Ledartavla

Egentligen borde man väl skilja mellan regelrätt väjning och att bara hålla undan i god tid. Möts man på en öppnare vattenyta utan hinder så kan de flesta styra nån grad eller två bort så att man slipper hamna i en konfliktsituation. Men är det en plötsligt uppstående situation där en verkligen behöver väja snabbt, då måste de klara väjningsreglerna följas. Och då är det inte tal om att väja för brödseglare om de egentligen ska väja, för då kan det bli riktigt galet.

De flesta laddare är bra men de är avsedda för laddning, inte för att strömförsörja båten. Till det (som kallas cyklisk drift) ska man ha ett nätaggregat som har en konstant spänning på ca 13,6V. En del laddare har ett sk strömförsörjningsläge. Använd det. Om det behövs, ladda först upp batterierna under några timmar, slå sen över till strömförsörjningsläge.

Filma, fota och publicera! Det är nog det enda som kan hjälpa. Ett nytt ämne här kanske?

Det är ju lite huvudet på spiken, bedöm de andra båtarna storlek på ringarna.

Tror Coppertail menar; det är inte bara ”din” rings storlek som räknas, utan frågan är även ”hur stor ring har den du möter” vilket är svårare att avgöra. Fan, han var snabbare 😂

Nej. Köper inte det. Det man isåfall ska diskutera är storleken på ANDRA fartygs ringar. Dessutom är det sällan ringar. Snarare halvcirklar. Akter om tvärs är tämligen ointressant för de största grabbarna.

Normalt står utväxlingen bakom propellern. Man får ta bort zinkanoden (ringen) två insex, tyvärr tum. Brukar vara märkt A,B eller C eller i klartext B 1.61:1 C 1.89:1 D 2.15:1

Båtägare som omger sig med flytande linor är inga sjömän! Båtägare som spärrar av vikar med linor och inte vill släppa in andra, är något värre än ickesjömän. Jag tror inte någonting gått sönder. Om växel går i framåt och bakåt utan missljud så kan du sova lugnt i natt. Sedan tycker jag du skall vara väldigt tydlig mot båtgrannen och noga förklara olämpligheten med att spärra av vilar och den dubbla olämpligheten med att göra det med en flytlina. Tag också reda på personuppgifter, och tag också reda på vilket försäkringsbolag som idi.. förlåt, "den oansvarige båtgrannen" har sin båt försäkrad i, utifall du ändå skulle ha en drev- eller propellerskada som gör sig gällande senare, om inte annat som en övertydlig markering om att man gör inte på detta vis och att du menar allvar. Om man nu tvingas lägga ett avhåll mot en annan strand, över en vik eller passage då man befarar en vindkantring eller då man redan får in vinden mot båten i olämplig vinkel, gör man det med en sjunkande lina, och sedan lämnar man inte båten obevakad, en besättningsmedlem avdelas att bevaka linan och sänka den vid behov om annan båt vill komma in i viken. Det är ett gott sjömanskap! Jag har också råkat ut för revirpinkande båtägare som spärrar av vikar, men aldrig med flytlina. Däremot har jag fått flytande linor i propellern, senast denna sommar, en grön 12 mm plastlina, plastsnöre, som kanske hade platsat i diskussionen om just "snören", tomgång med backen i, en KAD43 på 240Hk, dubbelpropeller, tvärstopp...men det gick också att trassla ut, utan att jag behövde ta mig vatten över huvudet. Jag har kört kanske 90-100 M efter det utan problem, det man befarar är ju att en tunn kardel av linan letar sig in i propelleraxelns packbox. Nu var detta plastsnöre en del av det illa beryktade "plastsskräpet" som flyter omkring i Skagerack och Nordsjön. Jag hade gärna hängt personen som slängde detta snöre överbord, i just det snöret, men det är inte längre tillåtet att hänga människor hur som helst... Sedan fick jag min egen ankarlina i samma duopropeller en annan gång i år, tja klantigt kanske, inte heller den gången behövde jag dyka.

Helt fräckt vågar jag påstå att så länge man håller sig till stagsegel spelar storleken på båt ingen roll när du är på havet. Det är i manövrarna i hamn det spelar roll, och på vår/höstrustning. Såklart är en stor båt mycket bekvämare än min 27-fotare, och det är svårt att hitta en ”egen” yta, så jag kan absolut se att man satsar på större - men om jag utgår från mig så blir det en del segling utan barn också, och då är det bra att den inte är FÖR stor tänker jag.

En båt på 27 fot eller mindre så kan man ta emot brygga med foten, ta tag i enannan båt och dra sig rätt mm. Är båten större så funkar inte detta. Se om båten är 32 eller 40 fot spelar mindre roll. Fördelen med den större båten är att den inte driver iväg lika snabbt. Det är ingen nackdel med en båt som är 32-38fot. Att det finns gott om utrymme är däremot en stor fördel, i synnerhet när kompisar, pojkvänner mm ska med. Och att man kan laga riktig mast, duscha mm. Satsa på rejäla utrymmen! Kanske ett önsketänkande men man kan få hjälp med vaxning. Om inte annat så är det ett fint sätt att få umgås med sina barn.

Att laddare ställer till det förstod jag riktigt när jag pratade med husbilsägare. De flesta säger att deras batterier håller i tre år men samma batterier i båtar brukar hålla i minst 5 år. Men vad gör de? Jo så fort de kommer fram stoppar de i "landanslutningen". De som hade batterier som höll längre hade istället en eller ett par solpaneler.

Okej - du anser, på spekulation som du själv skriver, att det mest troliga är att någon släpade med sig ett gäng sjöfåglar som äter ett halvt kilo fisk per dag och individ längs Sidenvägen (genom öknen alltså), på en resa som tog ett par år att göra, till Europa? 😂👍

Vad sitter det för packningar mellan knä och limpa? Finns två typer, helt öppna och begränsade (strypta). Ska sitta begränsade, sitter det öppna så kan fenomenet bli det du har. Ena sidan får nästan allt vattenflöde vilket då andra sidan blir lidande av och blir varm. Termostathuset kan också vara en felorsak om det är sönderrostat inuti

Ni gjorde fel! Ni skulle tagit fram bauta-stereon och spelat några glada barnvisor för dem, typ "Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min". Alla vet ju att seglare är jovialiska människor som gärna skapar trevlig stämning i hamnarna.

Jag kan inte svara på en sådan fråga och min oförmåga till det baseras på att jag inte kan gradera trevligheten hos djur. Jag förstår vad man menar när man gör sina definitioner av trevliga eller otrevliga djur. Men sådana definitioner resulterar också i att man riskerar rangordna djuren i enlighet med tycke och smak - vilket jag upplever som en potentiell risk. Jag är en torr och tråkig typ på den här punkten. Med detta sagt inte att det skulle vara fel att subjektivt gilla t.ex. igelkottar framom fästingar, men däremot att problematiken uppstår då subjektiviteten kan börja spela roll när vi dikterar villkoren för miljövård och stamvård. Vilka djur har större existensrätt än andra? Skarvarna har ett levnadssätt som sätter dem i fokus för dylika diskussioner och därmed blir de prima symboler för problematiken. Inte nog med att de är brutalt skickliga fiskare, de lever dessutom i kolonier som lokalt påverkar den omedelbara omgivningen med [o]önskvärd tydlighet. En skarvkoloni syns, hörs och känns på lukten. Att växtligheten dör påverkar också vår syn på fåglarna. Vår idé om skärgårdsestetik får sig en törn. Har vi värdesatt lummiga skärgårdsholmar så blir kolonierna ett gravt störande element i vår bild av skärgården. Av Finlands alla öar, holmar och skär på över 1 ar, har skarvarna skitit ner 0,08 %. Ändå är det denna 0,8 promille av skärgården (och än mindre om vi räknar in fastlandskusten) som kommer i fokus och man får lätt för sig att hela kusten är förstörd. De som har sommarstuga i närheten av en koloni drabbas förstås extra och ilskan är förståelig på alla sätt. Sedan kan man fråga sig om en skarvholme verkligen är "förstörd". Ur strikt biologisk synvinkel torde den inte vara det. Däremot är den förändrad. Skarvar är stora fåglar som lever synligt. Det finns andra arter som i sin totala numerär egentligen spridit ut mer skit än vad skarvarna gör i dag. Ändå har dessa arter - arter som bor utspridda i enskilda par - inte orsakat debatt eftersom deras skit inte varit lika märkbar för våra ögon och vår näsa. Skarvar påverkar fiskbestånden. Det är en självklarhet. Alla rovdjur påverkar sina bytesdjur. Men ekosystemen och alla effekterna av predation är trixiga att reda ut. Endast vetenskaplig forskning kan vara den godtagbara metoden för att reda ut vad som händer i näringskedjorna. En skarv äter en fisk som - om den inte blev äten av skarven - skulle äta något annat. När den inte längre är i kedjan och äter sin mat, kommer dess födoval att påverkas osv, osv. Inte sällan påverkas kedjorna på för oss helt oväntade sätt. Kaskadeffekterna går i många olika riktningar och de kan göra det på lite olika sätt på olika platser beroende på lokalens flora och fauna. På en fråga kring huruvida man nödvändigt ska behålla en naturligt existerande djurart i faunan så stannar det för mig inte vid den aktuella arten. Frågan har i min värld inga gränser. Ska vi behålla gråtrut? Hur är det med nödvändigheten av kråkor? Vitkindade gäss? Måste vi nödvändigtvis ha havsörn? Vilken "nytta" gör egentligen det och det djuret? Vilka klarar vi oss utan? Finns det några vi verkligen måste ha? Vad är balans i naturen? Har vi människor kapacitet att styra den "balansen"? Vi har rubbat någon slags "balans" och måste försöka upprätthålla den "balans" vi skapat. Eller? Ska vi se på vissa organismer som ekonomiska minus? Den och den artens existens på den här platsen "kostar" oss si och så många miljoner. Ändå är det ur naturen vi mjölkar alla miljoner - när måste vi behärska oss i mjölkandet och av vilka orsaker? Nej, jag har inga svar och jag tror inte jag debatterar frågorna vidare i den här tråden. Det enda jag varit intresserad av att opponera mig emot har varit inlägg med information som strider mot kända fakta - dvs. mätbara data och/eller verifierbara observationer. De filosofiska (humanistiska?) frågeställningarna är sedan en helt annan och än värre nöt.