Gå till innehåll
torsdag 25 april 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2018-07-22 på alla områden

  1. 1 poäng
    Tyckte det lät lite mycket avgasljud från motorn. Såg då att det verkar som avgaserna blåst ett helt nytt litet hål på babord sida på riggen, ca 15 cm nedanför motorkåpans bottenfäste. Är det bara att täta till riggväggen så att avgaserna far dit dom ska av sig själv, eller är det läge att reparera på annat sätt - i sådana fall hur? Har en Mercury 60 Hk four stroke EFI 2003 års modell. Bifogar ett foto.
  2. 1 poäng
    Nu vill miljöpartiet införa försäljninsstopp för fossila bränslen om 12 år, om jag nu hörde rätt på Rapport alldeles nyss. Tja vi får väl segla... Den dagen någon ger mig ett alternativ, på en elmotor på 300hk och ett batteripack som väger max 300 kg och som kan ge mig en räckvidd om minst 200M samt laddningstationer som är vältaligare och som funkar böttre än sugtömningsanläggningarna.,. ja då kanske... Det andra främligsfientliga partiet jag inte tänker rösta på vill jag inte ens nämna vid namn. Men yrkessjöfarten liksom yrkestrafiken kanske får dispens, man får registrera båten som en firma, så kanske man kan måla med effektiv bottenfärg samtidigt.
  3. 1 poäng
    Skogsägarna i Jämtland etc..? Bönderna som nödslaktar sina djur pga foderbrist..?
  4. 1 poäng
    Eller bara ett par tre moderna kärnkraftverk. Bridreaktorer. Sen kan vi åka så mycket elbåt vi vill.
  5. 1 poäng
  6. 1 poäng
    Nu såg jag Peter att det är mitt mätbrev du tagit som exempel! 🙂 Uppgifterna om skrovet kommer från Bavarias hemsida. Uppgifterna om riggmått kommer från Seldén. Uppgifterna om seglen kommer från mig 🙂 (totalt opålitlig källa).
  7. 1 poäng
    Känner att det är hög tid för en bild så att stämningen lättas upp en smula.
  8. 1 poäng
    Skräm inte TS med att det är svårt att backa med axel och roder, det fodras bara lite mer träning för att få båten dit man vill.
  9. 1 poäng
    Har aldrig kört just Rospiggen men båttypen som sådan är inte svår på något vis. Ett lite sävligt men konsekvent uppträdande. Propellerverkan, att båten ”kastar” åt endera hållet vid back lär man sig snart att nyttja till sin fördel. Den kommer inte heller ha lika stor avdrift vid tilläggning i sidvind som exempelvis en planande båt. Hur den styr på back är svårare att sia om. Men ett fel som många gör är att de vrider rodret alldeles för mycket på back. Då upphör styrverkan nästan helt och hjärtstock (roderaxeln) mm, utsätts för stora krafter och kan i extremfall gå sönder. Bra robusta båtar är det i alla fall. Finns många av dem som gåt som fiske och arbetsbåtar.
  10. 1 poäng
    Samtliga svenska lagar finns på riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sjolag-19941009_sfs-1994-1009 Nu var det inte min poäng. Det står nämligen inte i "Sjölagen" utan i Transportstyrelsens Författningssamling. http://www.notisum.se/kbvlag/TSFA9044.pdf
  11. 1 poäng
    Kolla om lacken har ett tillräckligt UV-skydd.
  12. 1 poäng
    Ja det är ok att parallelkoppla. Du kan se aktuell förbrukning och solladdning med mt-50. Se manualen: http://www.renogy.com/template/files/Manuals/TrcrMtr-MT-50.pdf
  13. 1 poäng
    Jag hade ett liknande hål (fast större) på en motor. Det berodde på att avlagringar delvis proppat igen kanalerna i riggen så att kylvatten stannat kvar under vintern så att det helt enkelt frös sönder. Jag rensade och lagade. Du bör nog rensa innan du lagar.
  14. 1 poäng
    Båt är väl ingen skillnad mot cykel eller klass 2 moppe. Använder man ett fordon förväntas man kunna och följa de regler som gäller. Synt förnuft kommer man långt med som mikael_mattson skriver. Gira i god tid och håll stora avstånd till allt och alla samt använd sjökort i någon form. Mackey
  15. 1 poäng
    Nu är alla Berntsens annonser rensade från Blocket - av någon anledning...
  16. 1 poäng
    Tömningspumpen på Åstol är trasig men på Klädesholmen funkade det fint. Vattnet ransoneras på Bassholmen så duscharna är stängda om nån tänkte komma in för veckotvagningen i sötvatten 😊
  17. 1 poäng
    Det finns liten gästhamn, dock inte så många platser. Däremot är det väldigt ofta ledigt... 🤔
  18. 1 poäng
    Finns det gästplatser där eller är det bara hyrda/ privata båtplatser?
  19. 1 poäng
    Fast sedan ett par år gäller 0,5, promille över det ger fängelse och saknar man alkotest i bilen blir det böter/C
  20. 1 poäng
    Det där var väl inte så genomtänkt. Du menar att övriga nationaliteter kan få supa på sjön för att de traditonellt har ett annat förhållnongssätt till alkohol. Hur ska vi förhålla oss till svenskar som har ett ursprung i ett annat land? Ska de undantas från att tvingas vara nyktra på sjön eller ska de tvingas tillämpa ursprunssvenskregeln? Jag är född utomland av svenska föräldrar. Min fru är född i sverige av utländsa föräldrar. Vi är nu båda svenska medborgare. Får någon av oss supa och samtidigt framföra en båt? Kanske båda? Mackey
  21. 1 poäng
    Det här är en bild från Harstena från juli 1947. Historiebeskrivningen från säljakt vid Harstena anger: "Säljakten utgör en viktig del av Harstenas historia. Man kan i de gamla skattelängderna från 1500-talet se att redan då var sälarna av stor betydelse och säkert var det sälen som lockade de första människorna att bosätta sig på ön. Harstenas sälbådar har troligen varit den största samlingsplatsen för gråsälar längs hela ostkusten. I slutet på 1920-talet räknades som mest upp till fyrtiotusen sälar på sälbådarna utanför Harstena. Sälarna fångades förr med nät som lades ut kring bådarna. Klubbningen av säl, som Harstena är mest omtalat för, började inte förrän under 1900-talet. Sälfångsten var en viktig inkomstkälla ända till början av 1940-talet, då den upphörde främst pga dåliga priser på tran och hudar. Under 60- och 70-talen utrotades nästan hela sälstammen från Östersjön till följd av miljögifter och det var inte förrän i slutet på 90-talet som man kunde se tydliga tecken på att sälarna är på väg tillbaka. Idag finns ett sälskyddsområde upprättat utanför Harstena där en liten sälkoloni om 50-60 djur så sakta håller på att växa till sig." (Källa: http://www.harstena.se/historik/saljakt.htm ) Samtidigt med en stor sälpopulation och att en intensiv säljakt förkom så var fisket den andra stora inkomstkällan för Harstenaborna. Sälarna minskade p.g.a. miljögifter. Ett antal år senare så minskade tillgången på fisk. Kan även detta ha med miljöpåverkan att göra. Eller ska allt skyllas på antalet sälar???? Tidigare så fanns det en balans mellan säl o fisk. Newfoundlands fiskbestånd utrotades till stor del p.g.a. alltför omfattande fiske. Kan trålningen i Östersjön efter införande av fiskekvoter i Västerhavet och ombasering av stor del av västkustens fiskeflotta till Östersjön ha bidragit till utarmningen av fisktillgången i Östersjön på samma sätt på Newfoundland. Eller beror det bara på antalet sälar ????
  22. 1 poäng
    Så du har inget intresse i att hjälpa mig att förstå dina grafer? Det är synd, för då kvarstår bara det första intrycket att de är gjorda av någon som inte kan speciellt mycket om statistik och då sjunker tyvärr din sidas trovärdighet rejält.
  23. 1 poäng
    Malta har nästan 1 fordon per invånare, Sverige har typ 1 fordon på 2 pers. I motsats vad du verkar tro, så är det fler dödsolyckor på sommaren i Sverige. Vi kanske skall förbjuda sommaren istället? https://www.ikorkort.nu/vk_korkortsfraga_462.php
  24. 1 poäng
    Frågan är om Yanmar tänker godkänna min 15hk diesel från -79 eller om jag får prova själv.
  25. 1 poäng
    Samma parti har gått i bräschen för att riva ner och modernisera det fantastiska Pålsundet i Stockholm/Södermalm. Pålsundet är en otroligt lummig kanal med osedvanligt välskötta gamla träbåtar. Att på olika sätt ta sig genom kanalen är en resa i tiden och känslan av historia är påtaglig. Som ett levande museum. Men det finns uppenbarligen för mycket motorbåtar och för få cyklister i området tycker MP. Den lummiga kanalen kommer få sina träd nedfällda, träbryggorna görs om i betong och - förstås - cykelbanor på längden och tvären. Officiellt heter det att Söder Mälarstrand måste stöttas upp pga tung trafik - tydligen är hela Söder Mälarstrand på väg att rasa ner i pålsundet (!!). Vore intressant med mer info eftersom det låter som en efterkonstruktion av sällan skådat slag...
  26. 1 poäng
    Hoppas för guds skull att alla med utegrill på sommaren kommer upp i rätt temperatur då, och att alla briggs och stratton motorer på gräsklipparna har katalysator. Sen får vi ju inte glömma alla majbrasor tusentals som varje år eldas upp och alla nyårsfyrverkerier. Jag ser det som att sila mygg och svälja kameler. Det finns så mycket farligare och onödigare utsläpp att ta tag i så dessa få vedspisar som huvudsakligen finns på landsbygden där vedeldning inte är ett problem borde man kunnat låtit bli att spy sin galla över.
  27. 1 poäng
    Vafan händer...??? Ola för en saklig debatt utan massa dunder om hur usel lagen är. Peter har en bra ton utan massa kommentarer om fåntrattar. Vi har (viss form av) snö i Göteborg... Är det julmiraklet som inträffat ?? Hur som: Jäkligt trevligt att läsa att ni äntligen har god ton mot varann, och för en debatt utan massa pajkastning fram och tillbaka. Heder åt er för det! Och ja, jag tycker lagen är kass, men jag dricker ändå inte alkohol när jag kör... Jag vill inte riskera det minsta att drabbas av dåligt omdöme som kan ha med alkoholförtäring att göra - Hur lite alkohol det än är, inte en mun öl ens... Fridens, grabbar och tjejer
  28. 1 poäng
    Jo men vad kommuner lägger pengar på är inte alltid logiskt. Man sponsrar det man vill, när och om man vill. Slöseriombudsmannen
  29. 1 poäng
    Nej jag tycker inte allmännyttiga ideella båtklubbar ska få nyttja marken gratis och det har man heller aldrig gjort. Däremot tycker jag det är magstarkt att dubbla avgifterna för att man vill lägga över ansvar och kostnader för att underhåll och utbyte av kommunens bryggor. En båtklubb med bryggor i sjön och uppläggningsplats på land betalar hyra för den mark man nyttjar för uppläggning av båtar på vintern till ett pris och sommaren till ett annat pris. Det är dubbelt så dyrt för marken på sommaren. Denna mark har inte kommunen någon kostnad för när det gäller underhåll, belysning, klippa gräs och sly osv utan det sköts av båtklubben. Om klubben har egna bryggor som klubben själv har köpt in så betalar man hyra till kommunen för vattenspegeln. Om klubben hyr bryggor av kommunen så betalar man hyra till kommunen för vattenspegel och bryggan. Kostnaden är 5 gånger högre för kommunens brygga än för klubbens egna brygga per meter. I vår klubb har vi både egna bryggor och kommunala bryggor. Kommunens bryggor är ca 30 år gamla. Under dessa 30 år har minimalt med underhåll gjorts och vissa börjar bli så dåliga att risken för totalhaveri är överhängande. Så ser det ut på väldigt många klubbar i Stockholm pga undermåligt underhåll. Dessa bryggor är betalda många gånger om. Bedömningen är att det behövs investeringar för 80 miljoner inom en 5 års period för nya bryggor i Stockholm.
  30. 1 poäng
    Kan nån förklara - höjer kommunen avgifter för båtklubbarna för att upprusta de bryggor klubbarna nyttjar, eller för att upprusta helt andra bryggor som hyrs ut utan båtklubb?!
  31. 1 poäng
    Ja, så är det. Men ibland är det vissa idrotter som ligger kommunpolitikerna orimligt varmt om hjärtat, på bekostnad av annan föreningsverksamhet. I vår kommun fick en teknikförening en hyreshöjning på 1000% eftersom deras lokal ju blivit upprustad. "Marknadsmässig hyra", tyckte kommunen. En upprustning föreningen dock själva bekostat under de över 40 år de hyrt och underhållit den åt kommunen. Fick lämna lokalen utan ett öre i ersättning, en lokal som kommunen numera har annan verksamhet i. Ortens dykarklubb - samma sak. En av båtklubbarna som hyr marken av kommunen - samma sak. Man har tittat på vad de dyraste kostar i Sthlm och höjt markhyran enligt det. Samtidigt så förfaller kommunens egna hamnar, men man förstår det inte då "båtliv" för vår kommuns politiker verkar vara på nivån att alla som campar fortfarande tältar i skogen. Och då är ju våra hamnar jättefina ! En scoutkår på orten rustade upp sin lokal på samma sätt genom åren. Häromåret uppmärksammades även denna "fina" lokal av kommunen som "föreslog" en höjning på - 10000%. Icke förhandlingsbar summa, men scoutkåren lyckades i alla fall få det uppskjutet ett par år så de fick tid på sig att flytta ut. Ett av de lokala fotbollslaget kom upp i högsta serien. Då Fotbollsförbundet kräver vissa saker av en arena i den divisionen så beslöt kommunen att istället för att rusta upp den nuvarande göra en helt ny fotbollsarena till en kostnad av nästan en halv miljard ! Ja, ni läste rätt. Det är ju FOTBOLL ! Fotbollsklubben tycker det är inte mer än rätt att kommunen gör detta för dem, medan ortens Elitserielag i hockey minsann fick bygga sin hall och jaga sponsorer själva. Häromveckan åkte nämnda fotbollslag ur toppserien, men beslutet att bygga dem en (nu onödig) arena för flera hundra miljoner står fast. Medan man kör ut övriga föreningar i kylan.....
  32. 1 poäng
    Är det här rätt: klubbarna har egna bryggor som inte behöver rustas upp akut. Kommunen behöver rusta upp sina egna bryggor som folk hyr direkt av kommunen, inte via båtklubb. För att bekosta detta höjer man hyran för båtklubbarna. Edit: det var alltså menat som en fråga om vad det är som hänt. Lite otydligt
  33. 1 poäng
    Varför skall just båtlivet betala alla sina kostnader? De medborgare som ägnar sig åt båtliv eller t.ex. hästsport får i allmänhet först betala en massa andras intressen via skatten, sen får de själva betala för sina egna. Hur stämmer det med alla människors lika värde? Sport och idrott får makalöst mycket skattepengar i subventioner. Se t.ex. denna skateboardanläggning för 30 miljoner skattepengar. När man besöker parken är det ibland några enstaka åkare där, eljest är det öde. https://sv.wikipedia.org/wiki/Högdalens_skatepark Historia: Etapp 1 av anläggningen byggdes under 2011–2012 av Peab och Artisan Skateparks, Mega Ditchet byggdes av Dipart entreprenad. Finansiär av etapp 1 var Stockholms kommun med cirka 30 miljoner kronor. 15 miljoner åtgick till själva skateparkerna och 15 miljoner gick till nödvändig infrastruktur runt och i anläggningen. Planer Bygglov finns för de ännu ej färdigställda parkerna i anläggningen. Politiska beslut att slutföra bygget saknas. Etapp 2 – streetpark, poolpark samt upprustning av Highvalley Longboardbacke. Ritat av Pillar Studios Etapp 3 – Inomhushall i betong nedsänkt i marken med skatebart tak.
  34. 1 poäng
    Jaha, skall då alltså alla fotbollsarenor, skateboardbaor, ishockeyrinkar osv. också stå för sina kostnader, inklusive kostnader för polisbevakning i förekommande fall? Eller varför är det just båtklubbarna som skall stå för alla sina egna kostnader? Undrar om inte detta går att dra i rätten som ett brott mot den kommunala likabehandlingsprincipen.
  35. 1 poäng
    En fullkomligt briljant och alltigenom faktaspäckad analys av bl.a. medlemmar på MG, serverad på FB-gruppen för den "öppna" debatten om sjöfyllerilagen. Dr. Phil kan slänga sig i väggen. Jag är imponerad. Fast tusan vad det kliar...
  36. 1 poäng
    ”För höga halter”. Vem hade bestämt vad som var för högt? Hur? Och var var detta?
  37. 1 poäng
    Först - lagskrivningen där man inkluderar andra besättningsmän ombord är från 80-talet och är alltså inte ny med lagen. Viktigt att komma ihåg. Vill minnas att man skall väsentligt bidra till säkerheten, så speciellt godtyckligt är det inte. Precis som du skriver blev en man åtalad när han instruerade frugan hur man la till med båten. Domstolen prövade detta, mannen frikändes. Däremot fälldes den berusade man som satte sin son som var typ åtta år och som fick hålla i ratten medan mannen helinstuerade sonen i exakt vad han skulle göra. Sannolikt hade sonen inte kunnat framföra båten utan pappan. Dvs - kan båten framföras säkert av personen som kör den utan den personens inblandning - då blir du frikänd. Men om du faktiskt behövs i båten för att framföra den, då skall du också vara nykter. Ändå ganska tydligt tycker jag. När det gäller alla lagar så prövas de i domstolen. Först efter ett antal domar vet man exakt hur de skall tolkas. Trist för Ture som var tidigt ut och blev frikänd, men som också själv valde att gå ut offentligt med vem han var med bild och allt i intervjuer.
  38. 1 poäng
    Blåsproven är det bästa, och enda som träffar helt rätt med den "nya" lagen. Tror det har en bra normativ inverkan. Och även om man höjde till t.ex. 0,5 tror jag risken att råka ut för sållningsprov skulle förhindra de flesta från att gå över den gränsen.
  39. 1 poäng
    Det kanske helt enkelt är så att den danska lagen är...................(trumvirvel)........................Världsunik!!!!?
  40. 1 poäng
    Same same. Om man inte köper din argumentation så är man moralist...eller teflonbelagd. Ditt problem nr 1 är att du inte kan förklara vad du menar angående statistikens mätbarhet. Ditt problem nr 2 är att alkoholrelaterade dödsfall vid bruk av fritidsbåt sjunker kraftigt. Problem nr 2 gör din opinionsbildande uppgift delikat eftersom det lätt kan tolkas som att lagen har en normerande effekt vilket även varit en av avsikterna - detta även om dödsfallen uteslutande minskar i samband med bruk av båtar som inte omfattas av den nya lagen (vilket alltså i "värsta" fall motiverar en skärpning). Du har även massvis med andra problem i din argumentation och förhållningssätt till fakta. Men var gång du får en fråga blir svaret - moralist, nättroll, teflon, faktaresistens för att sedan gå över till självömkan om kollektiv bestraffning via skryt om att du inte gillar kindpussar och därför tar dig rätten att vara otrevlig. Sammantaget blir det dålig opinionsbildning. Jag kan hålla med om att lagen rent juridiskt slår fel, och jag är tveksam till proportionalitet i påföljd etc.
  41. 1 poäng
    Problemet är att du stämplar alla som har en uppfattning som avviker från din egen eller som ifrågasätter ditt sätt att driva opinion som moralister, även de som i grunden är emot lagen eller åtminstone önskar en utvärdering. Då blir det ju till slut inga andra kvar att föra debatt med än de redan frälsta. Enkelt och bekvämt för dig kanske, men det är usel opinionsbildning.
  42. 1 poäng
    Vad tjatig du är. Det är väl åttonde eller nionde gången du lägger upp den nu; du har inget nytt som vanligt..?
  43. 1 poäng
    Jo, jag kan se att även jag har skuld i detta - men då har det också runnit en hel del vatten under broarna under de ca 7 år vi (försökt) diskutera frågan. Jag har bemött argument sakligt massvis genom åren, men även varit rejält raljant. Jag har å andra sidan fått utstå mycket skit och blivit uthängd på FB, pådyvlad åsikter jag inte har, blivit anklagad för att vara moralist, nykterhetsivrare, stasi-anhängare, nättroll osv. MIn poäng är att jag så ofta observerarar just hur de som valt att vara offentliga opinionsbildare (Ola Ljunberg + representanter från båtfolket) direkt hugger genom att polarisera, idiotförklara och skapa konflikt (ur oftast ingenting) när någon framför avvikande åsikt, eller inte skriver det som är önskvärt. Sen undrar jag rent sakligt om det faktiskt inte finns just konspiratoriska inslag i den argumentation jag hänvisade till med bilden. Men jag erkänner direkt att jag varit elak många gånger. För min del kan vi gärna göra ett omtag: Ola, tillbaks till tråden: Nu har du ju lagt upp den här tråden här på MG med länk till din film. Vi kan ju gärna hålla oss till ämnet. Kan du inte förklara lite mer hur du tänker kring filmen. Vad har den för syfte? Vem skall den påverka, och isåfall hur? Vad förväntar du dig att uppnå med filmen? På vilket sätt tänker du dig att filmen kommer att leda till att en översyn av lagen kommer till stånd?
  44. 1 poäng
    Crabmeat: Det är inte automatisk "härskarteknik" bara för att man kritiserar någon annans retorik eller åsikter. Det inklippta exempel du ger ser jag personligen inget problem med.Men visst finns det övertramp i debatten från bägge håll att hitta på andra ställen.
  45. 1 poäng
    Enligt Ljungbergarn har ju fritidsbåtarna försvunnit från farlederna, och dygnsanvändningen kollapsat. Dessutom pinkar man mindre om man inte hela tiden dricker pilsner på sjön. Så vem vet - kanske har 02-lagen gjort större nytta för havsmiljön än toatömningslagen?
  46. 1 poäng
    Jag håller med om att läkemedelsrester och sötningsmedel är ett stort problem. Tyvärr tar inte reningsverken heller bort detta i någon större utsräckning, så det är inget argument för sugtömning.
  47. 1 poäng
    Den stora skillnaden mellan människor och sälar är att sälarna hämtar all sin föda ur vattnet. Vi människor hämtar den mesta av vår föda från land. Därmed tillför vi havet extra tillskott av icke önskvärda näringsämnen när vårt toalettavfall släpps ut i havet. Allså ät endast fisk, sjögräs och plankton så kan du pinka i havet med gott samvete gällande näringstillförseln.
  48. 1 poäng
    Städade hårddisken på datorn och hittade en liten början till någon form av blogginlägg från i somras. Nu när det här på maringuiden har debatterats lite om vattenskotrar, hata segelbåtar-klubbar och störande båtmänniskor överlag så kanske det passar att utveckla den där hittills opublicerade tankegången från i somras. En solig sommardag då en lätt bris svalkade fjärden framför sommarstugan satte jag mig ner på bryggan. En öl i skuggan av solstolen och en bok i handen bäddade för ett par timmar lättjefullt leverne. Det här stället är det där jag hoppas att min aska en dag skall spridas för vinden. Ett hundratal meter från bryggan går en farled. Den har aldrig irriterat mig, snarare har jag alltid tyckt om att titta på båtarna som passerat och vinkat till de som jag känner. Farleden är synlig för mig ungefär ett par sjömil i söder och bara några hundra meter mot norr där den försvinner utom synhåll bakom grannens holme. Borta i söder, en sjömil bort går en annan farled. De båda farlederna möts i sydost och leder in till hamnen där vi lämnar bilen för att ta båten till ön och stugan. I början av sjuttiotalet när min farsa byggde stugan och vi tillbringade varje ledig dag på ön satt jag ofta i stranden och tittade på båtarna som gick förbi. Och lyssnade. Jag studerade gångläget och lärde mig hur olika motorer lät. Vid tio års ålder kunde jag skilja på ljudet från de en, två och trecylindriga Wickström och Olympiamoterna som var vanliga på sniporna då. Sjöbevakningens båtar hade ett eget ljud liksom lotskuttern. Aktersnurrorna hade också olika ljud och det var en bagatell att höra om det var fråga om en Terhi, Evinrude, Mercury, Chrysler eller Monark. Seagull med sitt kännspaka MÅÅÅÅÅÅ var säkert den man först lärde sig. Det var ganska få båtar som gjorde några höga farter. Säkert var behovet av hastigheter i den steniga outprickade skärgården litet. Den österbottniska skärgården är gjord av sten, de flesta verkar ligga under vattenytan och precis inom räckhåll för aktersnurrornas fenor och propellar. Nu satt jag då där, fyrtio år senare med min öl och min bok och tittade på båtarna som åkte förbi. Nu är farleden noggrant utprickad och man vågar gasa på efter behag och rådande brådska. Båtarna ser annorlunda ut numera, plast och aluminium har tagit över, men ibland tuffar någon träsnipa förbi. Dem hälsar jag på även om jag inte känner dem. Jag började fundera över det där med ljud och vad man störs av. Båtarna är numera både snabbare och tystare. Och låter alltmer likadant. Eller så har jag bara tappat intreset lite med åren. Jag beslöt mig för att göra en ovetenskaplig icke-empirisk undersökning av båtarna och deras ljud. Jag gick in i stugan och hämtade armbandsuret och ett anteckningsblock. Jag tänkte undersöka hur länge båtarna som passerade hörs och vilka som stör mig mest. Det första ljud som hördes bakom grannens holme var uppenbarligen en trecylindrig diesel. En akterhyttad fiskarsnipa dök upp med ett högvarvigt PRRÄÄÄÄÄÄ. Båten tvingades över sin skrovhastighet och det var inte vackert att se och höra. Den hördes ända in till hamnens inlopp under sådär tio-elva minuter. Vid hamnen måste snipan ha mött följande båt. Jag såg den, men mäktade inte höra den förrän den var rätt nära. En akterhyttad West 500 med en femtiohästars Yamaha fyrtaktare, under loppet av tre-fyra minuter var den hörbar. Sedan var den borta. Sen han jag läsa några sidor i boken och missade nästan följande båt. Det är nämligen sällan man ser segelbåtar i den trånga farleden som inte är djupare än 1,5 m på sina grundaste ställen. Men nu var vinden lämplig för den här genvägen och Fidran går väl inte så värst djupt. Det enda ljud man hörde var suset från riggen och besättningens samtal. Den som störs av att bli påtittad kanske skulle ha reagerat men jag är inte sån. Jag vinkade majestätiskt, något som glatt besvarades och jag fortsatte med min bok. Ljudet från deras samtal dog ut redan på hundra meters avstånd. Nästa farkost var Erik med fiskarbåten. En stor snipa med motor från en Fordson Major traktor, den marinkonverterades någon gång på sextiotalet och är välkännd i min ljudvärld. GLÖÖÖRP GLÖÖÖRP GLÖÖÖRP låter det när vattnet i avgasröret stötvis kastas ut. Kylvattnet i avgasröret är den enda ljuddämpningen. Det går inte fort, så man får lyssna på glörpandet en god stund, tjugo minuter kanske. Sedan var det bara måsjävlarna som hördes under en god stund fram till att ett slags märkligt vinande i olika tonarter började höras bakom grannens udde. Vattenskotrar, en hel eskader. Fyrtio knop kanske de höll, några höjde handen till hälsning, jag hälsade tillbaka. De hade ryggsäckar på ryggarna och var tydligen ute på någon form av klubbkörning. Där farlederna möts vände de och satte av ut mot havet i söder. Två minuter och de var åter utom hörhåll Så här höll det då på under den där eftermiddagen. Snabba och långsamma, små och stora båtar paserade. Kontentan av det hela är att båtarnas ljudnivå är ungefär den samma oberoende av hur fort de går, segelbåtarna undantaget då förstås. En långsam båt hörs däremot under en längre tid. Så den som störs av motorljud lider följaktligen mer av långsamma båtar än snabba. Det här var ju väldigt ovetenskapligt utfört och tämligen subjektivt. Hade man gjort detta på riktigt borde man ju använt tidtagarur, hastighetsmätning och ljudtrycksmätning och sammanställt en excelkalkyl med diagram och hela faderullan. Men sån är inte jag. Om jag själv får välja motorljud så lyssnar jag gärna på någon encylindrig lågvarvig gammal sidventilare en hel dag om jag får. Svårast har jag att klara halvplanande båtar med dieslar som går på toppvarv utan att för den skull göra någon märkvärdig fart. Och så finns det ju människor. Så här som femtio minus snarare än fyrtio plussare så har jag insett att i en grupp på tio personer så utkristalliseras alltid en som är ett riktigt aschle. Det är då ingen skillnad om det gäller en mc-klubb, syjunta, frikyrkoförsamling, seglare, motorbåtsförare, vattenskoterförare eller vad som helst. Välj själv. Aschlen är aschlen oberoende vad de sitter i eller på...
  49. 1 poäng
    Tjenare. Lite nyfiken på vad som är skillnaden på dessa 2 förutom att pentryt är i sittbrunnen på 29:an och mera förvaring i ruffen? eller är de bara dessa 2 saker som är skillnaden, förutom priset också? verkar ju vara rätt stor prisskillnad också?nån som vet också vad bränsleförbrukningen är med en vp aq271?
  50. 1 poäng
    Jag retar mig på motorbåtsägare som alltid påstär at segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Skapa nytt...