Ledartavla

Ibland är det lättreparerat. Finska språket har ett uttryck för den där sortens reparation : valohoito. Det betyder ungefär ljusvård. dvs. man öppnar upp så att dagsljuset kommer åt för några ögonblick, sen skruvar man ihop det hela och då funkar det 😀

Jag tycker också om att fundera på saker som inte nödvändigtvis har så stor betydelse i praktiken. Desto skojigare om man kan testa sina idéer i praktiken. Eftersom jag hållit på med modellflygning, och även designat några lyckade modeller, så vet jag ju en del om vingprofiler och sånt. Bland annat hur viktigt det är med rejält rund framkant på vingprofilen (rodret i det här fallet). Just en sån vingprofil som du beskriver, RBack, gav på ett modellflygplan "diabolic low speed performance" Det vill säga den stallade fort, plötsligt, och totalt. Rundad framkant i ditt fall skulle troligen märkas i praktiken vid svära manövrar. Kanke. Skulle vara intressant att prova. Den fungerar nog bra i högre farter. dock är 12% i tjockare laget, tycker jag, med tanke på vattenmotståndet, men å andra sidan kör jag ytterst sällan över 13 knop. Reynoldstalet hade jag helt glömt att ta i beaktande. I luft tycks det finnas en tydlig gräns, där egenskaperna betydligt förbättras, och det är vid ca 12", eller 30 cm korda. Då blir profilen av större betydelse. I vatten, som är betydligt tätare har man säkert ett bra Reynoldstal vid de 30-40 cm korda som det blir frågan om här. Tyvärr är bärytan istället väldigt kort, och på ett flygplan sägs det som regel att en tredjedel av vingens spännvidd har en sämre effekt på grund av vortexvirvlarna vid vingspetsarna. Tar man det i beaktande på Nimbusens lilla roder, så är det inte mycket man har att ta ifrån sig med, då man skall svänga båten. Jag ställer inte dig till svars, om du råder mig att göra nåt dumt

Vi har sådana sedan 2012, funkar fortfarande bra. 795:- kronor för 80 Ah är ett bra pris jag såg förra året. Det finns naturligtvis bättre som inte är våta, men vår filosofi är att det är bättre att inte ha det som är allt för bra (dyrt) eftersom man förlorar mycket pengar om något går åt skogen innan batteriet är slutkört. Mackey

Bra frågeställningar. Jag tänker ju aldrig snabbare än skrovfarten. Allt över det är en annan och helt obekant värld liksom.

Det finns ju olika sätt att tänka där. I regel spar man en massa grejer som kan va bra och ha. När man då behöver nåt, så hittar man det oftast inte. Sen går man ock köper nytt. Nästa gång man letar efter nåt annat - som man inte hittar - så hittar man det man letade efter senast. Så egentligen var det lika bra att slänga all överblivet med en gång. Fast så klart inte repsumpar och pallningsvirke och rostfria skruvar och halva burkar med färg och...............................

Roderyta framför hjärtstocken ska teoretiskt avlasta vridningbelastningen på själva stocken. Men om man adderar yta framför, och därmed gör rodret större, ökar förstås sidobelastningen på stocken och dess infästningar (så som redan nämndes). Så rent teoretiskt vore det kanske bättre att kapa bort från bakkanten om man ökar yta i framkanten. Sedan ändras ju vattenströmmen från propellern eftersom rodrets främre kant svänger på annat sätt i propellerströmmen (drivning framåt). Mindre vatten leds in på läsidan ("undertrycks-sidan"). Exakt vad det gör med vattenströmmen och de virvlar som där uppstår, samt hur de påverkar styrningsverkan är svårt att uttala sig om. Även båtroder kan stalla och då går man miste om en del av styrverkan - dvs. den som uppstår just på läsidan av rodret. Sådant beror också på roderprofilen. Om ökad roderyta (eller förändrad balansering av roderytan i förhållande till hjärtstocken) egentligen gör din båt mera lättmanövrerad är oerhört vanskligt att säga. Ökad roderyta kan möjligen ge någon liten fördel i riktigt låg fart, men om den lilla effekten väger upp mot andra tänkbara aspekter är förstås också en fråga. Ökad roderyta ger mer våt yta = mera motstånd i vattnet = aningen högre förbrukning (eller lägre fart). Vet dock inte om det blir så liten inverkan i det här fallet att det slutligen är noterbart. Roderyta framför stocken gör också styrningen (rattandet) lättare men det märks förstås bara om man har vajer. Tillräckligt dimensionerad hydraulik bryr sig givetvis föga om sådant.

Nja, på efterföljaren 2600 och 2700 ser roder och skäddan annorlunda ut. Dom rodren är högre litet bredare och har en liten yta framför hjärtstocken. Men det hjälper knappast trådskaparen... eller? Finns som reservdel från Nimbus, men passar nog inte 26an, men däremot flera andra modeller. Visst är bogpropeller bra på dessa båtar, jag hade ju en 2700, och den kanske var marginellt bättre att manövrera i låga farter och på backen än 26an, men lätt var det inte, låg då bara den mista vind på i sidan så var man by west så fort man la i friläget... Min 2700 fick först ankarspel andra säsongen jag hade den, bogpropeller och hydraulstyrning fick den tredje säsongen, då kunde jag lägga till helt själv även i naturhamn under goda förutsättningar.

Håller med dig om beläggningsproblem på gamla motorer men den här har väl varit försedd med originalvärmeväxlare från ny så det borde inte vara ett bekymmer.