Ledartavla

Jag håller med Mackey om att seglare inte upplever bränslepriset som någon större kostnad per säsong. Att segla är dock heller inte gratis, vi räknade med en avskrivning på våra segel på ca 10 000:-/säsong. Nu har jag sålt min segelbåt och blir motorbåtsägare och därmed får vi se hur jag kommer att uppleva det, bränslekostnaden blir helt plötsligt en faktor att räkna med. Men man måste se helheten i båtägandet och också jämföra med alternativa semesteraktiviteter som t.ex husbil, hotellkostnader, Mallorcaresor mm. Billigast är förstås att sitta hemma och inte göra någonting och alla människor är ju inte så lyckligt lottade att de har ekonomi för en fritidsbåt. Men för att återgå till frågeställarens tråd så tror jag inte världsläget och bränslekostnaderna är det största problemet för båtlivet. Det är snarare att vi behöver en tillväxt av båtintresserade som upplever kopplingen mellan båt och friluftsliv som intressant. Inte bara ser båten som ett snabbt färdmedel till, och från, en badholme.

En helt fantastisk serie som alla, såväl fritidsfiskare som vi som bara vill vara på sjön, bör se. Och underhållande! En eloge till Martin Falklind och hans team!

Ja det ligger lite i det, Östersjön är ganska övergödd på vissa ställen men på vissa ställen finns det fortfarande liv i Östersjön. När jag var barn upp till tidiga tonåren (1960-/70 tal) fanns det gott om abborre i södra Östersjön och det fanns inga förbud mot varken det ena eller andra och vattnet var ofta klart så man kunde se botten ner till 10–12 meter med vattenkikare och säkert 6–7 meter utan under gynnsamma förhållanden. När jag var med morfar och fiskade (yrkesfiskare) så kunde vi få upp emot 50–60 abborrar på tjufemhundra ålakrok om de var stuckna med levande tobis. Det var var inga småabborrar heller, genomsnittsvikten låg på ca 1,5 kg och de största upp mot 2–2,5 kg, de hade magarna fulla av tobis, skarpsill och småsill. Minst lika många ålar och det var inga småsnurringar, de var minst lika tjocka som en tom toarulle och en del t.o.m. som en snusdosa. Den största ål jag sett var ca 2 m lång och ca 100–120 mm i diameter men detta är ett minne blott, den var nästan lika stor som "Hornålen" i Bombi-Bitt😉 Förr kunde man även få makrill i södra Östersjön och upp i Hanöbukten men det är länge sedan nu. Men senare i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet gick det sakta utför, algblommningarna blev kraftigare och även bottenvegetationen förändrades. Ålgräset började sakta försvinna och ersattes av grönslick och annat skit som ströp ålagräset och spred sig t.o.m. ut på reven som tidigare varit bevuxna med riktig blåstång. De sista ålarna jag fiskade med storhomma var i mitten av 1990-talet och det var inte många jag fick på en säsong, sedan dess har mina hommor legat på land. https://sv.wikipedia.org/wiki/Homma I mitten av 1990-talet satte far och jag 3 sillgarn i hopp om att få lite färsk sill att steka men tji fick vi, garnen var överbelamrade av gulgrönbrunt slem som luktade något fruktansvärt illa. När vi kom iland stod halva byn på kajen och väntade på att få köpa några kast sill men de gick ganska snabbt när de kände doften. Vi var tvungna att lägga dom i blöt med tvättmedel och ta till högtryckstvätten för att få dom rena. Luktade ve och fan i garnhaven en hel vecka🤢 Ålen är inte utfiskad med rovfiske, de små ålarna som skall upp i bäckar och åar kommer inte längre än till första kraftstationen. De stora fullvuxna ålarna som skall till Sargassohavet för att leka, fastnar i rensgaller vid kraftstationerna och kläms ihjäl. https://www.svtplay.se/video/KLZWMmJ/fiskarnas-rike/2-sjon?video=visa&position=146 Ca 23 min in i filmen börjar det om ålen. Titta gärna på hela serien på SVT play, bra jobbat Martin👍 Man kan ju undra över vad övergödningen verkligen beror på, avloppsvatten från reningsverken har ju blivit renare, industrin och jordbruket har stora krav på sig att inte släppa ut för mycket. Förhoppningsvis är läget lite bättre på västkusten😇

Hej och tack för det. Enig kring envägskommunikation. Tanken är mer att fokusera på nyheter. För Facebook är inget vidare som diskussionsforum dessvärre.

Håller med de som påpekar att FB är fel när det gäller att diskutera olika frågor, men för snabba nyheter kring båtliv, tillverkare, mm. så gör det ju inget om nyheten sjunker som en sten eftersom det är just fråga om snabba nyheter. Det finns ju ett antal forumlika grupper på FB och där kommer ofta samma saker upp gång, på gång på gång utan att man har någon större möjlighet att länka till tidigare svar. Nu går det ju faktiskt att söka på FB också, men inte så bra.

Jag tror att en skruvad trailer är sämre, så jag skulle nog välja bort Neptun av den anledningen, om jag ny lyckats med min googling att de har skruvade ramar.

Jag hör ju till de som ständigt upptäcker att man inte alls får vad man betalar för. Lite googling: TK är en liten, nästan hantverksmässig, tillverkare i Sverige och deras vagnar är absolut bra. Ramarna är svetsade och sedan varmförzinkad. Tillverkar ungefär 1000 släp årligen. Respo verkar vara en halvstor tillverkare från Estland som har robust konstruktion. Ramarna är svetsade och sedan varmförzinkad. Tillverkar ungefär 9000 släp årligen. Neptun verkar vara ett stort polskt/europeiskt massproducerat märke, ofta billigare och med lite lägre kvalitet. Ramarna är mestadels hopskruvade av galvade profiler. Tillverkar ungefär 150 000 släp årligen inom koncernen varav 40 000 är Neptun. TK och Respo verkar använda liknande tillverkningsteknik och ungefär samma underleverantörer för sina komponenter, så om jag skulle tänka mig att ha kvar trailern en längre tid skulle jag välja någon av dessa. Sedan finns ju Brenderup och Fogelsta också, och säkert flera. Hoppas du kan få lite svar från sådana som använt släpen också.

Men nu skriver ju TS att det handlar om en helt ny värmare....