten från 6,0 knop till 7,5 nästan tredubblar förbrukningen. Även om båten plöjer på bra även i kanske 10-12 knop är det allt annat än ekonomiskt (kör egentligen bara i 9-15 knop möjligen om sjön är grov och jag därför vill ha den att "plöja"). Nu sitter det en annan motor i (6LPA-STP, 315 hk), men kurvan är liknande även med den. Enda skillnaden är att förbrukningssvackan vid 18-20 knop sträcker ut sig någon knop högre upp och denna motor varvar även ett par hundra varv till. Skrovets våtyta är också förlängt sedan kurvan togs upp, och den håller sig - helt enligt teorierna ovan - nu på "snipförbrukning" ytterligare någon halvknop upp innan den börjar stiga.

Sure, om målgruppen är 10-12 år gamla...

Köp Biltemas skiljerelä, enklare och billigare. Till skillnad mot brytare så glömmer inte skiljerelä av vad det ska göra. Brytar brukar man glömma för eller senare. Sätt säkringarna så nära batteriet som möjligt. Man brukar sätta säkringarna på plus-sidan.

Nu tänkte jag lite fel, jag har precis hållit på med ett 24V system och då blir allt stepdown. Det jag brukar göra är att köra upp spänningen till ca 17V och sen låta en enkel PWM solregulator sköta laddningen. Solregulatorn brukar ha en mycket bra verkningsgrad. Jag har provat en step up/down regulator, smidig men sämre verkningsgrad. totalt brukar jag ligga på över 90% verkningsgrad, normalt brukar det gå åt 2-3A till navigationsdelen så att man tappar 0,3A kan man leva med.

Ja, Om du parallellkopplar. Nej, Om du seriekopplar. Vid seriekoppling ökar systemspänningen, strömmen bestäms av den solpanel som har lägst ström. Dvs. om en ruta på en panel fullständigt skuggas får du ut 0A

Deplacementfart (skrovfart) är ett ganska brett begrepp och den maximala skrovfarten brukar sägas vara 1,34 x roten ur längden i vattenlinjen i fot. För en båt på 25 fot blir det alltså 5 x 1,34 = 6,7 knop. Obs att detta är en mycket generell formel, varje skrov är ju unikt. Maximal skrovfart kan enkelt beskrivas som den fart ovan vilken häckvågen och bogvågen samverkar till båtens nackdel och båten gräver ner sig i bak. På motsvarande sätt kan också bog- och häckvåg samverka till båtens fördel, dvs lyfta häcken så man åker i nedförsbacke. Vet dock inte någon beräkningsformel för detta men gissar att roten ur längden i fot kan vara i närheten. Som konstaterats krävs det absolut minst kraft att putta din båt framåt i en hastighet som ligger en lagom bit under maximal skrovfart. Motståndet ökar sedan med hastigheten och om din båt toppar runt 30 knop torde motståndet vara i storleksordningen 10 gånger högre då jämfört med det lägsta motståndet. Att du sedan inte ser en så kraftig minskning i bränsleförbrukning beror på att motorns verkningsgrad i allmänna ordalag beror på en kombination av varvtal och belastning. Rent allmänt gäller att hög belastning vid lågt varv ger högsta verkningsgraden för en diesel. Om vi kikar på Scania DI16 så skiljer det upp mot 10 procent i förbrukning (i g/kWh) mellan 50 procent last och 100 procent last för ett givet varvtal. Utöver detta tillkommer också de hänsyn som i ditt fall Penta tagit hänsyn till när de designade exempelvis propellrarna – gissningsvis har även de en bättre verkningsgrad i högre fart än vid lägre. Jämför vi exempelvis med vattenjet så har MJP X350 en verkningsgrad på knappt 70 procent vid 40 knop (för en installation jag låtit räkna på). Vid 7 knop är den blott 45 procent. För Penta duoprop är skillnaden nog inte lika stor men den är säkert tydlig. Trots att både propellrar och motor har sämre verkningsgrad i låg fart kommer du dock att se en väsentligt lägre förbrukning per sjömil då minskningen i motstånd är flera gånger större. Vad som sedan ger dig bäst ekonomi kan man ju fundera vidare på, även gångtimmar har sitt pris och de går ju upp markant i 6 jämfört med 24 knop för en given sträcka.

I deplacementfart åker du snålast men det tar ju också längst tid. Vill du åka snabbare och har en planande båt brukar nästa förbrukningsminima hamna i fart precis ovanför planingströskeln. Tänk också på att det händer stora saker när man passerar gränsen för deplacementfart. En fartökning på bara kanske 1,5 knop kan tredubbla förbrukningen. Om du kan ligga i 23 knop på 1l/nm så låter det inte som en speciellt stor båt. Då är deplacementfartgränsen nog ganska långt ner, definitivt under 7 knop.

Hur skall en för liten propeller kunna göra att den varvar för lite? Speciellt i neutral... Om det inte finns en varvspärr i neutral och du mätt rätt gällande att den bara varvar 3000varv är det med stor sannolikhet tändrelaterat. Det krävs inte mycket bränsle för att varva i neutral. Köp ingen ny propeller förens du hittat det egentliga felet.

Jag tycker nog att man först bör utreda om propellern har för stor stigning för båten ifråga. Det som i sådana fall kan vara aktuellt är att byta till mindre stigning.

Nu är vi där igen, mer bra tips som tömmer båtkontot 😄

Jag har en vp271c. När vi tog en tur idag så fick jag känslan att motorn blev lite mer svårstartad. Den hackade liksom vid en kompression och gick sen snabbare på startmotorn igen. När den väl går igång funkar den bra. Varvar ur som den Ska och så. Oro för vatteninträngning som jag haft tidigare med topprenovering som följd rev jag av knäna när jag kom hem. Den ena tre och den andra sex år gammal. Ser inga rostangrepp men noterar ett hål i underkant vid utloppet mot gummihylsa och bokhorn. Hålet är borrat men jag har aldrig lagt märke till det förut. Vad är de till för? De var båda igensatta, har fixat det. Limporna är sju år gamla

Vad händer om du plockar bort motorkåpan och då dumpar hårt med blåsan? Sipprar det bensin från bensinpump eller förgasare?

Du har helt rätt i ditt obeserverande, angående nyare dieslar och äldre. 2014 inköptes en ny claas traktor till gården med partikelfilter på 170 hk. Tidigare traktorer har varit case ih med fpt motorer utan partikelfilter. När vi började köra den nya traktorn med samma maskiner efter noterade vi en avsevärt högre bränsle förbrukning. Den gamla casen från 2006 med fpt motor drog 13 l per timme med pressen förkopplad och den nya claasen med samma press ville ha 25 liter per timme. Jag skrek högt till den säljande parten att detta är totalt horribelt med så hög förbrukning, bråkade ett halvår, till slut blev vi besökta från en representant från tyskland via claas. Han sa följande du har john Deere motor med parikelfilter du har en normal förbrukning för din motortyp, vi kommer fasa ut de amerikanska john Deere motorerna och gå över till fpt som är betydligt bränslesnålare. En motor du känner igen och som du haft i de senaste maskinerna .Traktorn såldes och i de nya som har normal bränsle förbrukning sitter fpt, ja så att nya motorer drar mindre är som du skriver hur är miljönyttan?

Jag kör ett litet GEL-batteri typ Biltema 80-410 fast det jag råkad ha är på 9Ah. Den förbrukning jag räknar med är 5-6 A som mest. Dessa batterier används ju i tex larm mm och är mycket stryktåliga om man håller dem på 13,6V så det är spänningen man bör hålla. DENNA DC/DC omvandlare kör jag till detta och en del annat. Man kan ställa både ström och spänning sen finns det även en "laddningsindikator" som tänder en LED när strömmen går under inställt värde. Går att montera i en Biltema burk. Har använt den i bilen för att hålla ett extra batteri laddat i flera år. Jag har varit med på en båt där elsystemet klappade ihop. Något jag inte vill uppleva en gång till. PS köp två så har du alltid en i reserv!

Jag har kört buss stora delar av mitt yrkesverksamma liv, och min erfarenhet är att då Volvos bussmotorer fick EDC så steg bränsleförbrukningen märkbart. Motorerna startade bättre, men bränsleförbrukningen steg katastrofalt. min buss från 1990 med mekanisk pump drog ungefär 3,6/mil, medan den från ca 2004 sörplade i sig 4,5. Samma körning, samma chaufför. Då man beaktar att man nuförtiden klassificerar utsläpp i förhållande till koldioxidemission, och det faktum att det alltid kommer lika många kilo koldioxid då man förbränner en liter dieselolja, så känns det inte som om miljöbelastningen ändrat så mycket i positiv riktning. Nyare motorer går snålare, givetvis, men förändringarna i den riktningen känns relativt små.

Genom strypning skapas ett mottryck som garanterar flöde genom bägge knäna. Om strypningen tas bort så att mottrycket blir väldigt litet så kommer nästan allt vatten flöda genom det knä som har lägst motstånd och det andra knät blir överhettat.

Lossa växelvajern från backslaget och prova om reglaget funkar. Det kan ju vara backslag, vajer eller reglage som krånglar.

Det har ju ingenting med pentrypumpens kapacitet att göra. Säkerhetsventiler är typiskt 7,5, 9 eller 10 bar. Dumt att råda folk till att chansa med sånt.

En varmvatten beredare är ett tryckkärl och bör inte ska inte svetsas ihop igen.

Utombordare saknar väl (än så länge) katalysator? Jag är av gamla skolan - har svårt för utombordare på lite större båtar och framförallt daycruisers. Dels så förstör det ofta harmonin i linjesköna båtar. Sedan så förstår jag inte hur man vill blockera hela (eller åtminstone halva) badbryggan. Sedan så "känns" det fel. En medelstor till större båt bör ha inombordare. Detta är ord man säkert får äta upp nuförtiden, men sån är jag.

Men den stoooora fördelen med inombordare är att den sitter långt ner i båten med lägre tyngdpunkt (med alla dess fördelar) och ffa att den inte vispar i luften lika lätt, tex på en segelbåt vid lite sjögång.